Bekämpningsmedel i naturgödsel

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen har någon uppfattning om hur stora de ekonomiska förlusterna är i den mer yrkesmässiga odlingen av potatis, tomater och andra grödor som drabbas av missväxt på grund av bekämpningsmedelsrester av pyralider.

Vidare har interpellanten frågat om jag kommer att verka för att begränsa användningen av pyralider i det svenska jordbruket genom rådgivning, informationsinsatser eller andra mjuka styrmedel fram till dess att EU har reglerat användningen av pyralider hårdare.

Slutligen har interpellanten frågat hur jag kan säkerställa att producenterna inte får foder som är kontaminerat med bekämpningsmedel till sina anläggningar, för att gödselmedlen inte ska bli omöjliga att cirkulera och sälja med förtjänst.

Jag har tagit del av Fritidsodlingens Riksorganisations viktiga arbete. Enligt uppgift från myndigheterna och branschen har den yrkesmässiga odlingen dock inte haft samma erfarenheter som fritidsodlingen i form av missväxt beroende på bekämpningsmedelsrester. Uppfattningen hos såväl myndigheter som bransch är att dessa skador är förhållandevis lokala och begränsade i yrkesodlingen. Med det sagt kan skadorna för den enskilde odlaren och i det enskilda fallet naturligtvis vara mer kännbara.

För den yrkesmässiga odlingen har växtskyddsmedel som innehåller pyralider stor betydelse för möjligheterna att bekämpa ogräs i spannmål och raps. Den lagstiftning som reglerar vilka växtskyddsmedel som får finnas på EU-marknaden är i stort sett harmoniserad inom EU, och regelverken syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön. Som Maria Gardfjell också nämner var Sverige drivande i att utöka villkoren vid användning av klopyralid när ämnet omprövades förra året i syfte att minimera riskerna med användningen.

De problem som resthalter av pyralider i växtnäring och gödsel kan medföra i odlingen av vissa känsliga grödor är kända. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att informera om dessa från såväl myndigheter som bransch. Såväl Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen som Lantbrukarnas Riksförbund har under de senaste åren informerat om såväl risker som produktvillkor i syfte att minimera negativa effekter av resthalter av bekämpningsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige har vi sedan 1980-talet arbetat aktivt med att minska riskerna med användning av bekämpningsmedel, och Sverige tillhör de länder i Europa som har lägst användning av bekämpningsmedel.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Fritidsodlingens Riksorganisation har på sin hemsida väldigt bra information om det som de kallar pyralidaffären. Det handlar om att rester av växtskyddsmedlen klopyralid och aminopyralid upptäcktes i organiska växtnäringar 2020 och att de det senaste året även har upptäckts i djurgödsel.

Det orsakar skador på tusentals växter. Man har samlat in uppgifter från drabbade fritidsodlare och analyserat misstänkt växtnäring under två säsonger. Resultaten är minst sagt oroande. Pyralider hittas i nästan alla organiska råvaror - vi pratar om gödselråvaror - med ursprung i lantbruket och som används av fritidsodlare till växtnäring. Man har påvisat rester i kogödsel, hästgödsel, fårgödsel, hönsgödsel och majsstärkelse.

Det kan drabba fritidsodlare som köper organisk växtnäring på ett garden center eller dem som har tillgång till stallgödsel och halm från en ridskola eller ett lokalt lantbruk. Till och med odlare som använder hönsgödsel från egna höns men som ger hönsen inköpt foder riskerar att få växtskador.

Anledningen till att jag ställer frågor till landsbygdsministern om hur yrkesodlare drabbas är att den kunskapen ännu inte har presenterats. Alla som använder stallgödsel kan vara drabbade.

Fru talman! Det var lite av ett väntat svar att den yrkesmässiga grenen inte har råkat ut för skador i samma omfattning som fritidsodlarna. Men det hänger förmodligen ihop med att Jordbruksverket anser att yrkesodlarna använder mineralgödsel i större utsträckning. Men det gäller inte all yrkesmässig användning. Bortser regeringen helt från de ekologiska lantbrukarna och deras situation?

Problemen är kopplade till organiska gödselmedel. Lantbrukarna är själva medvetna om hur de kan motverka skador på egna efterföljande känsliga grödor när de har detta i sin egen produktion. Men nyheten som nu har kommit fram är ju att det sprids med foder till andra djur på andra gårdar vars gödsel sedan säljs i till exempel ett garden center.

Det finns en övertro i det svar som regeringen lämnar på vad man kan åstadkomma med information till senare led i handeln med organiska gödselmedel. Information från LRF är till exempel begränsad till hur man bör hantera halm och gödsel och dem som köper de produkterna. Som vi känner dessa problem nu är de inte begränsade till bara halm och gödsel.

