Efterkonvertering av personbilar för alternativbränslen, m.m.

Debatt om förslag 27 mars 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 138 Lars Gustafsson (Kd)

Herr talman! Jag vet inte om det är i egenskap av bilmekaniker eller partiföreträdare för Kristdemokraterna som jag erbjudits att inleda debatten om efterkonvertering av personbilar. Möjligtvis kan det vara så att mina yrkesmässiga synpunkter skulle kunna vara skadliga för det som står i betänkandet. Jag vet inte. Hur det är med den saken får var och en själv bedöma. Trafikutskottets betänkande om efterkonvertering av personbilar för alternativbränslen kan synas som en mindre fråga. Så är dock inte fallet. Det är ett viktigt inslag i övergången till minskade utsläpp av koldioxid från biltrafiken. För dem som inte är insatta i frågan finns anledning att upplysa om det sakliga innehållet i det betänkande som nu ska debatteras. Efterkonvertering handlar om hur man ska förändra ett fordon som ursprungligen är byggt för fossila bränslen till att kunna köras på alternativa, miljövänliga drivmedel såsom etanol, biogas med mera. Det finns i dag väl utvecklad kunskap och teknik för hur detta ska göras, och flera företag i Sverige har specialiserat sig på denna verksamhet. Propositionen som betänkandet bygger på innehåller regler om godkännande av konvertering och konverteringssatser, liksom regler för ansvar vid fel relaterat till efterkonverteringen. Eventuella föreskrifter, information och dokumentation om fordon och motorer föreslås handläggas av regeringen eller av regeringen utsedd myndighet. Med anledning av propositionen har ett antal motioner inlämnats. Jag tror att det var tre stycken. I betänkandet finns också två reservationer. Reservationerna handlar om ekonomiskt stöd till efterkonvertering och om krav vid efterkonvertering. Vi kan se fram emot en intressant och viktig debatt på ett område som passar väl in i nuvarande klimatdebatt. Med detta, herr talman, överlämnar jag debatten till debattörerna.

Anf. 139 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Sverige är med sina långa avstånd ett billand, och bilen behövs. Jag säger detta utan att för den skull förringa betydelsen av järnvägen i Sverige. Vi behöver såväl bil som tåg. Klimatförändringarna är vår tids största utmaning, och vi vet att biltrafiken påverkar klimatet. Därför fordras det av oss att bilresandet måste bli mindre miljöpåverkande. Visst, Sverige ligger långt fram och mycket har redan gjorts som har sänkt koldioxidutsläppen från bilismen ganska radikalt. Men ska vi klara av att skapa en hållbar utveckling för våra barn och barnbarn måste vi göra mer. Det vi släpper ut i dag stannar i atmosfären och påverkar därmed klimatet under en lång tid. Därför är det bråttom att göra mer nu, och många typer av åtgärder behövs. Vi socialdemokrater är glada över att försäljningen av miljöbilar har ökat, och ökat så mycket. Men fortfarande har vi en gammal törstig bilpark i Sverige jämfört med den internationella. Därför behöver vi också åtgärder för att minska gamla bilars påverkan på miljön och klimatet. En sådan åtgärd är efterkonvertering av bilar, alltså att bygga om bensinbilarnas motorer så att de går att driva med alternativbränslen, till exempel etanol eller gas. Förslaget om efterkonvertering av bilar väcktes av den tidigare socialdemokratiska regeringen och har därefter drivits av oss socialdemokrater i opposition. Vi är därför glada att den borgerliga regeringen nu har lyssnat och kommit med ett förslag i en proposition som vi behandlar i dag. Den här propositionen medverkar till att göra en efterkonvertering enklare i och med att den medger ett tekniskt typgodkännande av konverteringssatser. Det tycker vi är bra, men det räcker inte. För att verkligen få fler bilar konverterade till andra bränslen behövs också stimulanser. Vi anser att regeringen borde ha avsatt medel för att stödja förslaget. Risken är annars stor att det även på detta område blir mycket prat och lite verkstad, som vi ser på en del andra håll. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2008 avsatte vi 150 miljoner kronor till stöd för efterkonvertering. För 2009 avsätter vi 75 miljoner kronor. Efterkonvertering av bilar ska jämföras med regeringens miljöbilspremie på 10 000 kronor till den som vill köpa en ny miljöbil. Bortsett från att det mesta av miljöbilspremien hamnar i fickan på bilförsäljaren, som har höjt priset, har reformen inneburit att många nya etanolbilar och gasdrivna bilar har sålts. Det är naturligtvis bra, i alla fall om alla väljer att köra sina miljöbilar på gas och etanol och inte på bensin, vilket ibland är billigare och finns mer tillgängligt. Vi kan konstatera att de flesta hushåll inte har råd att köpa en ny miljöbil för 200 000-300 000 kronor. Miljöbilspremien är därför ett bidrag till alla dem som redan har det gott ställt. Därför måste premien kompletteras med åtgärder för dem som inte har råd att köpa ny bil. Vi vill att fler som vill också ska få möjligheten att minska bilismens miljöpåverkan. På samma sätt som regeringen ger bidrag till höginkomsttagare som vill köpa en miljövänlig bil anser jag att det vore på sin plats att regeringen även gav ett stöd åt dem som vill göra om sina gamla bilar till etanol- eller biogasbilar. Efterkonvertering är en dyr investering för många. Därför behövs också ett stöd till denna miljöåtgärd. Det kan komma många fler till del än vad miljöbilspremien i dag gör. Ett efterkonverteringsstöd är helt enkelt bättre ur fördelningspolitisk synpunkt och ger därtill omedelbar miljöförbättrande effekt. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1.

