Uppgifter om kränkande behandling i Försvarsmakten

Interpellationsdebatt 14 januari 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra situationen för rekryterna på K 3 i Karlsborg. Hon har vidare frågat mig om jag kan göra något för att säkerställa att myndigheten utreder dessa händelser ordentligt och därefter vid behov vidtar åtgärder så att problemen inte fortlöper. Alexandra Anstrell har också frågat mig om jag har några planer på att förbättra organisationskulturen inom Försvarsmakten. Slutligen har hon frågat mig om att jag är nöjd med det jämställdhetsarbete som pågått i många år inom Försvarsmakten.

Försvarsmakten, liksom andra offentliga och privata arbetsgivare, ska verka för en arbetsmiljö som är inkluderande och fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Myndigheten har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. All personal inom Försvarsmakten, oavsett om man är anställd, totalförsvarspliktig eller frivillig, har rätt till en arbetsmiljö som präglas av likabehandling och som är fri från kränkningar.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Försvarsmakten engagerar både arbetsgivare och arbetstagare. Där företräds de anställda bland annat av arbetstagarorganisationerna och skyddsombud. I detta sammanhang har även de totalförsvarspliktiga ett inflytande. I förordningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga regleras medinflytandet på lokal och central nivå. Medinflytandet syftar till att utveckla verksamheten i enlighet med utbildningens mål men också att i övrigt främja goda utbildningsförhållanden. På lokal nivå ska förtroendevalda finnas på varje enhet med minst tio totalförsvarspliktiga, och centralt utses ombud - Pliktrådet - som ska företräda de totalförsvarspliktiga.

Enligt den arbetsgivarpolitiska delegeringen, som gäller sedan 1994 och som riksdagen vid upprepade tillfällen har ställt sig bakom, ligger ansvaret för myndighetens personalfrågor inte på regeringen utan på myndigheten, i det här fallet Försvarsmakten.

Försvarsmakten har i samband med de uppmärksammade händelserna i Karlsborg, tydliggjort att myndigheten ser allvarligt på uppgifterna om missförhållanden och att en grundlig utredning genomförs.

Försvarsmakten har även i sin årsrapportering visat att man tar likabehandling och icke-diskriminering på allvar. Av återrapporteringen framgår att myndigheten bland annat genomför en årlig medarbetarundersökning där dessa frågor ingår. Vidare har Försvarsmakten under 2019 tillsatt ett centralt verksamhetsstöd som benämns Utredningsstöd ovälkommet beteende, som syftar till att säkerhetsställa ett enhetligt och kvalitetssäkrat omhändertagande av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Regeringen har återaktiverat skyldigheten att göra grundutbildning med värnplikt. Utbildningen är könsneutral, och rekryteringsbasen omfattar således hela befolkningen. Detta är en av de viktigaste åtgärderna för ökad jämställdhet inom Försvarsmakten. Sedan återaktiveringen 2017 har andelen kvinnor i grundutbildning ökat från cirka 13 procent till lite drygt 17 procent. Ett ökat antal kvinnor i grundutbildning är viktigt för att få fler kvinnor att vilja ta anställning inom Försvarsmakten.

Min bild är att Försvarsmakten bedriver ett målinriktat och strukturerat arbete för att öka jämställdheten inom myndigheten och för att skapa en arbetsmiljö som är fri från trakasserier. Jag följer noga Försvarsmaktens arbete på området.


Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Ni som har makt, gör något åt situationen. Så lyder ropet på hjälp som kom i ett anonymt brev till regementschefen på K 3 i Karlsborg i början av 2020. Där larmas om bestraffningar, farliga övningar och homofobi.

SVT Väst har granskat det här. Deras reporter har varit i kontakt med 44 killar och tjejer och fått höra om deras upplevelser av befälen. Av dem berättar 37 att de har upplevt kränkande kommentarer, 31 av dem har upplevt mobbning och maktmissbruk och 17 har upplevt våld. Bara ett fåtal känner inte igen sig i vittnesmålen.

Räknar man om detta i procent innebär det att 84 procent har upplevt kränkande kommentarer, 70 procent har upplevt mobbning och maktmissbruk och 38 procent har upplevt våld.

Under 2019-2020 var det 239 värnpliktiga inskrivna på K 3. Av dem fullföljde 218 utbildningen. Om de som tillfrågades av SVT Väst representerar en homogen grupp av de totalt 218 personer som genomförde utbildningen skulle det kunna innebära att det var över 180 personer som upplevt kränkande kommentarer. Det skulle kunna vara över 150 personer som har upplevt mobbning och maktmissbruk och över 80 personer som skulle ha upplevt våld under ett år.

Ni som har makt, gör något åt situationen.

Pliktrådet, som försvarsministern hänvisar till i sitt svar, säger i SVT Västs granskning att de är förvånade över att K 3 inte har agerat tidigare. Efter granskningen har regementschefen sagt att han kommer att tillsätta ytterligare en utredning och att han sedan ska besluta om vidare åtgärder. Om det skulle röra sig om brottsliga handlingar ska de polisanmälas. Det är naturligtvis jättebra, men det jag är ute efter är att om inte dessa problem tas på allvar i hela ledet, från regering och riksdag till varje rekryt, fungerar inte processen och inte heller styrningen. Då spelar det ingen roll vad det står i fina papper om det inte blir så i slutändan.

Arbetet med processer är viktigt eftersom det är de som utgör basen i alla verksamheter och alltid finns där. Väldokumenterade processer och standardiserade arbetsrutiner är ingen garanti för goda resultat. De anger egentligen endast den befintliga kunskapsnivån i organisationen - just då. Deras fulla potential kan utnyttjas endast om personalen verkligen tror på värdet och arbetar för att utveckla och driva verksamheten framåt.

Försvarsmaktens värdegrund utgår från demokratiska principer och slår vakt om alla människors lika värde, om rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Man måste bygga in värdena i strukturerna. Processerna ger en struktur för att realisera de värderingar som organisationen har valt att fokusera på. Om det inte går att finna spår i processerna av hur vi slår vakt om alla människors lika värde eller öppenhet, resultat och ansvar, eller bryr sig om varandra och sig själva, blir sådant prat just bara prat.

Jag vet inte, fru talman, hur man tänker i det här fallet. Försvarsministern hänvisar till den arbetsgivarpolitiska delegeringen. Den typen av agerande som SVT Väst har granskat är helt oacceptabelt. Det tycker jag och även vår överbefälhavare. Men jag tycker att försvarsministern bara skjuter ifrån sig allt ansvar. I dagsläget vet vi inte om det rör sig om enskilda händelser, men oavsett det behöver vi ta problemet på allvar.


Anf. 10 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Varken jag eller myndigheten skjuter ifrån sig ansvar på den punkten. Däremot är den arbetsgivarpolitiska delegeringen en realitet, och den anger hur ansvarsfrågorna ligger och att personalfrågor är ett ansvar för Försvarsmakten. Det är då deras skyldighet att utreda och vidta åtgärder när det uppkommer anklagelser om trakasserier.

Jag vet att Försvarsmakten både på ledningsnivå och på regementschefsnivå tar frågan på ordentligt och stort allvar i hela arbetet, och man vill åtgärda den typen av problem.

Jag har en bestämd uppfattning om att man inom Försvarsmakten arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbetet och med de interna regelverken. Precis som interpellanten säger utgår man från de demokratiska principerna om rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Men värdegrunden utgör också basen för en uppförandekod, nämligen att mångfald ska ses som en tillgång och att Försvarsmakten tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier, brottslighet, korruption, sexhandel och övergrepp. Medarbetare ska inte missbruka sin maktställning vare sig i yrkesroll eller i andra relationer.

Försvarsmakten tog i februari 2020 fram skriften Riktlinje med handlingsregler gällande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Försvarsmakten. Det är den skrift jag håller i mina hand. Här finns en ordentlig genomgång om vad som gäller och hur man ska agera. Den omfattar systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande åtgärder, tydliggörande av roller och ansvar, inklusive arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet, och hur man ska hantera ovälkommet beteende.

Personal som misstänks ha gjort något allvarligt fel i tjänsten kan anmälas till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Anmälan ska göras av chefen för den organisationsenhet där den anmälde tjänstgör. Den ska innefatta en utredning av ärendet, yttrande med förslag till påföljd samt motivering till förslaget. Myndigheten anger att man i ansvarsnämnden ska pröva bland annat ärenden som handlar om disciplinansvar, avstängning, avskedande, uppsägning, anmälan till åtal och om man är skäligen misstänkt för brott.

Myndigheten har att följa gällande regelverk på området. Jag upprepar att det är min bestämda uppfattning att Försvarsmakten tar frågorna på allvar. Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod liksom de åtgärder som Försvarsmakten vidtar bekräftar den bilden. Jag upprepar att regementschefen tar frågan på stort allvar och att man i försvarsledningen också tar frågan på stort allvar. Skriften är den plattform man har att agera utifrån i den typen av ärenden.


Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret.

Det jag är inne på är att det inte spelar någon roll om man håller i det papper ministern har eller i de papper jag har om de ändå inte blir verklighet ute i hela organisationen.

Regeringen har möjlighet att via sitt regleringsbrev vara tydlig med att Försvarsmakten ska prioritera frågor som handlar om en god arbetsmiljö och att alla ska känna sig välkomna i myndigheten.

SVT Väst visade nu i december 2020 en granskning av jägarutbildningen på K 3 i Karlsborg. I reportaget vittnade rekryter om befäl som mobbar, bestraffar och till och med använder våld. Det framkommer också i granskningen vittnesmål om sexism, maktmissbruk och en tystnadskultur.

För bara tre år sedan skrev över 1 700 kvinnor inom Försvarsmakten ett upprop som hette Giv akt och bit ihop. Det handlade om kränkningar och övergrepp i sviterna av metoo. I uppropet Giv akt och bit ihop på DN Debatt delade kvinnorna med sig av sina egna erfarenheter, bland annat av våldtäkter, mobbning och sexistiska kommentarer. Under många år har Försvarsmakten jobbat hårt med att öka jämställdheten och minska kränkande särbehandling, men ändå verkar det som att man inte riktigt har lyckats komma till rätta med detta, om det som kom fram i december verkligen stämmer. Jag ser verkligen fram emot utredningen.

I min interpellation ställde jag ett antal frågor. Jag kan inte annat än tolka de svar jag har fått som att försvarsministern inte har för avsikt att agera på något sätt i ärendet och inte heller har några planer på att agera för att förbättra organisationskulturen inom Försvarsmakten i stort.

I SVT Västs granskning hänvisas det till att det har framkommit att det måste vara fråga om enstaka händelser eller enstaka individer. Är det så eller är det inte så? Jag vet inte hur försvarsministern resonerar, men för mig är det viktigt. Jag vill veta. Fungerar processerna och det systematiska arbetet eller inte? Om de inte gör det spelar det ingen roll vad försvarsministern eller riksdagen bestämmer.

Jag sa i mitt tidigare anförande att om de som tillfrågats av SVT Väst representerar en homogen grupp av de totalt 218 personerna som genomförde utbildningen skulle det under ett år finnas över 180 personer som har upplevt kränkande behandling. Det kräver åtgärder, och det kräver ledarskap. Det kräver förklaring och förändring.

Till alla er som lyssnar: Jag hoppas och ber att ni vågar träda fram om ni blir kränkta, mobbade, utsatta för maktmissbruk, upplever våld eller allt som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Precis som försvarsministern nämnde har Försvarsmakten infört ett centralt verksamhetsstöd som benämns Utredningsstöd ovälkommet beteende. Sådana frågor måste tas på allvar.

Jag tror på Försvarsmaktens värdegrund; öppenhet, resultat och ansvar. Det är något som varje medarbetare ska leva efter såväl i som utanför tjänsten. Jag tror också att vi som politiska ledare ska föregå med gott exempel, som också handlar om att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer under pågående pandemi.


Anf. 12 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Försvarsmakten har i uppgift att redovisa genomfört och planerat arbete med likabehandling och icke-diskriminering i sina årsredovisningar. Försvarsmakten anger i sin årsredovisning för 2019 att det "systematiska likabehandlingsarbetet syftar till att alla som verkar i Försvarsmakten ska ha likvärdiga möjligheter och rättigheter att utvecklas inom organisationen och kunna verka fria från diskriminering. Det innebär att förebygga ovälkomna beteenden, och att professionellt omhänderta sådana ärenden i de fall det inträffar."

I årsredovisningen för 2019 framgår att fokus har varit att "skapa ökad struktur och systematik i syfte att utveckla förmågan att omhänderta kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier".

Det inrättade verksamhetsstödet Utredningsstöd ovälkommet beteende "bedrivs som ett projekt med en partssammansatt styrgrupp, vilket innebär att arbetstagarorganisationer och skyddsombud involverats i utvecklingsarbetet. Projektet fortgår till maj 2021 och integreras därefter i ordinarie organisation och arbetssätt. Inom projektet ska arbetet fortsätta med verksamhetsutveckling i form av gemensamma rutiner, metoder och processer, parallellt med genomförande av utredningar."

Av redovisningen framgår att "chef för organisationsenhet är ansvarig för det lokala likabehandlingsarbetet, åtgärdsplaner och uppföljning av arbetet. Till stöd finns en utbildningsorganisation och stödpersonal, där kontaktperson likabehandling är en särskild funktion som ska bistå chefen i det lokala arbetet. Militärhögskolan Karlberg ger kontinuerligt utbildning i likabehandlingsarbetet för dessa kontaktpersoner."

Det görs ett omfattande arbete för att främja likabehandling och ickediskriminering, och Försvarsmakten tar de här frågorna på allvar. Jag tycker inte att man ska förminska det arbete som sker inom Försvarsmakten. Det måste ske på den lokala förbandsnivån för att det ska fungera, och det ska genomsyra det arbetet.

Det är inte så att de planer och inriktningar som vi lagt direktiv om och som Försvarsmakten arbetar med i sin organisation är verkningslösa. Däremot är det så att när det uppstår problematik måste man ta tag i den, vilket också har lett till att regementschefen på Karlsborg nu genomför det här arbetet.

Vi får väl se hur utvecklingen blir. Men det är oerhört väsentligt att man bekämpar trakasserier i alla former och att värdegrunden ligger fast. Det är fel att säga att det här inte tas på allvar eller att man inte vidtar några åtgärder.

Det är klart att jag i mina kontakter med Försvarsmakten ställer frågor om hur den här hanteringen går till. Vi tar upp många typer av frågor och problematik i vår kontinuerliga dialog med Försvarsmakten. Men här handlar det också om att ha en gränsdragning mellan det som är ministerstyre och det som är ordinarie myndighetsstyrning. Regeringen har, precis som Försvarsmaktens ledning, en mycket tydlig uppfattning att värdegrunden ska gälla. De dokument som har tagits fram är de som man ska verka utifrån, och jag vet att man jobbar kontinuerligt med den här typen av frågor inom Försvarsmakten.


Anf. 13 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! En person berättar följande för reportern på SVT Väst: "När lamporna släcktes på logementet var det många som låg och grät i sina sängar. Det var en så märklig känsla. Nästan tyst, bara låga snyftningar. Stora och starka killar. Många som ville vara tuffa, men när det blev tyst och mörkt gick det inte att hålla inom sig längre."

En annan berättar att han fortfarande drömmer mardrömmar och undrar om han kommer att bli människa igen.

En tredje berättar om hur ett befäl trampade på de värnpliktiga när de gjorde fel i stället för att berätta hur man skulle göra.

I uppropet Giv akt och bit ihop 2017 vittnade 1 700 kvinnor om kränkande kommentarer, mobbning och våldtäkter.

En av dem berättar att hon tror att många av kränkningarna kan förklaras av den kultur som råder inom Försvarsmakten: "En stor grej är den organisationskultur som vi har och som har funnits under väldigt, väldigt lång tid. Det finns föreställningar om att man ska vara på ett visst sätt och att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning, men ingen självklarhet att vara med i." Hon berättar att det finns stora brister hos ledarskapet inom försvaret. Vidare sätter hon fingret på något: "Vi har en väldigt bra försvarsmaktsledning som står för det här och är tydlig. I övrigt brister ledarskapet på många ställen, är min upplevelse."

Fru talman! Det här för mig osökt in på det jag sa initialt - att väldokumenterade processer och standardiserade arbetsrutiner inte är någon garanti för goda resultat. Man måste bygga in värdena i strukturen. Man måste säkerställa att alla i organisationen är bärare av värdegrunden. En god arbetsmiljö är grundläggande för att både killar och tjejer ska vilja göra värnplikt och även ta anställning i Försvarsmakten. Ytterst handlar det om Sveriges försvarsförmåga. Ropet på hjälp löd: "Ni som har makt - gör något åt situationen!"


Anf. 14 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Man måste se de olika balanserna i det här. Det genomförs väldigt mycket bra, framåtsyftande arbete inom Försvarsmakten.

Jag träffar många värnpliktiga, officerare och andra personalgrupper. Jag får därmed en bild av hur man upplever verksamheten. Jag får många gånger väldigt positiv feedback, men det är inte detsamma som att den problematik vi diskuterar just nu inte existerar. Det är för att kunna angripa den typen av problem som det är viktigt att i botten ha tydliga styrdokument.

Sedan är det en självklarhet att man måste jobba med de här sakerna lokalt och på förbandsnivå. Det finns ingen garanti för att något system fungerar bara för att man har fattat ett beslut, utan det gäller att de människor som arbetar inom ramen för de här verksamheterna också agerar i den andan. Det är det som värdegrundsutvecklingsarbetet handlar om.

Det finns alltså en mycket tydlig ambition att utveckla det här inom Försvarsmakten. Regeringens uppfattning är glasklar: Vi ska aldrig acceptera trakasserier, förminskande eller aktiviteter som tummar på både rättvisa och mänsklig värdighet. Det är det som är inriktningen.

När sådant här uppkommer är det lika sorgligt varje gång, och då ska man också åtgärda det. Men jag kan garantera att det här tas på allvar av Försvarsmaktens ledning och är något man arbetar med kontinuerligt. Det är något man hanterar seriöst och återkommer till regeringen om i sin rapportering.

Det är bra att saker och ting som är problematiska kommer upp till ytan, att de diskuteras och belyses och att man därefter fortsätter utveckla det arbete man genomför.

Jag får tacka för diskussionen. Vi får följa det här arbetet mycket noggrant.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:233 Uppgifter om kränkande behandling i Försvarsmakten

av Alexandra Anstrell (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

SVT Nyheter Väst visar nu i december 2020 en granskning av jägarutbildningen på K3 i Karlsborg. I reportaget vittnar rekryter om befäl som mobbar, bestraffar och till och med använder våld. Det framkommer också i granskningen vittnesmål om sexism, maktmissbruk och en tystnadskultur.

SVT har pratat med 44 av 239 killar och tjejer som förra året utbildades på jägarutbildningen. Av dessa 44 har 37 upplevt kränkande kommentarer från sina befäl, 31 har upplevt mobbning och maktmissbruk från sina befäl och 17 har upplevt våld från sina befäl.

Efter SVT Nyheter Västs granskning meddelar regementschefen att ytterligare en utredning tillsätts. Om den visar på brottsliga handlingar kommer dessa att polisanmälas. Arméchefen Karl Engelbrektson har också varit tydlig i frågan och sagt att de som ägnar sig åt trakasserier inte är välkomna i organisationen.

För bara precis tre år sedan gjorde över 1 700 kvinnor inom försvarsmakten ett upprop givakt och bitihop Det handlade om kränkningar och övergrepp i sviterna av metoo. I uppropet #givaktochbitihop på DN Debatt delade kvinnorna med sig av sina egna erfarenheter av bland annat våldtäkter, mobbning och sexistiska kommentarer.

Den här typen av ageranden är helt oacceptabla, det säger också vår överbefälhavare. Under många år har Försvarsmakten jobbat hårt med att öka jämställdheten och minska kränkande särbehandling men ändå har de inte lyckats komma till rätta med det här.

Därför vill jag ställa följande frågor till försvarsminister Peter Hultqvist:

 

  1. Avser försvarsministern att vidta några åtgärder för att förbättra situationen för rekryterna på K3 i Karlsborg?
  2. Kan ministern göra något för att säkerställa att myndigheten utreder dessa händelser ordentligt och därefter vid behov vidtar åtgärder så att problemen inte fortlöper?
  3. Har ministern några planer på att agera för att förbättra organisationskulturen inom Försvarsmakten?
  4. Är ministern nöjd med det jämställdhetsarbete som pågått i många år inom Försvarsmakten?