Effektivare pantbrevshantering, m.m.

Fru talman! Det är naturligt att man vill sköta om sitt hus, renovera eller bygga ut, allt eftersom huset slits av tidens tand eller ens egna behov förändras. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att ta ett bank- lån. För den som arrenderar ett hus gäller dock andra regler för banklån än för den som äger det eller har ett hus som upplåtits med tomträtt. Det är bland annat detta som dagens betänkande om effektivare pant- brevshantering handlar om. Det som betänkandet huvudsakligen berör är dock propositionen om att lagreglera Lantmäteriverkets system med det så kallade publika arkivet. I detta arkiv registreras de datapantbrev som ersatt skriftliga pantbrev och förvaras där för fastighetsägarens räk- ning. Här förvaras också pantbrev som inte är pant- satta. Både Lantmäteriverket och Svenska Bankföre- ningen har efterfrågat en lagreglering av det publika arkivet, bland annat för att undvika juridiska oklar- heter och rättsförluster. Det här är inga konstigheter, tvärtom. Jag välkomnar denna reglering som kommer att underlätta Lantmäteriverkets arbete med pant- brevshanteringen. Fru talman! I betänkandet behandlas också två motioner som berör frågan om det bör införas ett nytt system för pantsättning av byggnader på annans mark. Detta är aktuellt för den arrendator som vill få samma möjligheter till banklån som en som själv äger sitt hus. Men även om det många gånger är frågan om mycket värdefulla hus, som reservanterna Jan Erts- born och Martin Andreasson understryker, har ett hus på ofri grund trots allt inte samma kreditvärde som när man själv är ägare till marken som huset står på. Därför återstår andra alternativ för arrendatorerna, nämligen att använda sig av institutet säkerhetsöver- låtelse, att upplåta företagshypotek om man är företa- gare eller att ansöka om ett lån utan säkerhet. Jag delar utskottets uppfattning att förutsättningarna för att skapa en ny säkerhetsform som ger arrendatorer ett bättre säkerhetsmässigt värde än en säkerhets- överlåtelse är mycket dåliga. Fru talman! Jag yrkar avslag på reservationen från Jan Ertsborn, Folkpartiet, och bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 15.

Fru talman! Lagutskottets betänkande nr 16 be- handlar frågor om immaterialrätt, alltså de regler som staten sätter upp för att skydda intellektuella presta- tioner mot ett ovälkommet eller obehörigt utnyttjan- de. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om äganderätt till idéer. Den som har skapat en skyddad produkt eller utfört en skyddad prestation ska också ges en ensamrätt att dra ekonomisk nytta av den pro- dukten eller den prestationen. Fru talman! Den här diskussionen är på flera sätt mer än angelägen. Blickar vi bakåt i tiden inser vi äganderättens betydelse för vårt välstånd i dag. Pro- fessor Nathan Rosenburg vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, en av världens främsta vetenskapliga auktoriteter på ämnet teknikutveckling och innova- tionsklimat, visar i sitt klassiska verk Västvärldens väg till välstånd att äganderätten var och fortfarande är en av förutsättningarna för välståndsbildningen, för skapandet av välfärd. Tillsammans med andra fun- dament för demokrati och rättsstat reducerar det de risker för affärsmisslyckanden som alltid finns för företagsamhet i ett öppet samhället med fri konkur- rens. Att diskutera äganderätten ur just ett historiskt perspektiv är inte ett uttryck för nostalgi eller tillba- kablickande, utan just när immaterialrätten i allmän- het och kanske patenträtten i synnerhet ska behandlas är det faktiskt ett uttryck för framåtblickande politisk verksamhet. På samma sätt som det var viktigt att skydda bönders ägande av mark och sedan ägandet av fabriker och värdepapper är det nu angeläget att ar- beta med starka verktyg, starka lagar och en stark administration som kan skydda upphovsrätt och ägande till uppfinningar och idéer. Just patenträtten driver ju fram en utveckling där människor konkurrerar med varandra inte bara genom att kopiera utan också genom att driva fram nya kun- skaper och nya uppfinningar. Just därför är god lag- stiftning, rimliga lagar och en effektiv administration ett av de absolut mest angelägna sätten att på 2000- talet lägga grunden för fortsatta framsteg, växande välstånd och ett rikare samhälle med större inslag av framtidsoptimism. Det är med framtidsutsikter om vinst på produkt- utveckling som världens ledande forskningsföretag såväl som små och utmanande innovationsföretag riskerar sina pengar, sina miljoner eller till och med miljarder, på att utveckla nya uppfinningar, nya me- diciner eller nya koder. Det är just patenten som möj- liggör och driver fram investeringar för framtagande av ny teknik, ny kunskap och ny forskning. Där spe- lar patenträtten en helt avgörande roll. Jag vill understryka här i kammaren att det arbete som nu pågår med patenträttens utformning, såväl på nationell nivå som på internationell nivå, är mer än angelägen för att lägga grunden för ett livskraftigt och framåtskridande samhälle där det är enkelt, rimligt och förtjänt att förverkliga sina idéer. På samma sätt vill jag också här i kammaren un- derstryka behovet av att politiken öppnar för att ut- veckla nya fält där immaterialrättsliga regler tilläm- pas och man ser över uppenbara luckor som finns i lagstiftningen i dag. När det gäller värden för till exempel arrangörer av idrottsevenemang, som i dag är utslagna eller undantagna, är det enda möjliga sättet att så att säga väcka det slumrande eller sovan- de kapitalet som arrangörerna har att utsträcka och utnyttja immaterialrättens tillämpningsområde och på så sätt stärka äganderätten på nya fält på 2000-talet. Fru talman! Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall till reservation nr 9 i utskottets betänkan- de.