Anf. 140 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Jag vill också börja med att yrka bifall till reservation 1. Den historieskrivning som Lars Mejern Larsson föredrog ställer sig Vänsterpartiet helt bakom. Jag konstaterar att Vänstern redan 2006 i en motion föreslog statlig subvention till bilägare som efterkonverterar sin bensinbil till etanol. Vi ville ha en konstruktion där kostnaden dras av mot fordonsskatten. Vi har ställt upp på reservationen för att titta på detta. Det viktiga är att det blir en stimulans. Som vanligt företräder majoriteten, den borgerliga alliansen, en syn där man ska vara överens, men man pratar med dubbla tungor. I olika sammanhang säger man att det här är viktigt. Av utskottstexten framgår följande: "Enligt utskottets mening är det värdefullt att efterkonvertering nu möjliggörs, men utskottet vill samtidigt betona vikten av att den äldre bilparken ersätts med moderna och miljöklassade fordon. Ett system med ekonomiskt stöd till efterkonvertering skulle snarast fördröja en sådan förnyelse av bilparken samtidigt som det skulle innebära en tyngande administration." Man inför något som man är emot. Detta sägs på s. 8 i betänkandet och återkommer på s. 10: "Det är värdefullt att efterkonvertering möjliggörs men inte stimuleras på bekostnad av förnyelse av en äldre bilpark." Jag hoppas att någon av de borgerliga företrädarna kan förklara vad ni egentligen menar med det påståendet. Är det bra eller dåligt att tillåta efterkonvertering? Ser ni det som något slags nödvändigt ont som ska göras så kostsamt som möjligt så att ingen kommer att efterfråga det hela? I så fall är det ganska meningslöst. Om mina uppgifter stämmer finns det drygt fyra miljoner personbilar i Sverige. Genomsnittsåldern är över tio år. Det borde finnas en ganska stor potential för att vidta förbättringsåtgärder, som relativt sett gör bilarna mer miljövänliga eller mindre miljöbelastande. Då kan man ha perspektivet att det bara är att köpa en ny miljöbil och man får 10 000 kronor i miljöpremie. Men nu är poängen att vi har en gammal bilpark. Helst ska man köpa en modern ny bil. Om man inte kan det måste det ändå ses som ett steg i rätt riktning att man efterkonverterar sin bil. Nu har ni möjliggjort det genom det förslag som ligger på bordet. Men varför denna njugga inställning? Varför ska de som har det förhållandevis gott ställt kunna köpa en ny miljöbil, som jag har gjort nyligen, och sedan få 10 000 kronor i återbäring inom sex månader? Men om man bestämmer sig för att man ändå vill bidra till klimatarbetet genom att efterkonvertera en något äldre bil får man stå för hela summan själv. Är det inte en märklig hållning? Jag hoppas att någon av er kan förklara om ni tycker att det är bra att möjligheten finns. Eller är det bara något slags gest för att visa att ni erbjuder möjligheten, men egentligen vill ni inte att någon ska ta den? Det är som att bjuda upp till dans och hoppas att man blir nobbad hela kvällen.

Anf. 141 Karin Svensson Smith (Mp)

Herr talman! Det är intressant med historieskrivning. Om vi nu ska vara helt korrekta med den är det faktiskt Johnny Gylling från Kristdemokraterna som har varit aktiv i frågan. Därför känns det lite anmärkningsvärt att man nu inte vågar fullfölja den linje som Kristdemokraterna tidigare drev. Såväl Vänstern som Miljöpartiet har i utskottet stött frågan. Vi ser med stort allvar på vägtrafikens klimatpåverkan. Som det är nu är det dyrt att konvertera bilar. Därför är det inte särskilt många som gör det. Inför valet hade vi kommit så långt att propositionen var i stort sett klar och kunde läggas fram under hösten 2006. Det är därför tråkigt att regeringen har suttit på propositionen i över ett år och försvårat för människor att miljöanpassa sina bilar och minska koldioxidutsläppen från trafiken. Vad är anledningen till förseningen? Den befintliga bilparken var under 2006 till 98 procent beroende av fossila drivmedel. Nu tror jag att det har sjunkit så att det är nere på 96 ½ procent, men det är fortfarande oerhört långt kvar. Med tanke på att klimatforskarna säger att vi har kanske åtta-tio år på oss att vända ökningen av växthusgaser till en minskning kan vi inte förvänta oss att det sker genom att alla ska byta bil. Det är ett problem i det resonemanget, nämligen att även tillverkningen av en bil ger upphov till växthuspåverkan. När vi lade fram propositionen om eventuella premier i samband med skrotning - skrotningspremier - tittade vi på en livscykelsanalys för bilar. Det visade sig att folk med äldre bilar kör lite mindre, kör lite försiktigare och vill att bilen ska hålla till nästa besiktning. Folk som köper ny bil köper ofta bil med större motorstyrka och kör mer. Därför finns inget intresse ur miljösynpunkt att snabba på omsättningen i bilparken om man kan byta bränsle utan att byta bil. Det är det som är själva poängen med efterkonvertering. Då blir man lite förvånad när utskottsmajoriteten i princip går bilindustrins ärenden genom att hålla tillbaka konverteringen med motivet att man i så fall kanske bromsar nybilsförsäljningen. Det kan vara intressant för att värna bilföretagen men inte för att värna miljön. Det finns fler argument som kan tas upp i sammanhanget, nämligen hur ni ser på utsläppen. Vi yrkar bifall till reservation nr 2. Det är skillnad på de olika kolväteutsläppen. Kolväteutsläpp från biodrivmedel ska man förvisso vara försiktig med, men om man till exempel ser på vad som bidrar till att ge cancer enligt Kemikalieinspektionens register för klass 1 och klass 2 härrör över 90 procent av cancerogena ämnen från fossila drivmedel eller har fossilt ursprung. Det är inte bara fråga om drivmedel, utan även eldningsolja och annat ger upphov till de cancerframkallande partiklarna. Därför är det inte logiskt att ha samma krav på dem som använder biodrivmedel som på dem som använder fossila drivmedel. Miljöpartiet stöder propositionen, men vi tycker inte att regeringen går tillräckligt långt i frågan. På nybilsmarknaden finns i dag många miljöbilar, men som tidigare har påtalats är det för många människor inte ekonomiskt möjligt att köpa en helt ny bil. Även andrahandsmarknaden är begränsad, framför allt geografiskt. Det är framför allt Stockholm som har en andrahandsmarknad av miljöbilar eftersom subventionerna är större här än i andra delar av landet. Särskilt viktigt är det för den som är mer beroende av bilen att veta att man kanske inte bidrar till klimateffekten. Med en form av subsidier för konverteringen skulle det vara möjligt för folk i hela landet och inte bara för dem som bor i storstäderna. Inkomsterna är olika fördelade beroende på var man bor. Miljöpartiets motion och reservation handlar just om subventioner. Vi har också lagt in det i vårt budgetunderlag. Jag tror att vi är det enda parti som har gjort det. Det är ett bidrag på 30 procent på konverteringskostnaden. Sänkningen av konverteringskostnaden skulle göra det möjligt att snabbt räkna hem kostnaden genom att det skulle bli en storskalig konverteringsindustri. På detta sätt kan man så småningom ta bort subventionen också. I dag är detta krångligt och inte särskilt spritt, trots att tekniken har funnits ganska länge. Växjö kommun var först i landet med att besluta att man hade ambitionen att bli en fossilfri kommun. Vi var många som var där redan på 90-talet - och jag har varit där också på 2000-talet - och tittade på hur kommunen har konverterat sina egna bilar så att de kan gå på biodrivmedel. Det har varit tack vare mycket envisa och ihärdiga tjänstemän i kommunen. För att det ska sprida sig räcker inte förslagen i propositionen, utan man behöver inledningsvis ha ett bidrag så att det ska bli möjligt för fler. Ska man minska bränsleförbrukningen de första milen och möjliggöra starter med E85 vid låga temperaturer, vilket ju är tanken med en del av de efterkonverterade etanolbilarna, behöver bilarna utrustas med motorvärmare, precis som fabrikstillverkade etanolbilar. Detta saknas i regeringens proposition, men vi har med det i vår motion och i en reservation. Jag upprepar att jag yrkar bifall till reservation 2 men står bakom också reservation 1.

Anf. 142 Sten Bergheden (M)

Herr talman! I dag ska vi debattera TU4 om efterkonvertering av personbilar för alternativbränsle. Sverige är beroende av sina bilar för såväl persontransporter som godstransporter. Vi är ett stort och glesbefolkat land, och avstånden är långa. Många bor i städer, men de flesta bor i mindre kommuner och på landsbygden. Bilen är nödvändig och en av förutsättningarna för att hela vårt land ska leva. Vi är alla beroende av att vi kan förflytta oss till arbete, sjukhus, skola, förskola, aktiviteter med mera. Vi är också beroende av att vi har en bra infrastruktur, det vill säga bra vägar, i hela Sverige. Bilen påverkar också miljön, och det är viktigt att vi hjälps åt att minska utsläppen som försämrar vår miljö. Klimatförändringarna är ett problem som vi måste hjälpas åt med inom EU och övriga världen. Inget land kan självt lösa hela klimatfrågan. Vi går gärna först här i Sverige, men vi får inte ha så bråttom att våra företag och jobb slås ut på grund av orättvis konkurrens. Herr talman! Alliansregeringen har skrivit en proposition och föreslår flera lagändringar för att göra efterkonvertering möjlig och reglera hur det praktiskt ska fungera. Den nya lagändringen träder i kraft den 1 juli 2008. Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig bakom förslaget. Med nationella krav på efterkonverteringssatser underlättas provningen för registreringsbesiktning. Att man nu underlättar för efterkonvertering innebär att man hjälper till att minska utsläppen och därmed också klimatpåverkan. Det ansvar som tillverkare av motorfordon och motorer har för uppfyllandet av gällande avgasreningskrav gäller inte fel som beror på att ett fordon eller motor ändras med en konverteringssats. Om felet beror på konverteringssatsen ligger ansvaret på den som har tillverkat eller fört in den i Sverige. Här är regeringen mycket tydlig. Konverteringen kommer inte att påverka statsbudgeten eftersom kostnaderna betalas av marknadens aktörer. Det vill säga att det är den bilägare som vill konvertera sin bil eller det företag som utför konverteringen som står för kostnaden. Vägverkets kostnader för att ta fram föreskrifter och utöva tillsynen över att de följs kommer inledningsvis att öka, men de bedöms ligga inom ramen för Vägverkets budget. Förslaget innebär en förenkling i regelverket för dem som nu vill konvertera sin bil och därmed byta ut nuvarande bensin- eller dieseldrift till något mer miljövänligt bränsle. De har nu denna möjlighet efter den 1 juli i år. Herr talman! Det ska sägas att den förra regeringen tog initiativ till utredningen om detta under 2005. Utredningen var klar den 1 oktober 2005. Men därefter hände inget. Vi vet också att våra allianspartier har skrivit en rad olika motioner i samma ärende. Vi har drivit den här frågan under lång tid. Det är den nuvarande regeringen som nu ger alla möjlighet att byta ut bensin- och dieseldrift mot miljövänligare alternativ om de så önskar. Jag hade hoppats att det skulle vara ett enigt trafikutskott som hade ställt sig bakom hela förslaget. De motioner och reservationer som oppositionen inkommit med går i stort sett ut på att samhället och skattebetalarna ska stå för ombyggnationen av våra bilar. Vi i alliansen anser att detta är orimligt. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 143 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Nästan varenda vecka skjutsar jag min son på innebandyträning, precis som en massa andra föräldrar i min hemstad Karlstad. Det blir en del diskuterande om både det ena och det andra. För mig som politiker är det ett bra tillfälle att höra vad folk tycker. Det är klart att miljöfrågorna och efterkonvertering har varit uppe. Som en mamma beskrev det: Man är så noga när man sitter i bilen och väntar på sina pojkar efter träningen att man stänger av bilen och sitter där i mörkret och fryser, och man blir nästan irriterad och sur på dem som inte gör likadant. Men att köpa en ny bil kommer det knappast att bli tal om, trots miljöbilspremien, för de pengarna har man inte. Med andra ord vill också vanligt folk ha en möjlighet att bidra med sitt för en bättre miljö. Därför vill jag framhålla de stora miljövinster som finns att göra på att göra efterkonvertering tillgänglig för så många som det bara går. Håller du med mig om detta, Sten Bergheden? Finns den politiska viljan att skapa incitament så att alla som vill ska ha möjlighet att bidra?

