Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter

Debatt om förslag 1 december 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 142 Ann-Britt Åsebol (M)

Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande behandlas riksdagsstyrelsens framställning om intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter, där riksdagsstyrelsen föreslår vissa ändringar i lagen om ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Ärendet rör en översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna som riksdagsförvaltningen fick i uppdrag att göra 2008. Utredningsarbetet har bedrivits av en expertgrupp och yttranden har inhämtats från bland annat Sveriges riksbank, Ekonomistyrningsverket och Regeringskansliet genom Finansdepartementet. Alliansregeringen har under förra mandatperioden väsentligt skärpt kraven på intern styrning och kontroll hos myndigheter under regeringen samt även gett begreppet intern styrning en tydlig definition. Det känns mycket värdefullt att regeringen verkligen tar denna fråga på så stort allvar. Intern styrning och kontroll är viktig! De ändringar som nu föreslås syftar till att ställa samma krav på internstyrning och kontroll också för riksdagens myndigheter. I betänkandet ger riksdagsstyrelsen sin syn på det övergripande verksamhetsansvaret för respektive myndighet. Här ska finnas en tydlig instruktion om ledningens ansvar för verksamheten inför riksdagen. Den ska också se till att verksamheten bedrivs effektivt, att den redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens finanser. I kravet på effektivitet ska ligga att myndigheten åstadkommer uppnådda mål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt utan att för den skull ge avkall på kvaliteten. Vad gäller internrevision är det viktigt att framhålla att REA-lagen ställer krav på myndigheten att just ha en väl fungerande intern revision. Något krav på en egen anställd internrevisor finns inte, men här finns goda exempel och erfarenheter av att man kan köpa dessa tjänster externt. Det finns heller inget förslag om att internrevisionen ska rapportera sina förslag till myndighetens ledning, men det bör ändå förefalla naturligt att man gör så då ledningen får anses vara uppdragsgivare. Beträffande processen intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar, och i denna process ska ingå momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Myndighetsledningen bör också i sin årsredovisning lämna uppgifter om den interna styrningen och kontrollen. Det är också viktigt att myndigheten ska lämna en bedömning om den interna kontrollen och att styrningen upplevs som betryggande. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

Beslut

Nya krav på intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter (KU9)

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till framställningen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.