Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Strategisk export-kontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Nu är det meningen att vi ska debattera utrikesutskottets betänkande om regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

I utskottets betänkande lyfts en av Vänsterpartiets motioner upp, och jag kommer att ta tillfället i akt att förklara varför vi har skrivit motionen och även yrka bifall till vår reservation.

Den 28 februari i år antogs en ny lag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Den innehåller inte ett absolut stopp mot försäljning till diktaturer eller länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter.

Det är fortfarande upp till ISP att avgöra vilket intresse som väger tyngst: mer pengar till svenska vapenföretag eller inga vapen till diktaturer eller länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. Därför behöver riksdagen ge tydliga besked om vad som gäller. Denna signal kan vi bland annat ge genom att införa vapenembargon mot länder som vi anser inte ska kunna kränka mänskliga rättigheter eller begränsa demokratin med hjälp av svensk krigsmateriel. Detta gäller inte minst Saudiarabien och Bahrain.

Saudiarabien är tveklöst en av vår tids värsta diktaturer. Varje försök att kräva reformer och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna har skoningslöst slagits ned. Bara de senaste veckorna har flera kvinnorättsaktivister fängslats, däribland Madiha al-Jaroush, som krävt fler rättigheter för kvinnor i landet.

Landets styrande kungafamilj var under den arabiska våren en av de starkaste krafterna mot demokratisering. De har genomfört och deltagit i ett flertal militära interventioner i grannländerna, både för att slå ner protester och folkliga uppror och för att öka sitt geopolitiska inflytande.

År 2015 inledde en koalition under ledning av Saudiarabien flyganfall mot Jemen till stöd för president Abd Rabbu Mansur Hadi. Kriget i Jemen gör enligt FN landet till världens största humanitära katastrof. Den saudiskledda koalitionen har anklagats för omfattande brott mot folkrätten.

Herr talman! Den svenska regeringen har lyft upp situationen i Jemen framför allt utifrån ett humanitärt perspektiv. Kritiken mot den saudiskledda koalitionen har däremot varit försiktig. När Stefan Löfven besökte Saudiarabien i oktober 2016 fanns Marcus Wallenberg, som bland annat är ordförande för Saab, med på resan. Ingenstans i Regeringskansliets kommunikation kring resan nämndes Saudiarabiens krigföring i Jemen.

Tidningen ETC har intervjuat Waleed Alhariri, chef för tankesmedjan Sana'a Center for Strategic Studies i USA, som säger: Varje land som säljer vapen till denna konflikt gör så med vetskap om att det bidrar till, och profiterar på, dessa illdåd i Jemen. Att sälja vapen till krigsförbrytare definierar en nations moral, menar Alhariri. Han fortsätter: Det svenska folket, liksom folk i andra länder runt om i världen, måste fråga sig själva vad de vill att deras land ska stå för och bli ihågkommet för.

Majoriteten av Saudiarabiens vapen kommer från EU:s medlemsländer. Mellan 2009 och 2014 kom 59 procent av de vapen Saudiarabien som importerade från just EU, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Sverige är inget undantag. Under en rad år var Saudiarabien en av de främsta köparna av svensk krigsmateriel. Mellan 2004 och 2014 köpte Saudiarabien krigsmateriel från Sverige för över 5,2 miljarder kronor.

Den 25 februari 2016 antog EU-parlamentet en resolution med krav på ett vapenembargo mot Saudiarabien med explicit hänvisning till landets krigföring i Jemen. EU-parlamentet menar att exporten av vapen till Saudiarabien strider mot EU:s egna regler. Beslutet är en tydlig signal till medlemsstaterna att sluta exportera vapen till Saudiarabien. Vänsterpartiet stöder kravet i resolutionen och menar att regeringen bör agera i enlighet med EU-parlamentets rekommendationer.

Herr talman! I februari 2011 utbröt folkliga protester i Bahrain med krav på större frihet, social rättvisa och politiska och konstitutionella reformer. Den bahrainska regeringen svarade hårt och skoningslöst med våld och övergrepp. Trots detta fortsatte protesterna med krav på en ny konstitution, en demokratiskt vald regering, en mer rättvis fördelning av landets tillgångar och frigivning av alla politiska fångar.