Anf. 144 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Vi har lyckats ändra regelsystemet för att göra detta möjligt. Sedan är det alltid svårt med var man ska dra gränsen för var staten och samhället ska gå in och betala. Vi har ju också många andra åtaganden med tanke på att vi vill ha krocksäkra bilar, vi vill ha bra bromsar och vi vill kanske även ha navigeringssystem i bilen, så att folk hittar rätt direkt när de åker till ett ställe. Vi vill också ha bättre krockskydd, sladdskydd och så vidare, som faktiskt hjälper till så att människor ska kunna överleva eventuella olyckor i trafiken. Delarna måste alltid ställas mot varandra. Hur mycket har samhället råd att gå in och hjälpa till med? Det finns flera områden där samhället självklart skulle kunna gå in med stöd. Vi tycker att det är rimligt att marknaden och dess aktörer ändå får ta detta på något sätt. Jag utgår från att fler och fler efterfrågar miljövänliga bilar och att försäljningen då sjunker i pris. Det underlättar för dem som vill byta.

Anf. 145 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Det är viktigt att man får till stånd en storskalig övergång från fossila till förnybara bränslen så snabbt som det bara går. Därför förvånar det mig, Sten, att du inte håller med mig. Du tycker egentligen att det är viktigare att ge välbeställda människor en miljöpremie än att ge vanliga människor en möjlighet att känna att också de kan bidra på något sätt. Ditt budskap till mig blir alltså att min sons kompis mamma i Karlstad får vänta. Hon får använda de små medel hon har och värna om miljön så gott det går.

Anf. 146 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Vi har genom vår allianspolitik underlättat för just dessa människor så att de har fått mer pengar över i dag. Vi har minskat skatter med närmare 1 000 kronor. Det kanske kan bidra till att folket i Sverige på sikt kommer att kunna byta ut bilarna i snabbare takt än man har gjort under de år då Socialdemokraterna har styrt i landet. Vi ska komma ihåg att de exempel på länder där man har hållit liv i gamla bilar väldigt länge inte är några miljöföredömen för världen i övrigt. Ett sådant exempel är Kuba där man har bilar från 50-talet som man fortfarande kör omkring i. Någonstans är det rimligt att vi når en nivå även här i Sverige som är motsvarande den i övriga Europa. Det handlar om att vi hjälper till att stimulera ny teknik och forskning så att vi på sikt kan övergå till bättre och krocksäkra miljövänligare bilar i hela landet. Med alliansregeringen kommer om ett tag förmodligen familjen i Värmland också att kunna ha råd att byta även den andra bilen mot en miljövänlig bil. Det är det råd och den förhoppning jag har.

Anf. 147 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Jag fick inget direkt svar. Det var en tillstymmelse till svar som ungefär gick ut på att vi inte kan använda statliga medel för att människor ska efterkonvertera sin bil. Däremot kan vi ha statligt stöd för att man får en miljöbilspremie på 10 000 kronor. Vi har föreslagit att 5 000 kronor, det vill säga hälften, dras av från fordonsskatten i tre fyra års tid. Vi har tagit fram siffror utifrån olika experter att det kan kosta beroende på årsmodell 4 000-30 000 kronor. Det handlar inte om att man får hela kostnaden betald. Det är ett litet bidrag man får för att möjliggöra en omställning. Jag har fortfarande svårt att förstå inställningen. Köper man en ny bil kan man få stöd för det, men om man efterkonverterar sin gamla är det uteslutet. Det som Karin Svensson Smith tar upp här är intressant. Det är inte bara en fördel att ha masstillverkning av nya bilar som vi skrotar som andra varor för att öka hastigheten i omloppet väldigt snabbt. Det kommer att få en allvarlig påverkan på miljön, som till exempel Bosse bildoktorn sade i något program jag såg på tv. Han tyckte att vi mer skulle satsa på att efterkonvertera de bensinsnåla bilar vi har nu och till exempel övergå till etanol och biogas. Ni har en väldigt konstig inställning. Med den ena handen gör ni en sak. Men ni tänker inte stödja en omställning utan uppmanar i stället människor till att köpa en ny bil. Så står det om man läser ordagrant. När det sedan gäller Kuba var det ett bra exempel. Där kör man jämförelsevis väldigt lite bil. Dessutom har det sina speciella orsaker att bilparken är så gammal. De har en blockad från USA som gör att de åker omkring i väldigt gamla bilar från 40- och 50-talet. Det är ett levande museum man kan titta på där. Ser man till biltrafiken på Kuba är det ett mycket mindre problem än i Sverige. Dessutom har man tillgång till sockerrör. Man kan tänka sig lite kunskapsexport så att man skulle kunna efterkonvertera på Kuba. Där har man ett väldigt bra bränsle som växer. Jag vill ha svar på min fråga om synsättet. Varför kan man inte tänka sig att stödja dem som har gamla bilar så att de kan köra mer miljövänligt?

Anf. 148 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Vi hjälper nu till för att få en konvertering. Det var någonting som inte den gamla regeringen under tidigare regeringsperiod har lyckats med. Jag hade hoppats på att det skulle tas emot positivt, och det har man delvis gjort, att vi nu gör det möjligt för människor att byta ut diesel- och bensinmotorer i den utsträckning som nu kan ske. Det bästa är självklart om vi kan få i gång en tillverkning och en produktion av mer miljövänliga bilar som människor har råd att köpa även om de har lägre inkomster. Det är i den änden vi måste börja. Vi måste försöka stimulera så att vi kan gå över till ännu bättre bilar än de konverterade bilarna. En konverterad bil är ingen slutlig lösning. Det finns betydligt bättre saker i en ny bil även när det gäller säkerhet och hela den biten. Det är viktigt att vi får in fler krockkuddar och säkerhetssystem i våra bilar på sikt. Det tycker vi är viktigt. Då måste man sätta gränsen någonstans. Vi tycker att trafiksäkerheten är minst lika viktig i dessa sammanhang. När det gäller varför man inte kan lägga ut en del av pengarna är det inte så att samhället får de pengarna som en skänk från ovan. Det är våra invånare runt om i landet som får betala in det den andra vägen för att några ska kunna få en subvention för att kunna byta till en konverterad motor. Jag skulle gärna vilja ställa en motfråga till Peter. Var går gränsen för vad vi ska subventionera när det gäller bilar? Finns det någon övre gräns för dig? Tycker inte du att det är viktigt att marknaden ändå får avgöra vilka bilar människor vill ha att köra i och att vi stimulerar genom att olika bränslen får olika skatter för koldioxidutsläppen?

Anf. 149 Peter Pedersen (V)

Herr talman! Vänstern tycker att vi ska använda ekonomiska styrmedel så att de som väljer att köra bilar som är mer miljöpåverkande vad gäller till exempel kväveoxider och koldioxider ska betala mer när de köper bilen, mer i fordonsskatt och mer i drivmedelsskatt. Man ska ha en konsekvent politik som missgynnar dem som väljer att inte köra en så miljövänlig bil som möjligt. Eftersom vi vill ha den politiken är det viktigt att man möjliggör för dem som har en äldre bil att övergå till annat drivmedel så att de slipper den hårda beskattningen. Också jag förstår att det finns argument ur trafiksäkerhetssynpunkt och så vidare som talar emot det. Om man nu ändå lägger fram förslaget kommer det att vara aktuellt under en övergångsperiod. Jag hoppas att vi ganska snabbt har en ordning där vi av marknadsskäl inte tillverkar bilar som går på fossila bränslen. Om man lägger fram ett lagförslag är det ändå rimligt att man har något slags entusiasm i förslaget och inte underförstått menar: Ni har möjlighet att göra det, men gör inte det utan köp en ny bil i stället. Jag tycker fortfarande att det är ett mycket märkligt resonemang. Sedan till vad som sägs om marknaden. Ni säger att ju fler som efterfrågar miljöbilar, desto lägre pris blir det. Så brukar det inte gå till på marknaden. Ju fler som efterfrågar, desto högre brukar priset vara. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. Du säger att det ska betalas någonstans. Så är det alltid. Om man hela tiden sänker skatterna finns det mindre att fördela. Men ni fördelar ut betydligt större pengar på annat sätt. Ni borde ha omtanke om denna svaga grupp. Ni brukar kalla er för det nya arbetarpartiet. Men det finns inte i den här diskussionen. Där faller argumentet ganska snabbt bort. Här premierar ni dem som har råd att köpa en ny miljöbil.

Anf. 150 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Vi tycker att det är bra om vår fordonsindustri kan utveckla bättre och miljövänligare bilar. Det handlar om att vi från det politiska hållet pekar på att det är i den riktningen vi vill gå. Övergången med konverterade bilar är ändå någon form av parentes för att rädda de bilar som redan är levererade på marknaden. Vi underlättar faktiskt för dem. Det vore skillnad om vi stod här i dag och sade att vi inte tycker att detta är viktigt. Vi tycker att det är viktigt. Men vi behöver sätta det i relation till att det är ännu viktigare att vår fordonspark byts ut lite snabbare än vad man har gjort tidigare. En målsättning där borde ändå vara att svenska folket på sikt ska ha råd att kunna byta ut sina bilar i samma takt som i övriga Europa. Det är ändå en långsiktig målsättning. Det tjänar vi på genom både en bättre miljö och en bättre säkerhet i våra bilar. Nu har vi ändå gjort att det underlättas genom regelsystemet. Vi förändrar de besiktningar och allt som behövs runt omkring detta för att göra det möjligt för dem som ändå vill hjälpa till ytterligare och förbättra miljön under den tiden vår gamla bilpark byts ut i förhoppningsvis raskare takt än tidigare.

Beslut

Efterkonvertering av personbilar för alternativa bränslen (TU4)

Det finns system för att ändra fordon så att de drivs med ett alternativt motorbränsle (konverteringssatser) i stället för motorbensin eller dieselbränsle. Dessa system ska kunna typgodkännas när det gäller avgasrening. Riksdagen sade vidare nej till motioner om ekonomiskt stöd till den som efterkonverterar sin bil.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag