Skattelättnad för bilar i vissa miljöklasser (prop. 2005/06:167)

Debatt om förslag 19 maj 2006
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 12 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Kristdemokraterna har under många år varit kraftigt drivande i olika utskott för att minska utsläppen från våra transporter och därmed få en bättre miljö i Sverige. Vi har lagt fram många förslag om bränslen, om motortekniker och om skatter som styrmedel för att man ska kunna uppnå en bättre miljö. Detta förslag handlar om partikelfilter, alltså en reningsutrustning som gör att man minskar partikelutsläppen från dieseldrivna motorer. Partiklar från dieseldrivna motorer är ett problem för just denna motortyp eftersom den släpper ut mer av dessa substanser beroende på att det är fråga om kompressionsförbränning och inte tändförbränning. Dessa utsläpp påverkar hälsan negativt, och man har mätt att partiklar tränger ganska långt in i kroppen, tyvärr. Därför är detta ett särskilt problem i stadsmiljön. Men Kristdemokraterna ser positivt på förslaget om skattereduktion för dieseldrivna fordon med partikelfilter. Sverige har sedan man införde beskattning av bilar i vägtrafiken under överskådlig tid haft en viktbaserad beskattning. Lyckligtvis har insikten om att denna form av beskattning är ett trubbigt instrument som dåligt reflekterar fordonstrafikens faktiska inverkan på miljön resulterat i en omläggning av vägtrafikbeskattningen som nu bättre motsvarar vägtrafikens verkliga påverkan. Den nyligen antagna vägtrafikskattelagen är ett stort steg i rätt riktning, även om det fortfarande finns brister i utformningen som innebär att man ännu inte uppnår neutralitet mellan olika fordon och utsläpp. Således uppstår ett oegentligt glapp mellan bensindrivna personbilar och lättare lastbilar och dieseldrivna personbilar. Detsamma gäller beskattningsnivåerna på dieseldrivna personbilar, där alltför många omotiverat hamnat i den gamla viktbaserade beskattningen som vi debatterade här för några veckor sedan. Detta resulterar i att ett flertal relativt nya bilar kommer att sjunka kraftigt i andrahandsvärde och att man indirekt motverkar en nödvändig föryngring av vagnparken. Sannolikt kommer även privatimporten från andra EU-länder av dieseldrivna personbilar som uppfyller kraven på bilar som ingår i den koldioxidbaserade beskattningen att öka och särskilt av sådana med partikelfilter. Detta ser vi egentligen inte som en önskvärd utveckling. Kristdemokraterna ansåg, och anser, att fler äldre bilar ska omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten. I det beslut som majoriteten i denna kammare fattade för endast någon månad sedan om den nya fordonsskatten avvisades tyvärr vårt förslag med motiveringen att det inte gick att få fram uppgifter om dessa något äldre bilars utsläpp. Som framgår av nu föreliggande förslag är det fullt möjligt att få fram uppgifter om utsläpp på äldre personbilar, vilket regeringen själv i denna proposition gör gällande i samband med regler för eftermontering av partikelfilter. Man har alltså kört över Vägverket. Det som enligt Vägverket och regeringen inte var möjligt för fem veckor sedan är nu fullt möjligt, och det går framåt, fru talman. Förslaget om reducerad skatt när det gäller partikelfilter omfattar tyvärr endast personbilar och lättare lastbilar. I propositionen som ligger till grund för detta betänkande hävdas att det inte är möjligt att införa skattereduktion för partikelfilter på tyngre fordon. Skälen anges i propositionen på s. 35: "Möjligheterna att montera avgasreningsutrustning i efterhand samt vilken teknik som krävs för att nå de lägre utsläppen beror på vilken motor det är fråga om. Skattelättnader torde emellertid inte kunna knytas till denna typ av anordningar. Miljöklasserna enligt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, liksom enligt direktivet 1999/96/EG, är nämligen knutna till bilens motor och inte till särskilda anordningar med vars hjälp avgasreningen skulle kunna förbättras." Utskottet skriver också i betänkandet att man tror att det i så fall kommer att röra sig om ett fåtal fordon. Fru talman! Vägverket är den myndighet som handlägger och bereder frågor åt regeringen. Det är också den myndighet som har att utföra projekteringar, upphandlingar och arbeten på de svenska vägarna. I Vägverkets dokument för miljöupphandling av entreprenader, publikation 2001:105, kan man läsa om vilka krav och villkor som ställs på de fordon med vilka arbetet ska bedrivas. Här följer tillämpliga delar ur upphandlingsdokumentet. När det gäller krav på tunga lastbilar står följande: Tunga lastbilar i klass gul eller grön i entreprenader som i huvudsak genomförs i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö är berättigade till en extra bonus för eftermonterade partikelfilter. Partikelfilterbonusen ersätts utöver den bonus som betalas för gröna maskiner och tunga lastbilar. Intyg om avgasutrustningen ska vara utfärdat av tillverkaren eller generalagenten för avgasutrustningen. Provningen ska styrkas med dokument från MTC, Motortestcenter här i Stockholm. Reduktionen av partiklarna ska vara 80 %. För den som är intresserad av att fördjupa sig i ämnet finns en KFB-rapport att läsa, 2000:4, där det står: "Katalysator och partikelfilter finns i dag som tillval för nya bussar och lastbilar och fungerar bra. Partikelfilter går att eftermontera på äldre fordon." Det ekologiska rådet i Danmark har i skriften Dieselpartiklar, ett hot mot hälsan ingående testat och redovisat eftermonterade partikelfilter som uppfyller samtliga krav och som monterats och varit i bruk på ett stort antal tunga dieseldrivna fordon. Ett fullskaleförsök med 120 tunga fordon slog så väl ut att rådet föreslagit den danska regeringen och Folketinget att omgående införa skattelättnader för tunga fordon med partikelfilter. Fru talman! Det tycks alltså som om myndighetens miljökrav vid upphandling är obekant för regeringen och för utskottets majoritet. Om man får tro texten i propositionen bryter Vägverket mot EU-direktiv och utbetalar extra bonusar till avgasreningsutrustning som inte påstås vara godkänd eller finnas. Och detta har man tydligen gjort i många år. De ökande tunga vägtransporterna i Sverige utförs praktiskt taget helt av dieseldrivna fordon som släpper ut stora mängder partiklar. Det borde vara en högprioriterad fråga att genom ekonomiska styrmedel låta skattenedsättningen omfatta även tunga fordon. Svenska åkerier är kända för mycket god standard på fordonsparken. En skattenedsättning för tunga fordon utrustade med partikelfilter skulle gynna både miljön och svensk åkerinäring. Det finns all anledning för riksdagen att stödja vår reservation där vi begär att regeringen snarast återkommer med förslag om skattenedsättning för tunga fordon som utrustats med partikelfilter, även sådana som är eftermonterade. Fru talman! Jag yrkar bifall till våra reservationer 2 och 3.

Anf. 13 Mats Berglind (S)

Fru talman! För några veckor sedan hade vi en debatt om den nya vägtrafikbeskattningen. Då framfördes det kritik mot att lätta dieselbilar med partikelfilter inte fanns med och att det inte fanns ekonomiska incitament för att få nedsättning skattemässigt. Jag gjorde en något kvalificerad gissning att regeringen skulle återkomma i denna fråga, och nu står vi här i dag igen. Att få en nedsättning på 6 000 kr för dieselbilar med partikelfilter tror jag kommer att vara ett bra argument för dem som står i begrepp att byta bil och som står inför att välja vad de ska skaffa sig. Den här typen av reglering har vi förut använt oss av, alltså att vi inför nya regler för nya bilar. Sedan förnyas bilparken vartefter. Så gjorde vi till exempel när vi antog lagen om katalysator, och det har fungerat bra. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. När det gäller de tunga bilarna och eftermonteringen tror jag inte att jag gissar helt fel om jag säger att också den frågan återkommer. Arbetet med att få ett miljövänligare transportsystem är inte bara en svensk angelägenhet, utan detta har diskuterats också i många andra länder. Kommer vi sedan fram till ett gemensamt ställningstagande på europeisk nivå styr kanske också det upp hur det här ska hanteras. Eftermonteringen finns förvisso inte med - jag är definitivt ingen expert på bilar - men de jag har pratat med säger att med den kostnad som den åtgärden skulle medföra utan att vi ändå kommer ned på de nivåer som är önskvärda är det tveksamt om ett sådant styrmedel på skattesidan skulle vara en hjälp. Fru talman! Är det någonting som kommer att förändras med tiden allteftersom tekniken utvecklas och de ekonomiska incitamenten förstärks, så är det detta. Med all sannolikhet kommer vi att få göra nya förändringar när det gäller beskattningen av bilar.