Mycket tyder på att protesterna och de krav som restes hade ett brett folkligt stöd från såväl folkrörelser som fackliga organisationer, från både sunni- och shiamuslimer och från män och kvinnor i Bahrain. Bahrains grannland Saudiarabien sände då in stridsvagnar, och Bahrains kung införde undantagstillstånd och gav de väpnade styrkorna tillstånd att vidta de åtgärder som krävdes för att stoppa upproret. Följden blev många dödade och skadade.

Kränkningarna av mänskliga rättigheter och den hårda repressionen mot oliktänkande har fortsatt. Under senare år har regeringen stramat åt yttrande, demonstrations- och föreningsfriheten ytterligare.

Flera människorättsförsvarare har gripits och åtalats. Andra oppositionella har förbjudits att resa utomlands. Fler än 80 personer miste sitt bahrainska medborgarskap under 2016, fyra har tvångsutvisats och den främsta oppositionsgruppen har upplösts.

Flera oppositionsledare är fängslade och anses enligt Amnesty International vara samvetsfångar. Diskrimineringen av kvinnor är omfattande, både genom lagstiftning och i samhällslivet. Migrantarbetare och hbtq-personer möter också omfattande diskriminering.

Medan utvecklingen i länder som Syrien och Libyen fått stor uppmärksamhet i Sverige och övriga EU har regimens grova och omfattande övergrepp i Bahrain mötts med tystnad. Sverige bör i EU såväl som i FN verka för ett vapenembargo mot Bahrain.

Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation i betänkande UU20.

Herr talman! Detta är 34:e gången som riksdagen behandlar en skrivelse från regeringen där den redogör för sin politik på exportkontrollområdet.

Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då bland de första i Europa med att redovisa det gångna årets verksamheter på området.

Herr talman! Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik.

Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Herr talman! Förutom att bidra till en parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Det kan vara på sin plats att nämna att regeringen i oktober 2017 överlämnade en proposition till riksdagen med förslag om en rad skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Den har behandlats av riksdagen, och vi beslutade att den nya lagen skulle gälla från den 15 april 2018.

I oktober beslutade regeringen också att uppdra åt Inspektionen för strategiska produkter, ISP, att utreda och lämna förslag till ett system för efterkontroller i utlandet av krigsmateriel i syfte att få ytterligare verktyg för att säkerställa att krigsmateriel som förs ut ur Sverige går till avsedda mottagare och således förhindra avledning.

Herr talman! Den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger på en uppdelning av utrikespolitiska hinder i ovillkorliga hinder samt villkorliga. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE om ett vapenembargo är exempel på sådant hinder. Där det inte är så ska en helhetsbedömning göras, där hänsyn tas till omständigheter som är betydelsefulla för ärendet.

Med hjälp av den nya lagstiftningen och uppdraget till ISP, som jag tidigare redovisat, är vi socialdemokrater övertygade om att förutsättningarna för vår hantering av krigsmaterielexporten kraftigt förbättrats i den riktning som riksdagen gett uttryck för. Nu är det upp till framtida riksdagar att följa upp detta, och jag vill nu, herr talman, yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(forts. § 11)

Strategisk export-kontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Det här är ett ypperligt tillfälle att dominera kammaren, då jag finner att mina motdebattörer inte har hunnit hit.

Låt mig säga något kort om ärendet. Det handlar om en skrivelse från regeringen, och förslaget till beslut är att den ska läggas till handlingarna. I fyra år har debatterna om dessa skrivelser hållits i skuggan av den då kommande lagstiftningen och den utredning som gjordes under förra mandatperioden. Förra året kom så propositionen och röstades igenom här i kammaren. Vi har nu en ny lagstiftning. Årets rapport avser egentligen därför den förra lagstiftningen. Vi får vänta till nästa år för att lämna vårt första utlåtande om hur den nya lagstiftningen fungerar.

Jag vill göra ett påpekande. Tidigare i debatten nämndes att de beslut som har tagits enligt nuvarande lagstiftning om export till några länder skulle bero på att man ekonomiskt vill gynna industrin. Det invänder jag mot. Så som besluten är utformade handlar det om att man tar hänsyn till svenska säkerhetsintressen. Det är styrande för när man gör den svåra avvägningen mellan svenska säkerhetsintressen och den skada vapnen skulle kunna göra i fel händer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)