Regeringen har vänt sig till Jordbruksverket, som säger att detta är viktiga substanser för jordbruket. Men i ett miljöperspektiv ingår det inte i prövningen att värdera nyttan. Detta är långlivade, allvarligt farliga kemikalier som påverkar fritidsodling och yrkesodling. Vad tänker regeringen göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för en viktig fråga! Som jag sa i mitt interpellationssvar är bekämpningsmedel någonting som vi har jobbat hårt och strategiskt med i Sverige sedan 1980-talet. Samtidigt vet vi att en viss del av bekämpningsmedlen kommer vi att ha kvar, helt enkelt för att kunna klara jordbruket tills det kommer nya och bättre ämnen.

Den lagstiftning som reglerar vilka växtskyddsmedel som får finnas på EU-marknaden är i stort sett harmoniserad inom EU. Regelverken syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för både människor och djur. Nu drabbas dock tomater och andra växter, så som FOR mycket bra har uppmärksammat. Det är precis som ledamoten säger, fru talman: Detta uppdagades redan 2020, och då hänförde man det till användningen av importerade flytande ekologiska gödselmedel. Nu kan man enligt FOR se det även i annan gödsel. Detta är en viktig fråga.

Hur gör vi då med det? Friska och sunda växter är viktigt om vi ska kunna hålla en hög försörjningsförmåga inom jordbruket. Även fritidsodlingen bidrar naturligtvis till detta, precis som Maria Gardfjell säger.

Sverige är ju en del av EU. Våra lagar och regler måste harmoniera med gällande regler inom EU. Vi prövar dem ständigt, och förra gången detta prövades drev Sverige att vi faktiskt skulle se till att minska riskerna med just pyralider.

De frågor som ledamoten Gardfjell ställde till mig i sin interpellation handlade egentligen om huruvida vi gör informationsinsatser. Jordbruksverket gör sin informationsinsats, LRF gör sin informationsinsats och FOR gör naturligtvis sin informationsinsats för att se till att minska riskerna och helt enkelt minska spridningen.

Regelverket från EU är ju inte bara: Du får använda det här. Det är också: Du får använda det här på det här sättet. Det är tydligt hur du ska använda det här växtskyddsmedlet.

Fru talman! Journalisten Lena Israelsson bidrog till att öka kunskapen om det problem som upptäcktes för ett par år sedan med växtnäringsmedel som innehöll pyralider. Detta ledde till att återförsäljarna av det här växtnäringsmedlet slutade sälja dessa medel. Krav ändrade också sina regler så att gödselprodukter inte skulle vara kontaminerade med bekämpningsmedelsrester.

Nu är problemet mycket större. Nu har det visat sig att detta finns i hönsgödsel, i alla slags gödsel, i jordblandningar - överallt. Alla fritidsodlare riskerar att drabbas av de här gifterna, som dessutom används i ökande mängd i det svenska jordbruket.

När man har tittat på de här frågorna tänker man bland annat på fritidsodlarna. Det finns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav nästan 2 miljoner tillhör villor och 50 000 utgörs av kolonilotter. Många får nu rådet att odla mer hemma, med anledning av kriser och risker för framtiden. Att odla och kunna odla är en del av vår säkerhet för framtiden.

När vi nu ser att pyraliderna har denna negativa effekt på odlingar, både ekologiska trädgårdsodlingar och hemträdgårdsodlingar, undrar man varför regeringen inte vill agera mer kraftfullt. Sverige har översatt rapporten och lämnat in den till kommissionen, men vad är nästa steg? Kommer regeringen att driva på så att kommissionen vidtar mer åtgärder? Eller kommer regeringen utifrån den kunskap som finns att faktiskt förbjuda användning av pyralider i det svenska jordbruket? Det är en principiellt viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu nya resultat. Problemet är inte alls begränsat till bara det som cirkuleras på ett jordbruk, utan det överförs också mellan gårdar. Resterna i hönsgödsel är ett jättetydligt exempel på det. Här har landsbygdsministern absolut ett tydligt ansvar. Hur ska man säkerställa att den hönsgödsel som produceras i svenska jordbruk inte är kontaminerad och inte förstör för fritidsodlarna?

Man kan tycka: Ja, det är ju bara fritidsodlare, eller: Ja, det är ju bara ekologiska odlare. Men det är enorma kostnader det innebär när man köper en tomatplanta och den faktiskt dör.

Jag skulle vilja veta om regeringen är beredd att gå fram med förslag om ett förbud mot pyralid i EU eller i Sverige. Förordningen ger stöd för förbud. Bekämpningsmedel får inte ha oacceptabla skadeverkningar på växter, inte heller i senare led.

Vi ska vara medvetna om, fru talman, att detta är kemikalier som Sverige förbjöd på 1970-talet för att de var så farliga.

Fru talman! Bekämpningsmedel och hur vi hanterar dem har varit en väldigt viktig fråga för Sverige under väldigt lång tid, ända sedan 80-talet. Under hela denna tid har vi jobbat för att fasa ut det dåliga och fasa in det som är bättre.

Vad gäller just denna fråga var det ju inte länge sedan vi under förhandlingen i EU verkligen såg till att minska riskerna med pyralid. Samtidigt vet vi, som jag sa, att svenskt jordbruk just nu behöver den här typen av bekämpningsmedel, till exempel för raps, för att se till att vi har en produktion innan de bättre medlen kommer.

Det finns i dag inga generella regler vad gäller innehåll i gödselmedel i Sverige när de kommer från lantbrukets djur samt gödsel i form av växtdelar och rester som vi definierar som naturgödsel. Den märkning man kan ha på gödseln är också frivillig, och det är inte alla som märker upp.

Vad vi däremot försöker göra i det här fallet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljö. Ett växtskyddsmedel får godkännas bara om det inte har skadliga hälsoeffekter på människor eller djur och inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt.

Jordbruksverket, som är ansvarigt för rådgivning och information till användare av växtskyddsmedel, har också utbildning. Alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel måste till exempel genomgå en obligatorisk utbildning. Man har även rådgivning och information om användning och hantering av växtskyddsmedel genom insatser i form av kompetensutveckling som ligger i landsbygdsprogrammet.

På olika sätt försöker vi alltså minimera riskerna som det här för med sig, och vi har en bred informationsinsats så att man hela tiden vet vad som gäller. Vad gäller just det här bekämpningsmedlet ska det stanna på den gård där du använder det, men nu har vi hört det ledamoten säger om att risken ändock är att det tyvärr hamnar på andra platser.

Fru talman! Pyralider sprids alltså med djurfoder och andra växtprodukter och drabbar i senare led fritidsodlare och yrkesodlare. Den enda lösningen för att bli av med det här problemet är ett förbud mot användning av de verksamma ämnena i pyralider och att det helst införs i EU, men Sverige kan gå före.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad jag hör från landsbygdsministern är att hon inte är beredd att stödja ett sådant förslag. Kemikalieinspektionen har tagit upp vid möten med kommissionen i januari att det här är ett stort problem. Men hur ska nu Sverige agera? Kommer man att ställa hårdare krav på kommissionen?

Förordningen ger stöd för ett förbud. Det behövs harmoniserade regler, inte minst för att utbildning och obligatorisk utbildning på gårdsnivå inte räcker. När en lantbrukare köper in foder, oavsett om det är import av foder utifrån eller foder från Sverige, riskerar man att det innehåller pyralider. Ut kommer skit från djuren som man sedan säljer vidare, vilket i sin tur drabbar andra odlare. Det är helt oacceptabelt.

Man har känt till de här problemen sedan 60-talet när de gjorde de första försöken på SLU. Pikloram, som är ett av de här medlen, förbjöds i Sverige på 70-talet. Nu har vi ganska nyligen fått in de här ämnena som ministern pratar om att de används, men nu används de i mer och större omfattning för varje år som går. Hur kan vi stoppa pyraliderna?

Fru talman! Jag delar Maria Gardfjells syn att det är viktigt att det vi använder i vårt jordbruk och på annat sätt ska vara säkert för människor, hälsa och djur och naturligtvis också att det inte ska förstöra för fritidsodlarna. Men jag säger också, vilket jag tror att ledamoten är väldigt väl medveten om, att Sverige var drivande i att utöka villkoren vid användning av klopyralid när ämnet omprövades förra året. Det var i syfte att minimera riskerna med användningen.

Jag tror att vi får följa den här frågan, både ledamoten och jag, för att se vad som händer och ge de här informationskampanjerna från Jordbruksverket med utbildning till yrkesodlarna och även de informations- och rådgivningskampanjer som LRF och Jordbruksverket gör. Kommer det att ge den effekt vi vill se? Vi vet att det här är en harmoniserad lagstiftning, och importen kan vi ändå inte stoppa när vi har en harmoniserad lagstiftning inom EU och fria handelsflöden.

Vi måste se till att vi hela tiden minimerar riskerna. Vi har ett starkt jordbruk och fortsätter det vi påbörjade redan på 80-talet, det vill säga ställa om och se till att ha andra ämnen än bekämpningsmedel som inte är bra i alla lägen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.