Anf. 14 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Efter snart fulla åtta år i denna kammare har jag inte stor tilltro till möjligheten att vända någon omröstning här i kammaren fem minuter innan det är dags att rösta - därför kommer jag inte att nämna om det - men det är faktiskt vad jag rekommenderar. Här finns ju ett fullskaleförsök där man visar att det vi här talar om faktiskt är möjligt och att kostnaden är så pass liten att den är värd att ta - 6 000 kr för en personbil, tror jag. För en lastbil talas det om 30 000-40 000 kr. Med tanke på att de kan gå så oerhört länge med insatsfilter blir det faktiskt ekonomi i detta. Jag rekommenderar alltså detta. Dock har jag en förståelse här. Jag är kanske lite mer insatt i just tekniken - det får vi väl respektera - och min kontrahent kanske i andra saker, så jag vill rekommendera att man snarast återkommer till frågan, som är en miljöfråga - en marginell sak när det gäller en stor lastbil som kostar flera miljoner. Det här fungerar ypperligt kan jag säga.

Anf. 15 Mats Berglind (S)

Fru talman! Att Lars Gustafsson kan det tekniska bättre än jag ska vi inte ha någon som helst diskussion om. Men återigen: Den sedan länge beprövade metoden, att det är den nya fordonsparken som störst vikt läggs vid för att styra upp vad man ska skaffa sig, är en metod som jag tror fortfarande är gångbar. Men naturligtvis är det så att tekniken går framåt. Det tas fram nya saker. Ekonomiskt blir det kanske också billigare om fler gör detta. Då är det kanske dags att återkomma och justera i de här skattefrågorna just när det gäller bilar och lastbilar.

Anf. 16 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Av Vägverkets upphandling framgår att det räcker att ha ett intyg om att man har renoverat motorn och infört den teknikutrustning som finns. Då får man från Vägverket en skattereduktion motsvarande vad som gäller för de nyaste bilarna. En lastbil går kanske 150 000-200 000 mil. Det innebär att den har en mycket lång livscykel jämfört med mycket annat vägmässigt så att säga, så det finns all anledning att introducera den här möjligheten för dem som kan eftermontera filter. Det skulle mer vara standard i Sverige, tycker jag. Det behöver inte vara bara i storstäder som det finns dåliga miljöer, utan de finns också i småstäder. Därför hoppas jag att man snarast återkommer. Eftersom man just nu hanterar detta på regeringsnivå i Danmark tycker jag att det kunde göras också i Sverige. Vi behöver inte ligga efter danskarna även om vi har byggt en bro till dem.

Anf. 17 Mats Berglind (S)

Fru talman! Viktigast i den här debatten är ändå, tycker jag, att vi är överens om inriktningen. Vi är överens om att förslaget som sådant är bra. Om det sedan behöver kompletteras i efterhand tänker inte jag vara motståndare till det. Det här är i alla fall ett steg i rätt riktning. Alla är angelägna om detta, som anses vara ett bra förslag.

Beslut

Lägre skatt för miljövänligare dieselbilar, lastbilar och bussar (SkU27)

Dieseldrivna personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som uppfyller miljöklass 2005 och har partikelutsläpp som är högst 5 mg/km ska få en skattelättnad om 6 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006 och gäller fordon som blivit skattepliktiga före utgången av år 2007. Skattelättnaden beräknas kosta 290 miljoner kronor i budgeten under 2006. Dessutom sänks fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar som uppfyller de avgaskrav som blir obligatoriska den 1 oktober 2006. Kostnaden i budgeten bedöms vara liten under år 2006, men ökar sedan och beräknas till 90 miljoner kronor år 2008.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag