Borttagande av kravet på samtycke för behandling av vissa personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Herr talman! Det betänkande vi har till debatt och beslut i kammaren i dag är arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 4. Det innehåller förslag till ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Ändringen är i huvudsak en följdändring med anledning av den så kallade sjukförsäkringsreformen och den så kallade etableringsreformen. Den kompletterar tidigare föreslagna ändringar i samma lag. Förslaget innebär att kravet på samtycke för behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter tas bort. Det ska dock alltjämt krävas att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Dessutom föreslås en följdändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken och en mindre ändring i semesterlagen. Herr talman! Förslaget om att ta bort samtyckeskravet kommer förhoppningsvis att innebära fördelar för den enskilde, exempelvis snabbare, mindre omständlig och framför allt mer adekvat service. Det kan också förenkla och effektivisera arbetet för de berörda myndigheterna. Onödig administration kan därmed undanröjas. Vi socialdemokrater delar uppfattningen att det inte är rimligt att ställa högre krav på Arbetsförmedlingens hantering av känsliga uppgifter än på exempelvis Försäkringskassans eller Migrationsverkets. Vi är av dessa skäl inte emot förslaget i sig, men med hänsyn till betydelsen av lagändringen anser vi att regeringens slarviga handläggning är bekymmersam. Ett borttagande av samtyckeskravet ställer höga krav på att Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med sina interna säkerhetsrutiner och ser över behörighetstilldelningen i systemet. Det kommer att bli än viktigare att Arbetsförmedlingen ser till att endast de handläggare som verkligen har behov av uppgifterna har tillgång till dem och att dessa handläggare inte har tillgång till fler uppgifter än nödvändigt. Det är av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen har sina nya system och arbetsrutiner på plats så snart som möjligt. Dessa nya system och rutiner är också en förutsättning för att Arbetsförmedlingen på sikt ska få övergå till ett digitalt ärendehanteringssystem. Nya rättsliga möjligheter att behandla känsliga personuppgifter ska enligt vår uppfattning inte få tas i anspråk förrän myndigheten har sådana rutiner och tekniska lösningar på plats att en fullgod datasäkerhet och ett fullgott integritetsskydd kan garanteras. Arbetsförmedlingen har enligt upplysningar som lämnats till utskottet inlett ett arbete med att se över behörighetstilldelningen och sina nuvarande arbetsmetoder och rutiner ur ett integritets- och datasäkerhetsperspektiv. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen involverar Datainspektionen i detta arbete. Målet ska självklart vara att Arbetsförmedlingens tekniska system, arbetsrutiner och rutiner för behörighetstilldelning uppfyller inspektionens krav på ett fullgott behörighetssystem. Vi anser att regeringen ska komma tillbaka till riksdagen med en redogörelse för hur Arbetsförmedlingen har uppfyllt dessa krav. Vi vill också instämma i den kritik som åtskilliga remissinstanser, bland annat LO och Saco, har framfört i sina remissyttranden. Det handlar om att remisstiden har varit alldeles för kort och att regeringen har stressat fram beslut i frågan. Det är inte acceptabelt att en lagändring i en fråga av denna betydelse inte bereds mer omfattande. Vi ser allvarligt på att regeringen återigen slarvar med förarbeten och rimliga remisstider samt tenderar att negligera remissinstansernas synpunkter. Där riktar vi alltså kritik mot handläggningen av detta ärende. Vi är dock inte emot själva införandet av dessa nya möjligheter att arbeta effektivare. Vad som däremot är viktigt, herr talman, när vi diskuterar detta är att det om man genomför det på rätt sätt - så som vi beskriver det i vår reservation, nr 2, som jag för övrigt vill yrka bifall till - kan bli ett effektivare handläggande och innebära fördelar både för den enskilde och för myndighetens möjlighet att arbeta. Det ser vi positivt på. Det går inte att diskutera Arbetsförmedlingens och arbetsmarknadspolitikens effektivitet och regeringens ansvar för den utan att peka på de verkligt stora problemen, som vi tyvärr inte ser några tendenser till att riksdagsmajoriteten eller regeringen vill lösa. Låt oss ta en sådan sak som fas 3-fiaskot som vi har kunnat få ta del av i massor av rapporter från verkligheten den senaste tiden. Både arbetsförmedlare och enskilda arbetslösa har vittnat om hur den arbetsmarknadspolitiska insatsen har låst in folk i orimliga ekonomiska situationer och med väldigt dåligt utfall, det vill säga att det knappt är någon som är i fas 3 som kommer ut i arbete. Där finns det en extrem ineffektivitet som borde åtgärdas. Den här debatten kommer troligen att handla om bland annat den personliga integriteten eftersom vi diskuterar ett borttagande av samtyckeskravet. När det gäller fas 3 har man en omvänd diskussion. Där är regeringen så intresserad av integriteten att man hemligstämplar de privata anordnarna av den här åtgärden. Där kan man inte se någon rimlighet alls i att få en effektiv och transparent behandling av en så stor, dyr och misslyckad reform som fas 3. Där värnar man plötsligt på ett fullständigt inkonsekvent sätt om någon sorts integritet. Man sekretessbelägger vem det är som anordnar fas 3-åtgärden. När det gäller personalens arbetssituation på Arbetsförmedlingen har vi under de senaste dagarna fått många vittnesmål om den orimliga arbetsbörda och de orimliga arbetsförhållanden som personalen har på Arbetsförmedlingen. Det är naturligtvis någonting som försämrar effektiviteten i den förda arbetsmarknadspolitiken och som är en av orsakerna till den moderatledda regeringens totala fiasko i arbetsmarknadspolitiken. Garantierna, jobb- och utvecklingsgarantin, de som så att säga är själva flaggskeppen i den moderata arbetsmarknadspolitiken, beskriver Långtidsutredningen som innehållslösa. Det innebär en stor ineffektivitet i den förda arbetsmarknadspolitiken. Bristen på utbildningssatsningar gör att de arbetslösa får väldigt svårt att komma tillbaka i arbete och gör att långtidsarbetslösheten ökar dag för dag trots en stark konjunktur. Bristen på utbildningssatsningar innebär ett ineffektivt utnyttjande av mänskliga och företagsresurser. När företagen inte förmår att rekrytera fast de har ett rekryteringsbehov innebär det en stor ineffektivitet och slöseri med resurser i det svenska samhället. Bristen på jobbpolitik är ett oerhört resursslöseri och bevis på en total ineffektivitet i den förda politiken. Det är viktigt att visa på det här. Vi ser det som positivt att man vill försöka ändra en del administrativa problem med det som det här betänkandet handlar om när det gäller att handlägga arbetsmarknadspolitiken. Även om det är positivt att man vill förbättra effektiviteten på en del punkter är det ändå en droppe i havet med tanke på den ineffektivitet i den förda arbetsmarknadspolitiken som jag här har gett exempel på, herr talman. Jag vill påminna arbetsmarknadsutskottets ledamöter om det möte vi hade på Arbetslöshetskassornas samorganisation i går. Där fick vi under ett par timmar bevis på och en dragning om stora administrativa problem som ni mer er politik har orsakat de svenska arbetslöshetskassorna. Då skulle möjligen vän av ordning kunna hoppas att man från majoriteten i den här kammaren och från den moderatledda regeringen skulle komma med förslag till att förbättra effektiviteten i arbetslöshetsförsäkringen. Man har avgiftssystem som gör det så gott som omöjligt för de berörda kassorna att hantera både uttag av avgift från medlemmarna och inbetalning till staten av sina avgifter därför att systemet är riggat på ett sätt att det nästintill är omöjligt att göra rätt. Då finns det anledning att ställa stora krav på effektivitet. Man har ett regelverk i försäkringen som är så komplicerat att det inte var många av utskottets ledamöter, tror jag, som förstod a-kassehandläggarens genomgång av hur man räknar ut normalarbetstiden och den ersättning som den arbetslöse skulle få. När man har skaffat sådana regelverk och är ansvarig för sådana regelsystem finns det väldigt stora krav på att regeringen och riksdagsmajoriteten återkommer med förslag till effektivitetsförbättringar. Nu tror jag tyvärr, herr talman, att det är en ropandes röst i öknen. Bortsett från det möjligen lilla fall framåt som kan komma med det här betänkandet finns det oerhört stora krav att ställa på den förda arbetsmarknadspolitiken när det gäller att höja effektiviteten. Som sagt yrkar jag bifall till vår reservation 2 i betänkandet.

