Konsekvensanalyser i utlänningspolitiken

Interpellationsdebatt 4 februari 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 9 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jonas Andersson har frågat mig om jag är nöjd med de konsekvensanalyser som har gjorts i Migrationskommitténs betänkande och den kompletterande promemorian till betänkandet.

Den 15 september 2020 tog regeringen emot Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En promemoria med kompletterande förslag har även tagits fram inom Justitiedepartementet. Även den har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En kommitté ska i enlighet med kommittéförordningen och förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ange kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar. Det har Migrationskommittén också gjort. Om möjligt ska en kommitté också kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av de förslag som läggs fram samt beskriva viktiga ställningstaganden i utformningen av förslagen.

Migrationskommittén har presenterat en utförlig konsekvensanalys av sina förslag i betänkandet. Kommittén har tagit hjälp av bland annat Migrationsverket i fråga om beräkningar. Även den kompletterande promemorian som regeringen remitterat innehåller en konsekvensanalys.

När det gäller den asylrelaterade invandringens effekter på pensionssystemet gör kommittén bedömningen att det framför allt påverkas av hur väl integrationen fungerar och hur snabbt nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden.

Enligt kommittén bedöms förslagen i betänkandet leda till att migrationens inverkan på pensionssystemet begränsas eftersom antalet nyanlända förväntas bli lägre än vid en återgång till utlänningslagen. Utöver det kan det i sammanhanget nämnas att Sverige sedan 2007 har EU:s högsta sysselsättningsgrad. Det är en god förutsättning för våra framtida pensioner.

Sedan vi fick regeringsmakten har det skett en successiv förbättring av nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Tidigare har det tagit åtta till nio år innan minst varannan nyanländ hade arbete. Den tiden halverades för dem som togs emot under 2014. Dessutom har regeringen sett till att statsfinanserna har stärkts, och mottagandet av ekonomiskt bistånd har minskat.

I den fortsatta beredningen av Migrationskommitténs betänkande och den kompletterande promemorian kommer regeringen att beakta de remissvar som inkommit. Regeringen kommer att redovisa en samlad konsekvensanalys i den kommande propositionen. En ny lagstiftning ska träda i kraft när den tillfälliga lagen upphör att gälla i juli i år.


Anf. 10 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Tack, migrationsministern, för svaret! Låt mig börja med att tala lite om de fakta som Morgan Johansson nämner i sitt svar.

Sysselsättningsgraden i Sverige är en av de bästa i världen. Men - det kommer ju alltid ett "men" - det är stor skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda. De inrikesfödda ligger på runt 85 procent i sysselsättningsgrad, medan de utrikesfödda landar på runt 67 procent. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: Hade de utrikesfödda varit ett EU-land hade de varit bland de absolut sämsta i EU när det gäller sysselsättning.

Samma förhållande föreligger när det gäller arbetslösheten. Majoriteten av alla arbetslösa - och en absolut majoritet av alla långtidsarbetslösa - är utrikesfödda, och så har det varit i många år. Trots alla miljarder som har östs ned i olika integrationssatsningar fortsätter gapet att vara enormt.

Man ska ha klart för sig att sysselsättning och arbete inte är vad ministern försöker få det att låta som rent statistiskt. Det räcker med att arbeta en enda timme under en enda vecka för att vara i arbete, och här räknas även olika typer av bidragsjobb in. Om man i stället tittar på hur många som faktiskt kan försörja sig själva utan bidrag från skattebetalarna är siffrorna helt annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Forskning från både Entreprenörskapsforum och Handelns Forskningsinstitut visar att skillnaden är enorm mellan sysselsättning och självförsörjning. Även om det bara tar i genomsnitt fyra till fem år innan hälften av de utrikesfödda kommer i arbete tar det från 12 till 15 år innan hälften av dem uppnår självförsörjning. Den andra halvan blir i praktiken aldrig självförsörjande.

Om man tittar lite noggrannare på de fakta som migrationsministern presenterar ser man att de alltså i bästa fall är naiva och i värsta fall medvetet missvisande. Det är precis detta som gör att regeringens konsekvensanalys är ihålig och undermålig. Man väljer bort fakta som inte passar in i den bild man vill måla upp.

Det finurliga med regeringens konsekvensanalyser i dag, som Morgan Johansson hänvisar till, är att man enbart jämför med vad en återgång till den gamla utlänningslagen skulle innebära. I praktiken betyder detta att så länge vi inte tar emot fler än 160 000 asylsökande, som vi gjorde under 2015, är allt frid och fröjd. Märk väl, fru talman, att detta är något som även flera remissinstanser har anmärkt på.

Sverige är det land i Europa, ja, kanske rent av i världen, som under 2010-talet har gett asyl åt flest per capita. Enligt Eurostats uppgifter har vi så att säga vunnit guld i denna medaljliga tre gånger, silver fyra gånger och brons en gång. År 2019 var första gången på ett decennium som vi hamnade utanför prispallen, och då hamnade vi på plats 8 av 27.

Samtidigt lägger den svenska regeringen fram förslag till nya uppluckringar av migrationspolitiken. Det räcker alltså inte med de nivåer som har cementerats under åren före corona på mellan 20 000 och 25 000 asylsökande, och då är förstås den stora kategorin anhöriga inte inräknad.

Fru talman! Det är inte svårare än så här: Ökar pulleffekterna för asylrelaterad invandring kommer den asylrelaterade invandringen att öka. Den fråga som Morgan Johansson måste svara på är hur mycket den kommer att öka med regeringens förslag och vilka praktiska konsekvenser detta kommer ge i ett redan splittrat och segregerat Sverige.


Anf. 11 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Man hör här att Jonas Andersson är tillbaka i sitt favoritämne: att skrämma folk för invandrare. Detta återkommer ständigt i diskussionerna från det hållet. Nu handlar det om att så misstro om våra konsekvensanalyser. Man vill på något sätt måla upp en bild av att det kommer att öka, att det blir fler och att kostnaderna kommer att öka.

Kanske Jonas Andersson ibland borde fundera över sin egen förmåga att analysera och förutspå framtiden. Den har ju inte varit så bra.

För fem år sedan var vi mitt uppe i en flyktingkris. På ett år kom då 163 000 asylsökande, precis som Jonas Andersson säger. Som mest kom det 10 000 i veckan. Vi vet att detta ledde till stora påfrestningar. Vi fick strama åt reglerna, vilket vi ju gjorde, så att vi skulle kunna få kontroll. Det gjorde vi, och nu är vi i en situation där vi i Sverige har det minsta antalet asylsökande på 20 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ha alltså kommit igenom flyktingkrisen, och jag säger att vi inte ska tillbaka dit. Men jag glömmer inte heller vad domedagsprofeterna i Sverigedemokraterna sa 2015 och 2016. Då stod ni och sa: Nu kommer statsfinanserna att haverera. Nu kommer arbetslösheten att öka. Nu kommer socialbidragstagandet att raka i taket. Det var så ni sa då.

Nu, efter fem år, vet vi hur det verkligen gick. Förra mandatperioden sjönk arbetslösheten. Förra mandatperioden sjönk socialbidragstagandet. Förra mandatperioden sjönk statsskulden med 130 miljarder kronor. Vi gick ur förra mandatperioden med den lägsta statsskulden sedan 1979. Så var det trots flyktingkrisen.

Inget av det som vi hörde Sverigedemokraterna förutspå för fem år sedan slog alltså in. Det som Jonas Andersson nu försöker säga kommer inte heller att slå in.

Ni hör aldrig någon sverigedemokrat prata om detta: att arbetslösheten har sjunkit, att socialbidragstagandet har sjunkit och att statsskulden har sjunkit. För Sverigedemokraterna handlar det alltid bara om att svartmåla, svartmåla och svartmåla Sverige. Jag påstår att det inte finns något parti som talar så illa om Sverige som Sverigedemokraterna gör. Ni gläder er aldrig över våra framgångar. Det är till och med så att ni gärna deltar i internationella högerkampanjer mot Sverige.

Vi har nu tagit kontroll över migrationen. Vi kommer inte att släppa den kontrollen. Det förslag som vi nu arbetar med kommer inte att innebära att vi på något sätt tappar den kontrollen, tvärtom. Det lagförslag som vi arbetar med nu innebär att vi går över från permanenta uppehållstillstånd som huvudregel till tillfälliga uppehållstillstånd. Efter tre år kommer det att finnas möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd om man kan försörja sig, om man kan svenska, om man har grundläggande kunskaper i hur det svenska samhället fungerar och om man inte har begått några allvarliga brott.

Detta i sig innebär att vi kommer att få den stramaste lagstiftningen på migrationspolitikens område på nästan 40 år. Det var i mitten av 80-talet som man gick över från tillfälliga uppehållstillstånd till permanenta uppehållstillstånd. Man får alltså söka sig tillbaka ända dit.

Man kan även jämföra med andra EU-länder. Detta innebär faktiskt att vi kommer att ligga under EU-genomsnittet när det gäller viktiga parametrar, till exempel uppehållstillståndens längd. Detta innebär att vi med den nya lagstiftningen kommer att ligga ungefär på och till och med något under EU-genomsnittet. Det borgar för, fru talman, att vi inte igen kommer att hamna i en sådan kris som vi tog ut Sverige ur för några år sedan. Jag var inte med om att ta Sverige ut ur flyktingkrisen för att därefter lägga fram förslag som skulle föra oss in i en ny kris. Det kan jag garantera både Jonas Andersson och alla andra som lyssnar på denna debatt.


Anf. 12 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Tack, migrationsministern, för detta föga upplysande men väldigt fantasifulla svar! Allt som fattas är lite enhörningar och regnbågar. Jag blev inte speciellt mycket klokare av det, måste jag säga.

Alla siffror som jag presenterade i mitt förra anförande är naturligtvis officiell statistik. Vem som helst kan alltså kolla upp dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig återgå till verkligheten och den logik som regeringen och Morgan Johansson har presenterat tidigare.

Regeringen stöttar alltså Migrationskommitténs betänkande trots att det innebär en slappare migrationslagstiftning än den tillfälliga lagen. Konsekvensanalysen är: Eftersom den fortfarande är tuffare än den gamla utlänningslagen före 2015 spelar volymerna i övrigt ingen roll. Sedan lade regeringen fram ytterligare förslag om uppluckringar, då man inte ansåg att Migrationskommitténs förslag var tillräckligt slappt. Konsekvensanalysen nu är: Eftersom Migrationskommitténs betänkande är tuffare än den gamla utlänningslagen spelar ytterligare ökade volymer inte heller någon roll.

EU släppte sitt nya förslag till migrationspakt. Det innehöll också ett par punkter som gjorde att både vi inom Sverigedemokraterna och en del andra partier höjde på ögonbrynen. Dels skulle familjebegreppet utvidgas så att även vuxna syskon skulle kunna komma på grund av anknytning, dels skulle det vara avgörande var man har sina anhöriga när det ska bestämmas vilket EU-land som ska ansvara för asylprocessen. Plötsligt skulle det alltså bli möjligt för en vuxen man att stå på gränsen till Grekland och söka asyl i Sverige för att hans storebror finns här.

Regeringens konsekvensanalys av detta är icke-existerande. Det är alldeles för osäkert för att man ska kunna dra några slutsatser om hur det skulle kunna påverka volymerna, menar man.

Fru talman! Konsekvensanalyser är ingen exakt vetenskap; det vet alla. Det finns många faktorer som spelar in, vissa mer osäkra än andra. Men det får aldrig användas som en ursäkt för att inte göra detta så grundligt som man kan. Vissa saker följer av rent logiskt tänkande, och man behöver inte vara raketforskare för att dra vissa slutsatser.

Fru talman! Förra veckan hade vi snöstorm i Skellefteå. Eftersom jag höll dörren stängd snöade det inte in. Det hade varit annorlunda om jag däremot hade öppnat dörren på glänt. Jag behöver inte räkna ut det exakta antalet snöflingor som singlar in för att veta att det kommer att bli en snöhög på golvet. Ju mer jag öppnar dörren, desto mer snö kommer jag att få på golvet. Så är det också med migrationspolitiken. Ju fler incitament det finns för att söka sig till just Sverige, desto större andel kommer att göra det. Ju mer öppen dörren är, desto fler kommer att komma.

Återigen är frågan, som migrationsministern gärna får svara på och utveckla: Hur mycket kommer den asylrelaterade invandringen att öka med regeringens förslag? Vad kommer det att kosta svenska skattebetalare? Hur kommer det att påverka det svenska pensionssystemet? Hur kommer det att påverka bostadsbristen? Var ska alla bo?

Över 80 procent av befolkningen i Kista har utländsk bakgrund. I Rosengård är det ännu fler. Vad ska man integreras in i när alla svenskar har flyttat ut? Nära hälften av befolkningen i både Botkyrka och Södertälje är utrikesfödd. Hur ska skolorna fungera om det inte finns någon infödd svensk kvar i klassrummen? Hur ska vården fungera om alla behöver tolk för att prata med varandra? Var finns den praktiska konsekvensanalysen?


Anf. 13 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Först av allt: Människor är inte snöflingor. Människor är människor som lever och andas, och de är en del av det svenska samhället. Det är faktiskt så. Man kan inte föra debatten på ett sådant här sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kriget i Syrien bröt ut 2011 har Sverige tagit emot 180 000 människor och gett skydd åt dem. Jag måste säga att jag i grunden är väldigt stolt över det, för det är 180 000 människor som annars mycket väl hade kunnat gå under i någon bombkrevad i Hums eller i Aleppo.

Men för Jonas Andersson spelar detta ingen roll. Han struntar fullständigt i det. För Jonas Andersson finns det ingen som helst skyldighet eller plikt - eller något ansvar - att över huvud taget hjälpa någon som behöver fly från någonting. Han betraktar det bara som snöflingor, och han måste omedelbart stänga dörren. Nej, så ser inte jag på det.

Sedan pratar Jonas Andersson om att arbetslösheten påverkas och att pensionssystem påverkas. Ja, men ju bättre vi är på att få in människor i arbete, desto högre kommer våra pensioner att bli. Det är därför som jag i mitt interpellationssvar lyfter fram att vi under förra mandatperioden nästan halverade tiden som det tar för minst hälften av de nyanlända att komma i arbete. De kom alltså snabbare i arbete under förra mandatperioden än vad de gjorde under tidigare regeringar. Så var det eftersom vi hade ett gott tryck i ekonomin och en hög tillväxt.

Jonas Andersson stod då och pratade om hur det skulle gå för Sverige. Ingen av hans domedagsprofetior slog in - inte när det gällde statsskulden, inte när det gällde arbetslösheten och inte heller när det gällde socialbidragstagandet.

Det är klart att det tar längre tid för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden än vad det tar för oss som är födda i Sverige. Det tar tid att lära sig svenska. Man behöver ha kontakter som ofta knyts på arbetsmarknaden, så att man kan få jobb och så vidare. Det tar lite längre tid.

Men glöm inte i denna situation, när vi är mitt uppe i en pandemi, att 34 procent av våra läkare är födda i ett annat land. 39 procent av våra vårdbiträden är födda i ett annat land. 30 procent av våra undersköterskor är födda i ett annat land. Vi kan se på den totala arbetskraften. 20 procent av alla människor i Sverige som vaknar på morgonen och går till jobbet varenda dag är födda i ett annat land. Det är nästan 1 miljon människor.

Dessa människor pratar Jonas Andersson aldrig om, de som jobbar och sliter och går till jobbet varenda dag. De bidrar till det svenska samhället och till välståndet i vårt land. Jonas Andersson rycker bara på axlarna åt dem - man ska inte räkna med dem. Det är 1 miljon människor som är födda i ett annat land och som är med och bygger upp den svenska välfärden. Det tycker jag faktiskt att Jonas Andersson ibland ska tänka på.

Ni pratar om att nu blir det en slapp lagstiftning och så. Nej, det blir det inte. Det här blir den stramaste lagstiftningen på nästan 40 år, till och med stramare än EU-genomsnittet. Den kommer inte längre att medverka till att en större andel av asylsökande söker sig till Sverige. Detta säger också siffrorna. När jag tillträdde för sex år sedan var det 12 procent av alla asylsökande som kom till EU som kom till Sverige. I dag är det 3 procent. Andelen har alltså minskat.

Men det spelar nog ingen roll. Vilket lagförslag jag än hade överlämnat till riksdagen skulle Sverigedemokraterna ha sagt på precis samma sätt, det vill säga att lagstiftningen är för slapp. Först när vi hermetiskt har stängt alla gränser och lämnat alla internationella organisationer och regelverk kanske Sverigedemokraterna är nöjda.


Anf. 14 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Morgan Johansson, för ytterligare ett fantasifullt svar!

Jag tänker lämna alla de osakliga påhoppen därhän. Jag förstår att det är jobbigt när det kommer människor från verkligheten in i den här politikerbubblan där det trängs människor som aldrig haft ett riktigt jobb utanför politiken.

Under den tid som Morgan Johansson har suttit i regering, därefter i opposition och sedan i regering igen jobbade jag med flyktingar och migranter i 15 år, på golvet. Det är där man lär sig hur lagar och förordningar fungerar i verkligheten och hur samhället ser ut på riktigt. Det är där man i praktiken får se konsekvenserna av den politik som förs.

Jag förstår varför ministern helst undviker att tala om sakfrågan. Det kan inte vara lätt att försöka försvara en omöjlig position: dels vara stolt och nöjd över minskade nivåer, dels lägga fram förslag som utan tvekan kommer att öka nivåerna.

Jag vet inte om ministern känner till begreppet "dubbeltänk" från en bok som heter 1984 av George Orwell. Om inte annat kan det vara ett bra boktips. Jag trodde tidigare att det var en fiktiv roman, men jag har mer och mer börjat förstå att det är någon typ av dokumentär om Socialdemokraterna. Ministern har ju för vana att använda sitt sista inlägg till det som i boken kallas tvåminutershat. Vi får väl se hur det går i dag.

Faktum är i alla fall att Morgan Johansson är den migrationsminister som har släppt in flest asylsökande och invandrare över huvud taget i Sveriges historia. Under de första åren i sin ministerroll lyfte han inte ett finger för att minska invandringen. Han var stolt över den och vägrade diskutera eventuella konsekvenser - de konsekvenser som sedan gjorde att regeringen i ren panik under hotet om en systemkollaps gråtande tvingades vidta åtgärder för att minska söktrycket.

Nu vill Morgan Johansson öppna upp igen. Han är stolt över invandringen och vägrar att diskutera konsekvenserna. Cirkeln är kanske sluten. Att lära sig av sina misstag verkar tyvärr inte finnas i denna regerings vokabulär.


Anf. 15 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! I det ena andetaget pratar Jonas Andersson i Skellefteå om att jag har hoppat på honom, och sedan ägnar han sitt sista inlägg åt någonting som inte är mycket annat än just personliga påhopp. Det får vi trots allt bortse från i det här läget, tycker jag.

Nu uttalar sig Jonas Andersson återigen om att nivåerna utan tvekan kommer att öka. Vad bygger han det på? Inte på Migrationskommitténs betänkande och den konsekvensanalys som finns där i vart fall och inte heller på de verkliga effekterna. Jonas Andersson har år efter år sedan 2015 sagt att antalet asylsökande snart kommer att öka. Varje gång har jag sagt: Sitt ned och ta det lugnt! Det kommer inte att bli så.

Varje gång har jag fått rätt och Jonas Andersson i Skellefteå fått fel. Sedan 2016 har vi ju haft kontroll över situationen, och jag kan garantera Jonas Andersson att vi inte kommer att lägga fram några förslag som rubbar den kontrollen.

Är jag då stolt över antalet människor som vi tog emot från kriget i Syrien? Ja, det är jag faktiskt, och det står jag för. Här har vi ungefär 180 000 människor sedan 2011 - män, kvinnor och barn - som annars mycket väl hade kunnat gå under. De kom hit och bad om skydd och en ny start i livet. Jag tycker faktiskt att det är vår skyldighet att hjälpa dem som behöver hjälp i de här situationerna, för om ingen hjälper dem kommer de att gå under.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta står jag för. Det är helt enkelt en del av en socialdemokratisk solidaritetspolitik.

Sedan måste varje land hantera sin migration på ett sådant sätt att landet klarar av situationen. Det var precis därför vi stramade åt 2015. Vi sa att även om Sverige är bra är vi inte så bra att vi klarar av att ta emot 10 000 i veckan. Det är helt omöjligt. Då stramade vi åt och fick ned antalet till hanterliga nivåer igen. Den kontrollen kommer vi att behålla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:301 Konsekvensanalyser i utlänningspolitiken

av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den 7 december gick remisstiden ut för Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). I kommittén görs en övergripande konsekvensanalys, bland annat baserat på Pensionsmyndighetens rapporter. Kommittén konstaterar att resultat av kostnads- och utgiftsberäkningar visar att flyktinginvandringen är en offentligfinansiell kostnad på både kort och lång sikt.

Kommittén föreslår en rad genomgripande förändringar i utlänningslagen, i generös riktning jämfört med dagens tillfälliga lag (2016:752). Trots detta drar kommittén slutsatsen att utgiftsminskningen i stort sett bedöms följa trenden som prognosticeras för en förlängd tillfällig lag.

Pensionsmyndigheten kritiserar i sitt remissvar bristen på redovisning av hur migrationen påverkar pensionssystemet. Myndigheten konstaterar att någon redogörelse för dess beräkningar inte görs i betänkandet. Med stöd av de beräkningar Pensionsmyndigheten faktiskt har gjort, eller uppdaterade sådana beräkningar, hade kommittén kunnat göra en närmare uppskattning av de ekonomiska effekterna.

Riksrevisionen har tidigare riktat kritik mot konsekvensanalyserna i såväl lagförslag som utredningsbetänkanden (RiR 2017:25). Det konstateras att endast ett fåtal av granskade utredningsbetänkanden och departementspromemorior redovisar konsekvenser på ett sätt som fullt ut motsvarar kraven i styrdokumenten, och att ofta saknas förklaring till hur ekonomiska effekter på statlig och kommunal verksamhet räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom resultaten.

Regeringen remitterade strax före jul en kompletterande promemoria till Migrationskommitténs betänkande. I promemorian föreslås ytterligare generösa ändringar i lagstiftning, bland annat utökade undantag från försörjningskrav och den mest generösa regleringen av ömmande skäl i svensk historia. Trots detta görs ingen annan konsekvensanalys än den som framfördes i betänkandet.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är ministern nöjd med de konsekvensanalyser som har gjorts i en sådan angelägen fråga?