Kemikalieskatten

Interpellationsdebatt 9 maj 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 81 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig om det är min uppfattning att kemikalieskattens utformning bidrar till fler jobb och stärker svensk handel, och i så fall på vilket sätt.

Frågan är ställd mot bakgrund av att försäljning direkt från utländska försäljare till svenska konsumenter undantas från beskattning i den föreslagna skatten på kemikalier i viss elektronik, vilket Cecilie Tenfjord-Toftby befarar kommer att leda till minskad försäljning för svenska butiker och till färre jobb.

Det huvudsakliga syftet med kemikalieskatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Kemikalieskatteutredningen har bedömt att utländsk e-handel kommer att öka med 0,4 procentenheter på grund av skatten. Regeringen har inte gjort någon annan bedömning än utredningen i den delen. Andra faktorer, exempelvis kostnader för frakt eller annat i samband med köp från utlandet, spelar sannolikt större roll för utvecklingen av utländsk e-handel än den föreslagna skatten.

Det bör också noteras att den "skattechock" som Cecilie Tenfjord-Toftby nämner kan undvikas om varorna inte innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier. Med högsta skatteavdrag blir den maximala skatten 32 kronor.


Anf. 82 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! En kemikalieskatt kommer att införas från och med den 1 juli i år. I stället för att skatten ska grundas på den exakta mängd miljöfarliga kemikalier som produkterna innehåller har regeringen valt att beskatta varorna efter deras totala vikt.

Det är produkter som köps i Sverige som omfattas av den skattechock som Magdalena Andersson hänvisade till. I vissa fall kommer det att löna sig att köpa samma vara på nätet, från exempelvis Danmark eller Norge. Det är något som kommer att leda till minskad försäljning för svenska butiker och färre jobb. Detta rimmar inte alls med den rödgröna regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson var: På vilket sätt menar finansministern att kemikalieskattens utformning bidrar till fler jobb och stärker svensk handel? Finansministern väljer att svara med att det nog inte blir så farligt. Jag kan inte tolka svaret på något annat sätt än att detta förslag inte alls främjar svenska jobb och stärker svensk handel.

Finansministern tar också upp höga transportkostnader som ett argument mot att den utländska e-handeln skulle öka. Inte heller detta håller eftersom fraktkostnaderna ofta är noll eller samma som hos svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett exempel är Proshop, som är beläget i Danmark. Där är fraktkostnaden noll för en Iphone. Var skulle du köpa din mobiltelefon om garantin är densamma om du köper den från ett annat land, om frakten är noll och om kostnaden för själva telefonen är lägre?

Även om finansministern skulle få rätt i sin prognos om att den utländska e-handeln bara kommer att öka med 0,4 procent kan det omöjligt medföra en förstärkning för svensk handel och svenska jobb. En förstärkning skulle nämligen kräva en ökning, och inte en minskning. Vad hände med kravet från Löfven på att varje åtgärd ska leda till fler jobb?

Jag skulle vilja att finansminister Magdalena Andersson förklarar hur det i så fall skulle gå till. Gynnar kemikalieskatten regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020?


Anf. 83 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag tror att Cecilie Tenfjord-Toftby gör sig dummare än vad hon är. Man kan naturligtvis inte bara titta på hur man utformar skatter; man måste också titta på vad man använder skatteintäkterna till. De intäkter vi får från kemikalieskatten kommer vi att använda till olika områden som stärker jobb och tillväxt runt om i hela landet.

Låt oss ta en mobiltelefon som exempel, om man tror att det är något som kommer att få stor effekt på svensk handel. Det handlar alltså om en ökad skattekostnad på 1 krona och 80 öre om man köper en miljövänlig mobiltelefon från en svensk handlare snarare än från en dansk handlare. Då måste man också köpa direkt från den danska handlaren. Det är inte uppenbart att det kommer att vara en mycket stor överströmning.

Något som däremot gör mig lite förundrad är det som står i Moderaternas budgetmotion. Jag får där intrycket av att Moderaterna stöder en kemikalieskatt och även räknar med dessa skatteintäkter i sin budget. De säger dock att de vill ha en annorlunda utformad kemikalieskatt.

Jag skulle gärna vilja veta hur Cecilie Tenfjord-Toftby vill att skatten ska vara utformad samt hur det rent praktiskt ska gå till att utforma den på ett annat sätt än det som regeringen föreslår.


Anf. 84 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Nu är det den andra interpellationsdebatten i rad där Magdalena Andersson ursäktar skadliga skattehöjningar med att säga att vi måste titta på hur de används. Men om ni raderar ut den svenska tillväxten, jobb och företagande blir det inte så mycket skatteinkomster kvar att fördela.

Det är riktigt som finansminister Magdalena Andersson påpekar: Även vi moderater har en kemikalieskatt med i vårt budgetförslag. Det vi vänder oss mot är den utformning av kemikalieskatt som regeringen har lagt fram förslag om. Ta till exempel den morot som regeringen drar fram som molnets silverrand: Om ni reducerar andelen kemikalier i det ni säljer och kan bevisa detta genom noggrann dokumentation - som kommer att kräva en ökad administration - ska ni få en skatterabatt! Det är denna skatterabatt som finansministern tar upp i sitt förslag när hon säger: Vid högsta skatteavdrag blir den maximala skatten 32 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allvarligt talat: Hur ser Magdalena Andersson framför sig att detta ska gå till? Vem ska producera den miljövänliga mobiltelefonen? Hur skulle de svenska återförsäljarna kunna uppnå regeringens morot? De flesta elektroniska prylar är inte producerade i Sverige. De är importerade från Sydkorea, Japan, Kina, USA och andra länder med hela världen som sin exportmarknad. Hur stor påverkan tror Magdalena Andersson att en svensk återförsäljare har på en producent i till exempel Sydkorea? Jag anar att finansminister Magdalena Andersson redan vet svaret, men hon får ändå möjlighet att förklara detta för mig och de svenska återförsäljarna, som inte ser hur det här ska gå till.

Det vore annat om Sverige i stället för att ensidigt införa en skatt på kemikalier började arbeta för en likartad lagstiftning med harmoniserade krav inom EU. Då kanske de stora tillverkarna av mobiltelefoner, tv-apparater eller datorer är villiga att ändra sin tillverkningsprocess.

Det är självklart bra att Sverige ska gå före, och det är någonting som vi ofta hör från den rödgröna regeringens sida att vi ska göra. Men var hamnar vi den här gången? Tror finansministern verkligen att Sveriges kemikalielagstiftning - vi är ett litet land - kommer att påverka de globala tillverkarna av mobiltelefoner?


Anf. 85 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Om Moderaterna vill att vi ska ha en likartad lagstiftning i hela EU vad gäller kemikalielagstiftningen och att vi först när det är fallet ska kunna ha en kemikalieskatt i Sverige fattas det rimligen pengar i Moderaternas budget. Man har ju med de här skatteintäkterna nu, och vi kommer inte någon gång i närtid att kunna ha en gemensam, harmoniserad lagstiftning om detta i EU. Dessutom brukar vi väl heller inte vilja ha harmoniserad lagstiftning på punktskatteområdet i EU, så det här är kanske ett nytt förslag.

Om Moderaterna vill att vi ska ha en nationell svensk lagstiftning vad gäller kemikalieskatt skulle det vara intressant att höra mer om hur man tänker sig att den ska vara utformad, för det är ännu höljt i dunkel. Jag tycker inte att Cecilie Tenfjord-Toftby svarade på det. Vad är det för förändringar man vill ha om man vill ha en svensk kemikalieskatt och få in de skatteintäkterna? Vill man ha en skatt på EU-nivå, eller är det bara en lagstiftning man vill ha på EU-nivå? I så fall fattas det pengar i Moderaternas budgetmotion.

Den här beskattningen är ett sätt att försöka minska de farliga kemikalierna i människors vardagsmiljö och i hemmiljön. Som skatten är utformad ges ett ekonomiskt incitament för människor att köpa produkter som har färre farliga kemikalier i sig, och på så sätt minskar utsläppen i närmiljön. Poängen är att minska utsläppen i närmiljön i Sverige, och det är så som skatten är utformad. Köper man produkter med mindre kemikalier har man också en lägre skatt. Det kan också göra att utländska och svenska producenter kan vara mer intresserade av att introducera nya och mer miljövänliga produkter i Sverige.


Anf. 86 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Det vore inte första gången som Sverige samarbetar med andra länder för att sätta press på stora producentländer. Det handlar inte om en gemensam EU-lagstiftning, utan det handlar helt enkelt om att man tillsammans försöker sätta press för att uppnå en gemensam vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet med den rödgröna regeringens kemikalieskatt är inte att den saknar ambitioner. Problemet är att så som den är uppbyggd kommer den aldrig ens i närheten av måltavlan. På grund av Sveriges i detta sammanhang försumbara betydelse kommer inte de globala producenterna att lägga om sin tillverkning så länge inte flera länder kräver samma sak. Jag tror att finansminister Magdalena Andersson inser detta även om hon argumenterar för något helt annat. Det här betyder att återförsäljarna aldrig får någon möjlighet att erbjuda sina kunder en mer miljövänlig vara för att uppnå skatterabatten. För konsumenterna kvarstår två val: att köpa en vara dyrt i Sverige eller köpa den billigare på nätet från ett utländskt företag. Kemikalieinnehållet kommer att vara detsamma. Miljöpåverkan kommer att vara densamma.

Sverige missar miljömålet och missar målet om fler jobb, men regeringen kan kortsiktigt räkna med klirr i kassan. Jag måste i alla fall ge regeringen beröm för att ni har konstruerat en skatt med en möjlig skattereduktion som i princip bara är uppnåelig på en retorisk nivå. Var det verkligen detta som var målet med kemikalieskatten?


Anf. 87 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna intar två positioner i den här frågan. Man är emot skatten, och man räknar med skatteintäkterna. Man är alltså emot skatten och för skatten. Här låter det i talarstolen som att Moderaterna är emot den här kemikalieskatten, men samtidigt ser man att ni använder de skatteintäkterna i er budgetmotion.

Jag har frågat Cecilie Tenfjord-Toftby på vilket sätt Moderaterna vill ha en annorlunda utformad kemikalieskatt än den regeringen har föreslagit, men jag har inte fått ett enda svar på den frågan. Man kan faktiskt inte vara både för och emot en sak samtidigt. Det är inte seriöst, och det gagnar inte det demokratiska samtalet.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:487 Kemikalieskatten

av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

En kemikalieskatt kommer att införas från och med 1 juli i år. I stället för att skatten grundas på den exakta mängden miljöfarliga kemikalier som produkterna innehåller har regeringen valt att beskatta varorna efter deras totala vikt. Det är produkter som köps i Sverige som omfattas av skattechocken. I vissa fall kommer det att löna sig att köpa samma vara på nätet från exempelvis Danmark eller Norge, något som kommer att leda till minskad försäljning för svenska butiker och till färre jobb. Detta rimmar inte alls med den rödgröna regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

 

Är det finansministerns bedömning att kemikalieskattens utformning bidrar till fler jobb och stärker svensk handel, och i så fall på vilket sätt?