Herr talman! Sedan den 1 januari 2011 finns en bestämmelse i 2 kap. 6 § regeringsformen som innebär att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Skyddet kan inskränkas i lag under förutsättning att det sker för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får dock aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Miljöpartiets principiella uppfattning är att ett borttagande av krav på samtycke kräver ett mycket starkt integritetsskydd på annat sätt. Tyvärr har inte något sådant presenterats från regeringens sida, och det är oroande att Arbetsförmedlingen ska få registrera fler och fler känsliga och ömtåliga personuppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas som ett ökande antal myndigheter har direktåtkomst till. Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet får inskränka denna rättighet bara med stöd av lag och bara om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd. Rätten till respekt för privatlivet preciseras i EU:s stadga om grundläggande rättigheter där det anges att var och en har rätt till skydd för de personuppgifter som rör honom eller henne. Regeringens prioritering av området e-förvaltning, som förvisso kan tyckas vara berömvärd, ska inte ske på bekostnad av ett urholkat integritetsskydd. Även Datainspektionen avstyrkte regeringens tidigare förslag i en departementsskrivelse och menade att det vid behandling av känsliga personuppgifter ställs särskilt höga krav på både teknisk och organisatorisk säkerhet. Inspektionen pekade på att tillsynsverksamheten mellan 2008 och 2009 visade att Arbetsförmedlingen tillämpar en mycket vid elektronisk åtkomst till personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen. Datainspektionen sade visserligen att Arbetsförmedlingens översyn av behörighetstilldelning, arbetsmetoder och rutiner med mera är positiv men att en översyn inte kan kompensera för den försämring av integritetsskyddet som borttagande av kravet på skriftligt samtycke utgör. Vilka är då de problem som vi ser och som vi tycker borde ha åtgärdats innan man gick fram med det här förslaget? Vi kan bland annat se de nackdelar som finns för den enskilde att i olika sammanhang följas av filer med information om sjukdomshistoria, funktionsnedsättningar och tidigare tillkortakommanden när personen försöker återhämta sig till ett självständigt liv ute i samhället. Omgivningens fördomar, rädslor och negativa attityder utgör i dag ett stort hinder vid arbetssökande. Erfarenheten av att känsliga uppgifter sprids mellan olika myndigheter och vårdgivare, i medierna och till allmänheten är ytterligare ett argument för att slå vakt om kravet på samtycke. När vi då tittar på vad som har hänt och varför man har behandlat ärendet så här skyndsamt borde det leda till eftertanke hos de ledamöter som sitter med stöd av de partier som utgör regeringsunderlaget. Bland annat har det under väldigt kort tid i olika omgångar föreslagits förändringar när det gäller hur personuppgifter ska få behandlas inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, och det är det som oroar oss. Det hade varit att föredra om regeringen hade lagt fram ett genomarbetat helhetsförslag vid ett och samma tillfälle i stället för att droppa olika förslag pö om pö. Det borde också ha gjorts en konsekvensanalys av de sammantagna förändringarna i integritetsskyddet. Då hade det varit betydligt enklare både för remissinstanserna, som i flera fall är mycket kritiska, och för oss i riksdagen att överblicka följderna av de föreslagna förändringarna. Jag tror att syftet är gott, och det man vill uppnå skulle man också ha kunnat uppnå. Men det hade kunnat få ta några månader till, vilket hade förebyggt den kritik som framför allt Datainspektionen men också andra betydande remissinstanser har haft. Förarbetet till den del av ändringarna i Arbetsförmedlingens registerlag, som nu är uppe till behandling, är dessutom präglat av slarv. Det här är naturligtvis en väldigt grov anklagelse. Men att remisstiden har varit så kort och, vad värre är, att man i hög grad har bortsett från expertmyndigheters synpunkter och uttryckta vilja är oerhört allvarligt, och det är det vi vill lyfta fram. Det saknas tyvärr också statistik på hur många människor som förs mellan systemen och försäkringarna, vilket gör det svårt att få grepp om problemets omfattning. Vi anser mot den bakgrunden att det är djupt olyckligt att regeringen inte berett frågan på ett tillräckligt seriöst sätt. Herr talman! Jag vill detta med yrka bifall till reservation 1 och avslag på propositionen.

Herr talman! När man skriver in sig vid Arbetsförmedlingen befinner man sig i ett väldigt utsatt läge. Och för att kunna få rätt hjälp och stöd av Arbetsförmedlingen måste man berätta om sin bakgrund, om sina förhoppningar och om sina eventuella skavanker och problem. Kanske har man en historia av sjukskrivningar som har orsakats av stress på den arbetsplats där man fanns förut. Kanske har man flytt från sitt hemland därför att man tillhör en förföljd minoritet. Kanske har man ett funktionshinder som man har blivit trakasserad för under hela sin uppväxt. Det här är djupt personliga uppgifter som man helst inte berättar om för människor som man inte känner och litar på. Många gånger har man kanske redan tvingats berätta om de här sakerna för andra myndigheter för att man ska kunna få rätt till sjukpenning, rehabilitering, uppehållstillstånd, sfi-undervisning eller vad det nu kan vara. Det här är jobbigt, men det är förstås nödvändigt. Vi måste kunna berätta om sådant som är plågsamt och kanske pinsamt för oss om vi ska kunna få ta del av samhällets stöd och skydd. Men då är det väldigt, väldigt viktigt att samhället också ser till att vi som enskilda kan lita på att det vi berättar inte sedan sprids vidare till andra än dem som verkligen måste veta det för att kunna ge oss den hjälp som vi har rätt till och som vi behöver. Det är det här som skyddet för den personliga integriteten i grunden handlar om, att vi ska kunna känna oss trygga med att det vi berättar i förtroende i ett visst givet sammanhang inte sedan sprids vidare och används av någon helt annan i ett helt annat syfte. Att slopa kravet på att vi som arbetssökande ska godkänna att Arbetsförmedlingen hanterar känsliga uppgifter om oss är därför en klar inskränkning i skyddet för den personliga integriteten. Vi ska komma ihåg att vad vi samtidigt förlorar när vi slopar det här kravet är också möjligheten att kräva att de uppgifter om oss själva, som vi en gång har lämnat ifrån oss, raderas och slutar att följa med oss under resten av våra liv. Det innebär en stor förlust av kontroll över högst personliga uppgifter för oss medborgare. Herr talman! Regeringen motiverar sitt förslag med att effektiviteten i Arbetsförmedlingens handläggning kan öka om man slipper ägna tid åt att hämta in arbetssökandes samtycke. Jag vågar lova att det råder total politisk enighet om att Arbetsförmedlingen ska ha de allra bästa förutsättningarna att ge en bra service till varje enskild arbetssökande. Det finns ingen som förespråkar onödigt byråkratiskt krångel. Alla tycker att det är bra att våra myndigheter använder ny teknik för att bli mer effektiva i sitt arbete. Men om ökad effektivitet sker på bekostnad av skyddet för enskilda människors integritet menar vi i Vänsterpartiet att man måste tänka om. Då måste man se över om det finns andra sätt att öka effektiviteten. Patrik Björk har nämnt ett antal saker som det skulle vara mer angeläget att effektivisera i Arbetsförmedlingens verksamhet. Jag skulle väl kunna lägga till att all den tid och alla de resurser som läggs på upphandling och kontroll av privata jobbcoacher i stället skulle kunna användas till de arbetssökande. Självklart skulle hela statsapparaten och varenda myndighets arbete bli mycket enklare om det var fritt fram att samla på sig och dela med sig av all möjlig information om oss medborgare. Men det skulle skapa ett samhälle där vi alla var väldigt utlämnade och riskerade att känslig information om oss skulle spridas helt okontrollerat. Datainspektionen avslog det här förslaget i sitt remissyttrande. De skriver så här i sitt remissvar: En effektiv och säker e-förvaltning åstadkoms genom att integritet och säkerhet byggs in i de IT-system som utvecklas, inte genom att regler till skydd för den enskilde tas bort. Och jag kan bara instämma i det. Det är någonting väldigt bakvänt med hela processen kring Arbetsförmedlingens hantering av personuppgifter som vi har sett sedan i höstas. I stället för att utreda vilka problem och behov som faktiskt finns och sedan lägga fram ett samlat och genomarbetat förslag har regeringen valt att genomföra den ena förändringen efter den andra, var och en med bristfällig utredning och konsekvensbeskrivning och med väldigt korta remisstider, som har kritiserats av i stort sett samtliga som har haft någonting att säga till om. Det är lite av de små stegens tyranni, där varje förändring för sig kanske inte tycks så stor men där det sammanlagda resultatet riskerar att innebära en kraftig försämring av de arbetssökandes integritetsskydd. Det bakvända i den här processen blev ännu tydligare när vi allesammans i utskottet fick möjlighet att lyssna på vad Arbetsförmedlingen och Datainspektionen hade att säga om det här. Då berättade Arbetsförmedlingens representanter att de nya datasystem, säkerhetsrutiner och utbildningar som regeringen och sedan också utskottet menar ska kompensera för det urholkade integritetsskyddet inte kommer att vara på plats förrän framåt slutet av 2013. Och Datainspektionen gjorde väldigt tydligt på samma möte att de därmed inte anser att Arbetsförmedlingen i dagsläget kan garantera tillräcklig säkerhet för hanteringen av de känsliga personuppgifterna. Ändå står den borgerliga majoriteten fast vid att vi ska slopa kravet på samtycke från och med den 1 april. Sedan ska vi alltså vänta, kanske i upp till två och ett halvt eller nästan tre år till dess att de rutiner och tekniska system är på plats som ska kompensera för integritetsförlusten. Det här är som att fylla på vatten innan man har byggt simbassängen, med den stora skillnaden att de känsliga uppgifter om enskilda människor som läcker ut orsakar betydligt större skador än några liter vatten på gräsmattan. Det handlar om vår rätt att ha kontroll över vad andra ska få veta om oss och vilka uppgifter som ska finnas om oss i olika offentliga register. Det handlar i förlängningen om medborgarnas tillit till de myndigheter som ska ge oss stöd och service i olika svåra situationer i livet. Herr talman! Vänsterpartiet anser att ökad effektivitet och teknisk utveckling måste gå hand i hand med ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Vi menar att riksdagen inte kan garantera att skyddet inte urholkas om regeringens lagförslag klubbas igenom. Jag yrkar därför avslag på propositionen och bifall till reservation nr 1.

Herr talman! Debatten är i full gång rörande betänkande AU4 om borttagande av krav på samtycke för behandling av vissa personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förslaget består egentligen av tre lagförslag och gäller ändringar i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, i lagen om arbetslöshetsförsäkring och i semesterlagen. Vad handlar då ändringarna om när det gäller lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten? Vad är det vi i riksdagen ska ta ställning till? Förslaget till lagändring möjliggör för Arbetsförmedlingen att behandla känsliga och ömtåliga personuppgifter. Syftet med lagförslaget är att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att i sina datasystem ta emot elektronisk information från andra myndigheter, till exempel Migrationsverket och Försäkringskassan, vilket i dag, 2011, inte är möjligt. Arbetsförmedlingen ska genom detta lagförslag också kunna effektivisera sin verksamhet genom ökad digital ärendehantering. Det gör att man kan lägga mer fokus på andra viktiga saker. Det skapar också möjlighet för Arbetsförmedlingen att följa upp och göra utvärderingar av sitt uppdrag. Vilken koppling detta förslag har till redan beslutade reformer var bland andra Patrik Björck inne på. Arbetsförmedlingen har fått ett tydligare ansvar när det gäller människor som står långt från arbetsmarknaden. Det har medfört att insatser har riktats till nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. Förslaget är alltså en komplettering av de ändringar som redan är genomförda i budgetpropositionen när det gäller sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen. Herr talman! Det förslag vi debatterar möjliggör för Arbetsförmedlingen att behandla dessa känsliga arbetsuppgifter. För att nyansera debatten ska vi dock komma ihåg att de känsliga uppgifterna ska vara lämnade i ett ärende, och handläggaren ska anse att uppgifterna är nödvändiga i ett visst ärende. Det kan till exempel röra hälsa. Det handlar om att enskilda personer ska kunna ges rätt stöd och service och kunna hänvisas till rätt arbete eller lämplig arbetsmarknadspolitisk insats. Det faktum att den enskilde har varit långtidssjukskriven, har ett funktionshinder eller nedsatt arbetsförmåga kan kvalificera henne eller honom till en viss arbetsmarknadspolitisk insats. Herr talman! Det kommer endast att vara de handläggare på Arbetsförmedlingen som har behov av personuppgifterna som kommer att ha tillgång till dem. Ett slopat samtyckeskrav väcker dock frågan om hur den personliga integriteten ska skyddas. Förslaget innebär att en mängd känsliga och ömtåliga personuppgifter finns i databaserna. Här måste man göra en avvägning mellan skyddet och effektiviseringen. Arbetsförmedlingen har skyddsåtgärder med tekniska system, arbetsrutiner och rutiner för behörighetskrav som uppfyller Datainspektionens krav på ett fullgott behörighetssystem. Arbetsförmedlingen har informerat utskottet om arbetssätt och tidsplan, vilket tidigare talare tog upp. Man har även lämnat in ett pm till utskottet där det framgår att myndigheten har en handlingsplan för hur de känsliga och ömtåliga personuppgifterna ska behandlas med fullgott integritetsskydd. Arbetsförmedlingen kommer att ha ett samarbete med Datainspektionen om hur systemförändringarna kommer att ske. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Herr talman! Vi har fått höra att detta inte kommer att innebära någon vidare inskränkning i skyddet av den personliga integriteten, för det är bara de handläggare på Arbetsförmedlingen som handhar det enskilda ärendet som ska ha tillgång till dessa uppgifter. Så borde det naturligtvis vara. Men precis som Jenny sade har vi fått information från Arbetsförmedlingen om att det inte ser ut så i dag. Tvärtom har Datainspektionen slagit ned på och Arbetsförmedlingen medgett utan omsvep att det system, de rutiner, de tekniska lösningar, den utbildning och den behörighetsbegränsning som krävs för att detta ska fungera inte kommer att finnas på plats förrän mot slutet av 2013. Om den begränsade behörigheten ska kompensera för den integritetsförlust som det innebär att man inte längre ska ge sitt samtycke till att Arbetsförmedlingen behandlar dessa personuppgifter, varför är det då så förtvivlat viktigt för den borgerliga majoriteten att klubba igenom lagändringen nu i stället för att vänta in att de tekniska systemen och alla skydd som ska kompensera finns på plats?

Herr talman! Det finns en rad skäl till att samtyckeskravet bör tas bort. Vi vill ha en mer effektiv arbetsförmedling; det var vi överens om. Vi har målgrupper som Arbetsförmedlingen har ett utökat ansvar för, som nyanlända, långtidssjukskrivna och så vidare. År 2013 kommer hela systemet att vara på plats. Josefin har också fått information i utskottet och via pm om att så länge rutinerna inte finns på plats får systemet inte användas. Man får inte samköra system med känsliga uppgifter innan man uppfyller behörighetskraven.

Herr talman! Då blir det ännu mer obegripligt att majoriteten inte har brytt sig om att lyssna på Datainspektionen. Det är den myndighet vi har för att kontrollera att den personliga integriteten inte sätts ur spel i samband med behandling av personuppgifter och i samband med att man inför nya datasystem, rutiner och liknande. Det är flera personuppgifter som ska behandlas hos Arbetsförmedlingen. Det handlar om flera känsliga uppgifter - människors sjukdomshistoria är väldigt integritetskänsliga uppgifter. Därför finns det all anledning att se till att man stärker skyddet mot att uppgifterna kan hamna i fel händer och läcka vidare. Det har snarare blivit ett större behov av att hålla tätt i Arbetsförmedlingens datasystem än tidigare. Jag tycker inte att motiveringen fungerar. Jag vill upprepa det som Datainspektionen säger. Man bejakar att man inför e-förvaltning och datoriserar ärendehandläggningen. Det håller vi i Vänsterpartiet också med om, men vi menar att man inte kan göra det på bekostnad av den personliga integriteten på det sätt som ni gör, där det inte går att garantera att uppgifterna stannar hos de personer som måste ha dem. Jag tycker inte att jag har fått svar på varför det är så viktigt att genomföra den här lagändringen långt innan de system finns på plats som ska garantera att uppgifterna inte läcker ut och används på fel sätt.

Herr talman! Om förslaget bifalls i riksdagen kommer Arbetsförmedlingen att kunna ta bort kravet på samtycke från och med den 1 april 2011 - det är målet - för uppgifter som behandlas med anledning av nyanlända flyktingar och framtagande av avidentifierad statistik. I den övriga verksamheten kommer kravet på samtycke att stå kvar tills Arbetsförmedlingen har tydliggjort för regeringen och tillsynsmyndigheten att de känsliga och ömtåliga personuppgifterna behandlas på ett sådant sätt att man inte kränker den personliga integriteten. Man ska ha ett fullgott integritetsskydd. Den handlingsplanen har både jag och Josefin fått ta del av.

Fru talman! Vi socialdemokrater har ju sagt att vi kan förstå borttagandet av samtyckeskravet med tanke på de fördelar som det kan innebära för den enskilde. Det kan också effektivisera arbetet för myndigheten. Vi har dock en reservation som gäller hur detta har hanterats som vi yrkar bifall till och som jag tog upp i mitt anförande. Vi tycker att det är viktigt att man gör allt som över huvud taget går att göra för att förbättra den ineffektiva och misslyckade arbetsmarknadspolitik som den moderata regeringen står för. Jag ställde en del andra frågor i mitt anförande. Det skulle vara intressant att höra varför det bara är den här detaljen som man är beredd att hantera. Varför anser man att det är så viktigt att sekretessbelägga fas 3-anordnarna så att man inte kan gå in och på ett vettigt sätt studera den åtgärden och se hur den fungerar? Varför vill man skapa regelverk som gör det oerhört svårt att administrera arbetslöshetsförsäkringen både när det gäller avgifter och regelverk för den arbetslöse? Varför medverkar man till att skapa en sådan arbetssituation på Arbetsförmedlingen att personalen inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett rimligt sätt? Här skulle man verkligen kunna göra stora framsteg när det gäller effektiviteten. Man skulle kunna få upp arbetsmarknadspolitiken ur det träsk där den moderata arbetsmarknadspolitiken ligger i dag. Vi säger att vi, med de reservationer vi har, kan respektera förslaget med sina fel och brister. Men vi förstår inte varför man inte vill åtgärda de stora problemen.

Fru talman! Den här debatten gäller förslaget om att kravet på samtycke ska tas bort. Det är glädjande att vi är överens om att kravet ska tas bort. Som Patrik var inne på handlar det om effektivitet för Arbetsförmedlingen så att de kan ägna sig åt att förmedla jobb. Det är viktigt. Fas 3 är egentligen en helt annan debatt. Jag har också tagit del av olika rapporter. Det har nämnts att sex av tio lämnar innan de når fas 3. Men det är, som sagt, en helt annan debatt. Det är glädjande att Socialdemokraterna är med när det gäller det vi debatterar i dag.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att vi har reservationer när det gäller hur det här ärendet har hanterats, vilket jag pekade på i mitt anförande. Vi tycker att det är viktigt - där är vi Socialdemokrater pragmatiska - att allt som kan göra situationen bättre för dem som drabbas av arbetslöshet måste göras omedelbart, liksom allt som kan göra det enklare för de företag i vårt land som inte klarar av att rekrytera eftersom regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik innebär ett stort rekryteringsbehov som inte tillfredsställs. Allt som kan reducera misslyckandet är naturligtvis bra. Min fråga till Jenny Petersson som representant för Moderaterna - det ledande regeringspartiet och det ledande partiet i den riksdagsminoritet som har regeringens stöd här i kammaren - var: Varför vill man inte åtgärda de stora effektivitetsproblemen i arbetsmarknadspolitiken? Om man inte hade kunnat luta sig emot att detta skulle kunna innebära fördelar för den enskilde eller förbättra effektiviteten för myndigheterna skulle det naturligtvis inte ha funnits någon anledning att genomföra lagändringen och ta bort samtyckeskravet. Det är fullständigt obegripligt för den som lyssnar på debatten varför Jenny Petersson står fast vid att man ska sekretessbelägga fas 3-anordnarna, varför Jenny Petersson försvarar en orimlig arbetssituation för Arbetsförmedlingens personal och varför Jenny Petersson tycker att det är rimligt att arbetslöshetsförsäkringen är belagd med sådana administrativa problem att den knappt går att hantera.

Fru talman! Som framgått av det Patrik Björck har sagt har Socialdemokraterna ett tillkännagivande där man lyfter upp betydelsen av att Arbetsförmedlingen har sina system och arbetsrutiner på plats så snart som möjligt, att man har regler och rutiner för hur man ska behandla de känsliga personuppgifterna och att man garanterar en fullgod datasäkerhet och ett fullgott integritetsskydd. Detta stöder både jag och regeringen. Det framgick även i arbetsmarknadsutskottet att Datainspektionen ska vara delaktig i lösningarna. Socialdemokraterna efterlyser en konsekvensanalys och att Arbetsförmedlingen redogör för behörighetssystemet. Det tycker vi också är bra. Även Justitiekanslern har påpekat att det är viktigt att det sker en regelbunden utvärdering av hur regelverket tillämpas i praktiken. Jag hoppas att alliansen i utskottet och även Patrik Björck följer upp det. Den här debatten handlar, som sagt, om samtyckeskravet. Sköter vi uppföljningen lär vi återkomma och debattera ämnet.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i arbetsmarknadsutskottets betänkande 4. Det finns en rad sakliga skäl som talar för att kravet på samtycke bör tas bort. Det handlar om att kunna åstadkomma en mer effektiv och rättssäker verksamhet genom så kallad e-förvaltning och genom ett helt digitalt ärendehanteringssystem. Kravet på skriftligt samtycke för all digital behandling av personuppgifter som i lagen definieras som känsliga och ömtåliga begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter till hantering av digitala dokument. Som sägs i propositionen medför Arbetsförmedlingens utökade ansvar för målgrupper som nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna även ett ökat behov av att kunna behandla känsliga uppgifter och ömtåliga personuppgifter. Det nuvarande kravet på skriftligt samtycke skapar en omfattande administration enligt särskilda rutiner, vilket gör verksamheten mindre effektiv och mer resurskrävande. Kravet på samtycke innebär att Arbetsförmedlingen inte kan handlägga och fatta beslut i vissa typer av ärenden i sitt handläggningssystem om den enskilde inte har lämnat sitt samtycke till behandlingen. Som exempel kan nämnas att Arbetsförmedlingen i ärendehanteringssystemet inte kan handlägga ärenden om till exempel arbetslivsintroduktion eller nystartsjobb där kvalificeringsgrunden är långvarig sjukskrivning eftersom det faktum att någon är anvisad till någon av dessa insatser indirekt avslöjar en känslig personuppgift som rör hälsa. Dessa ärenden måste därför handläggas manuellt enligt särskilda mer resurskrävande rutiner. Manuell handläggning leder till sämre service för den enskilde. Bland annat innebär det att den enskilde inte på samma sätt som andra kan matchas mot lediga arbeten i hela landet. Om kravet på samtycke tas bort kommer fler typer av ärenden helt enkelt att kunna handläggas i ärendehanteringssystemet. Enligt förarbetena till lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare bör överföringen av information mellan de samverkande myndigheterna så långt möjligt ske automatiskt. Som skäl för detta anges att det är genom en väl fungerande informationsöverföring mellan myndigheter som ärendehanteringen kan effektiviseras, kontrollen av utbetalningar av statliga medel kan tryggas och förebyggande av att felaktiga utbetalningar inte kan ske. Dessutom kan ett effektivt informationsutbyte medföra att handläggningstiderna för ett ärende kortas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. Servicen till den enskilde kan därigenom förbättras. Vidare kan antalet återkravsärenden reduceras. Arbetsförmedlingen får i en arbetsmarknadspolitisk databas endast behandla sådana känsliga personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller som rör hälsa. Behandling av känsliga personuppgifter förutsätter också att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Vi i Folkpartiet fäster särskild vikt vid att de nya rättsliga möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter inte ska kunna användas förrän det finns rutiner och tekniska lösningar som garanterar ett fullgott integritetsskydd. Fru talman! De föreslagna förändringarna bör kunna underlätta Arbetsförmedlingens verksamhet, vilket innebär att personella resurser kan frigöras och i stället kan användas för ett mer aktivt förmedlingsarbete. Att ta bort kravet på samtycke är också en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska kunna använda sig av ett system med direkta elektroniska överföringar av information om känsliga och ömtåliga personuppgifter mellan förmedlingens databaser och till exempel Migrationsverkets och Försäkringskassans databaser. Ett annat viktigt skäl är att öka förutsättningarna för att följa upp och utvärdera verksamheten, något som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, framfört i sitt remissyttrande. Ett krav på samtycke leder generellt sett till en sämre datakvalitet. Även sett ur Arbetsförmedlingens perspektiv kan kravet på samtycke leda till ofullständig och mindre tillförlitlig avidentifierad statistik, vilket försvårar uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens insatser. Detta handlar i grunden om att Arbetsförmedlingen på ett effektivt och rättssäkert sätt ska kunna erbjuda bra och fungerande insatser som är anpassade till den enskildes behov. Det gäller inte minst grupper som ofta står långt från arbetsmarknaden, till exempel nyanlända flyktingar och långtidssjukskrivna. Fru talman! Om lagförslaget inte genomförs kommer regeringens och riksdagens målsättning att informationsöverföringen mellan myndigheter ska effektiviseras inte att kunna uppnås i Arbetsförmedlingens verksamhet. Även Arbetsförmedlingens interna arbete för en effektivare handläggning genom så kallad e-förvaltning kan också försvåras. Vi i Alliansen - Folkpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna - ansluter oss med detta till regeringens bedömning att ett slopat krav på samtycke för behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter kan motiveras av viktiga allmänna intressen. Ett slopat krav på samtycke väcker dock frågan om hur den personliga integriteten kan skyddas. Som anges i propositionen kan förslaget antas medföra att en viss ökad mängd känsliga och ömtåliga personuppgifter kommer att hanteras i de arbetsmarknadspolitiska databaserna. Detta kan innebära en ökad risk för att otillbörliga intrång sker i den personliga integriteten. Utgångspunkten i propositionen har varit att förslaget ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av skydd för den enskildes personliga integritet och kravet på effektiva och ändamålsenliga rutiner för Arbetsförmedlingens verksamhet. Frågan är om lagstiftningen kan erbjuda ett sådant skydd för den enskildes integritet att det kan anses att tillräckliga skyddsåtgärder har vidtagits. I propositionen görs en genomgång av regleringen för Arbetsförmedlingen jämfört med den för Migrationsverket och Försäkringskassan. Det är en analys som Datainspektionen har efterlyst. Det gäller de ändamål för vilka behandling av personuppgifter är tillåten, vilka personuppgifter som får behandlas för ett visst ändamål och vilka känsliga personuppgifter som över huvud taget får behandlas och kriterier för detta, begränsningar av tillåtna sökbegrepp, regler om så kallad direktåtkomst och intern behörighetstilldelning och gallringsregler. Jämförelsen utmynnar i att regleringen för Arbetsförmedlingens del, även när det nu framlagda förslaget har genomförts, ger ett skydd som får anses vara likvärdigt med det som gäller för de två andra myndigheterna. Regeringen drar slutsatsen att de begräsningar som ligger i ändamålsregleringen och den detaljerade regleringen av de uppgifter som får behandlas tillsammans med det skydd för uppgifterna som ges genom bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen får anses utgöra ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten. Vi i Alliansen delar regeringens bedömning angående detta. (Applåder)

Fru talman! Dagens debatt handlar om förslaget till ändring av behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I huvudsak är det en följd av sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen. Förslaget innebär att kravet på samtycke för behandling av vissa känsliga uppgifter tas bort. Det sker för att säkerställa att viktiga och relevanta uppgifter finns med i beslutsunderlaget och för att öka möjligheten till en korrekt behandling av ärendet hos Arbetsförmedlingen. För att uppgifter ska lämnas i ett ärende krävs det självklart att de är nödvändiga för handläggningen. Arbetsförmedlingens utökade ansvar för långtidssjukskrivningar av nyanlända invandrare har ökat behovet av att kunna behandla känsliga och ömtåliga personuppgifter i myndigheten. Den föreslagna förändringen frigör personella resurser, och Arbetsförmedlingen kommer att kunna arbeta på ett mer likvärdigt sätt när det gäller tillgång på känslig information, vilket Försäkringskassan och Migrationsverket redan gör. Med ett bredare underlag ges förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker hantering. Förändringen ökar också förutsättningarna för att följa upp och utvärdera verksamheten med bättre statistik som dessutom är mer tillförlitligt avidentifierad. Med denna förändring kommer också ett större ansvar och krav på ett förändrat arbetssätt hos Arbetsförmedlingen. Det blir än viktigare än tidigare att endast de handläggare hos Arbetsförmedlingen som verkligen har behov av personuppgifterna har tillgång till dem och att dessa handläggare inte har tillgång till fler uppgifter än som krävs för handläggningen. Målet är att Arbetsförmedlingens tekniska system, arbetsrutiner och rutiner för behörighetstilldelning uppfyller Datainspektionens krav på fullgott behörighetssystem. Att dessa rutiner är på plats är en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska övergå till ett digitalt ärendehanteringssystem. Fru talman! Mot förslaget finns kritik när det gäller integritetsskyddet för de personer som det berör. Det är en viktig fråga som också regeringen och utskottet har beaktat vid hanteringen av frågan. Denna aspekt måste vägas mot möjligheten att handlägga komplicerade frågor med ett bra beslutsunderlag. Arbetsförmedlingen har genom två stora reformer - sjukförsäkrings- och etableringsreformen - fått nya uppgifter som kräver beslutsunderlag från andra berörda myndigheter. Den förändring som vi föreslår krävs, anser vi, för att dessa nya uppdrag ska kunna genomföras på ett effektivt men framför allt på ett mer rättssäkert sätt. Ytterligare farhågor har framförts om att Arbetsförmedlingen inte har system på plats som möter kraven på hur känsliga uppgifter ska hanteras. I Regeringskansliet pågår ett arbete för att förordningsföreskrifter där krav ställs på ökad datasäkerhet och på ett förbättrat system för behörighetskontroll hos Arbetsförmedlingen ska vara på plats när lagen träder i kraft. Det finns också krav på att Datainspektionens synpunkter ska inhämtas och beaktas i arbetet. Det säger även de rapporter vi fick när Arbetsförmedlingen och Datainspektionen var hos oss på utskottsmötet. Arbetsförmedlingen kommer att få regler om behörighetstilldelning och åtkomstkontroll och utbildning i behandling av personuppgifter. Avslutningsvis vill jag poängtera att de nya rättsliga möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter inte ska kunna användas förrän det finns rutiner och tekniska lösningar som garanterar ett fullgott integritetsskydd. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 4.

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för en bra redogörelse för läget. Jag har en fråga som gäller något jag också funderade på när tidigare företrädare för Alliansen pratade. Jag tycker inte att man riktigt har berört det. Varför beaktar man inte det som kom fram under utskottsmötet, nämligen Datainspektionens ingång till detta? Ingen av oss är expert; det tror jag att vi är överens om. Det är Datainspektionen som är expert, och det är den som ska försöka tillgodose de krav på integritetsskydd som finns och som vi alla ställer. Det gäller i synnerhet en person som Annika Qarlsson, som representerar ett parti som verkligen vill lyfta upp integritetsskydd och rättssäkerhet. Datainspektionen säger att om systemet var på plats skulle den inte ha någonting att invända mot förslaget. Då är allting grönt, kan man tycka. Problemet är att systemet inte är på plats. Precis som Josefin Brink tog upp här tidigare kommer det att dröja ett antal år. Jag menar att det är oerhört viktigt att ta detta i beaktande. Min fråga till Annika Qarlsson är: Varför väntar man inte till dess att systemet är på plats? Jag har inte riktigt fått något svar på det.

Fru talman! Då hoppas jag att jag kan ge ett bra svar till Mehmet Kaplan nu. Det är helt rätt att Datainspektionen var kritisk till det första förslag som regeringen lade fram. Regeringen jobbade därför också om den med utgångspunkt från de synpunkter som kom in från Datainspektionen. Som lagförslaget ligger nu, när allt är på plats, säger Datainspektionen att de krav den har ställt är uppfyllda. Varför gör vi då detta nu och väntar inte tills allt är på plats? Det är den fråga som Mehmet ställer till mig. Det förslag vi lägger fram har två olika delar. Det ena handlar om samtycket och det andra om tekniken - att använda sig av digital överföring av dokument. Det som gäller samtyckeskravet är klart att sätta i gång genast. I den andra delen handlar det om att Arbetsförmedlingen får sitt system på plats. För hela myndigheten ska det vara på plats 2013, men jag utgår från att det kommer att arbetas fram delvis och mycket väl kan finnas på plats tidigare i delar som tillmötesgår kraven. Men i den del som handlar om samtycke är det redan från den 1 april som gäller.

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för klargörandet. En fråga som jag också vill ställa handlar om situationen när det gäller systemet som det har funkat fram till i dag. På en direkt fråga till Arbetsförmedlingen representanter svarar de att de inte riktigt vet hur många som inte gav samtycke. Det handlar om det enormt stora problem som vi nu ska lagstifta om och som Datainspektionen i vissa delar fortfarande har varit kritisk mot. Annika Qarlsson berättade nu om hur det har varit i de andra delarna. Vi rullar ut ett system som är känsligt. Det kan finnas vissa integritetskränkande faktorer här som vi inte riktigt har räknat med. Vad är det då som vi ska åtgärda? Vi ska inte ha en lag eller en förordning som inte syftar till att åtgärda något. Det vi ska åtgärda gäller bland annat detta att det finns de som inte ger sitt samtycke. På frågan om ifall detta är ett stort problem och hur många det gäller hade man inget svar. Har Annika Qarlsson eller någon från Alliansen en aning om ifall detta är ett stort problem? Är det ett stort antal personer som inte ger sitt samtycke? Ska vi därför behandla uppgifterna med automatisk databehandling?

Fru talman! Jag tror inte att det stora problemet handlar om ifall man inte har gett samtycke. Däremot har processen för att komma fram till ett samtycke tagit tid. Det blir betydligt effektivare nu. Det är den ena biten. Den andra biten är att skydda integriteten. Det kan man fundera på, om det ifrågasätts här. Om man går in i denna typ av åtgärder och i det arbete som en arbetsförmedlare har att hantera finns det självfallet en mängd känsliga uppgifter. Men de är också viktiga för att personen i fråga ska få rätt insats och rätt åtgärd. Jag tror inte att det är detta att man inte har gett samtycke som är det stora problemet. Det handlar om hela arbetet med att ta fram samtycket. Det har i olika fall handlat om en process som har tagit lång tid.

Fru talman! Propositionen innehåller ett förslag till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det låter krångligt. Men vad innebär det i praktiken? Det innebär i praktiken en förändring från hur det är nu, när man fysiskt ska gå till Arbetsförmedlingen och skriva på ett papper om samtycke. Den tidigare ordningen kunde innebära att man inte skrev på samtycket eftersom konsekvenserna kunde bli försämringar enligt egen utgångspunkt, som enskild individ. Men det kunde också vara så att man i och med att man inte skrev på papperet gick miste om stöd och åtgärder som man kanske behövde för att komma in i arbete. Förändringen är bra, för den innebär en förstärkning av både den enskildes rättigheter och myndighetens rättigheter. Det finns även andra förändringar i lagförslaget. Det gäller förändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och mindre förändringar i semesterlagen. Vi sverigedemokrater ställer oss bakom utskottets betänkande. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har motionerat om avslag på förslaget, och Socialdemokraterna har motionerat om till exempel konsekvensanalys, säkerställande av arbetsrutiner, behörighetsavdelningar och en fullgod datasekretess på Arbetsförmedlingen. Det tycker jag är relevanta krav; dessa krav kan man ställa. Nu har vi haft en dragning där Arbetsförmedlingen och Datainspektionen var med. Jag tyckte att man då kunde dra slutsatserna att Arbetsförmedlingen går med på de krav som Datainspektionen ställer. Man skulle införa dessa åtgärder, och Datainspektionen hade då inga invändningar. Man var alltså överens. När det gäller Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner är vi alltså positiva till propositionens intentioner, vilket innebär att vi kommer att avslå motionerna. Lagändringen innebär inte bara en avsevärd effektivisering utan också en större säkerhet och en större rättvisa i behandlingen av ärendena hos Arbetsförmedlingen. Det är både till fördel för den enskilde och, som jag sade tidigare, till fördel för myndigheten. Av denna anledning, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag på samtliga punkter.

Fru talman! När sonen skulle börja i första klass delade skolan ut klasslistor till alla föräldrar med namn, adress och telefonnummer till samtliga elever. Men inte nog med det - alla elevers personnummer inklusive de fyra sista siffrorna var också med. Det var helt onödigt. Jag reagerade på detta och tyckte att det var fel; det var fel av integritetsskäl. Personnummer ska användas när det finns tydliga motiv och fördelar. Bland annat kan det finnas starka skäl till att inte blanda ihop patienter inom sjukvården. Då är det helt nödvändigt att använda personnummer. Det tror jag inte att någon ifrågasätter. Skolan använde förmodligen detta av slentrian och obetänksamhet, vilket är allvarligt eftersom det här är frågor som är viktiga. Från den 1 december i fjol har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för nyanlända enligt den så kallade etableringsreformen. I stället för att gå till kommunens socialförvaltning ska den nyanlända gå till Arbetsförmedlingen. Det är det nya. De förändringar i personuppgiftslagen som riksdagen i dag tar ställning till är motiverade av just sjukförsäkringsreformen och den här etableringsreformen. De gäller för långtidssjukskrivna och för nyanlända. När jag i början av 80-talet jobbade inom frivården fanns egentligen ingen fungerande sekretess mellan olika myndigheter. Då strömmade informationen ganska fritt mellan myndigheterna utan några större restriktioner. Det var definitivt inte bra. Fru talman! Jag har en praktikant hos mig den här veckan. Han heter Anton och kommer från Umeå. Han tyckte absolut att jag skulle nämna en metafor i det här sammanhanget, och jag tar mig friheten att göra det. Det var en man som satt med häst och vagn på en grusväg i Norrland. Han upptäckte att det framför honom fanns en bil som hade kört i diket. Vid bilen stod föraren och tyckte att det var väldigt pinsamt att han hade råkat köra i diket. Bonden stannade till, och föraren sade: Det är förfärligt vad smala vägar ni har här uppe i Norrland. Då konstaterade bonden: Jo, visst är de smala, men de är i alla fall bredare än diket. Med detta menar jag att det finns en väg som vi kan hålla oss till, men det finns risker att vi åker i det ena diket eller i det andra diket. Man skulle kunna säga att vi i det här sammanhanget, med tanke på hur det har varit från början av 80-talet och fram till i dag, har gått från det ena diket till det andra när människor i dag inte får den service och hjälp de behöver för att till exempel få ett arbete. Kravet på samtycke försvårar och försenar handläggningen hos Arbetsförmedlingen, vilket framför allt drabbar den enskilda arbetssökande. Att nu avskaffa kravet på samtycke för behandling av vissa känsliga och ömtåliga personuppgifter innebär inte att det är fritt fram att ta del av uppgifterna, utan det ska alltjämt krävas att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av detsamma. Vi kristdemokrater vill se en större samverkan mellan systemen och mellan myndigheterna. Det har påbörjats ett bra samarbete, men vi efterlyser ett sammanhållet socialförsäkringssystem som blir mer ändamålsenligt och som är till fördel för den enskilda. Exempel finns att hämta i vårt västra grannland Norge som har ett sammanhållet socialförsäkringssystem. Förutom att vi harmoniserar regler och riktlinjer, och därefter skapar ett mer sammanhållet system, krävs också regelförenklingar, en bättre förutsägbarhet och en översyn av det snåriga lapptäcke som präglar dagens arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program. Som ett exempel kan nämnas att just Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, fick 250 miljoner extra för att klara den ökade administrationen till följd av nya lagändringar så sent som 2007. Det är få regelförändringar som har gjort det enklare för den arbetssökande eller för myndigheterna. Därför behövs det en översyn av de här sakerna. Vi kanske skulle behöva ett regelförenklingsråd liknande det som finns för företagen i dag. Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till förslaget i arbetsmarknadsutskottets betänkande. (Applåder)