Asylsökande barns skolgång m.m.
Debatt om förslag 31 oktober 2001
Protokoll från debatten
Anföranden: 5
Anf. 53 Torgny Danielsson (S)
Herr talman! Unesco, som är FN:s organ för ut-
bildning, vetenskap, kommunikation och kultur, av-
slutar i dagarna sin generalkonferens. Ett av de pro-
gram Unesco är engagerat i kallas för EFA, och det
står för Education for All. Vi kan konstatera att det i
dag finns runt 100 miljoner barn runtom i världen
som inte får någon utbildning över huvud taget och
att det dessutom finns ytterligare ca 150 miljoner barn
som lämnar skolan utan att kunna läsa, skriva eller
räkna. Ser vi dessutom på kvaliteten på den utbild-
ning som barn får enligt statistiken ser vi att det i
praktiken är många som får väldigt lite utbyte av den
verksamhet som erbjuds. I dag beräknas dessutom
omkring 900 miljoner vuxna vara analfabeter.
Med detta som utgångspunkt har världssamfundet
antagit en stor utmaning i att förverkliga rätten till
utbildning för alla. Sverige är ett av de länder som
ivrigast driver att satsningen på utbildning för alla ska
prioriteras. Vi vet vad en bra skola för den enskilda
människan betyder dels för den personliga utveck-
lingen, dels för en förhöjd livskvalitet. Men vi vet
också betydelsen av utbildning och kunskap som
medel för att nå fred och samarbete och för att be-
kämpa fattigdom och minska klyftorna i världen. Inte
minst är utbildning och kunskap ett bra medel för att
bekämpa sjukdom, t.ex. i form av hiv/aids.
Herr talman! Vi är internationellt aktiva, och det
är självklart att vi också vill att den fundamentala
rättighet som rätten till utbildning är ska omfatta alla
dem av oss som finns här i vårt eget land.
Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets
rättigheter i juni 1990. Det är den vi i dagligt tal kal-
lar för barnkonventionen. Därefter fick Barnkommit-
tén i uppgift att göra en översyn av hur svensk lag-
stiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i
barnkonventionen. De konstaterade att vår lagstift-
ning i huvudsak stämmer överens med de åtaganden
som följer av ratificeringen av konventionen och att
de justeringar som behöver göras är av mindre om-
fattning.
Så långt har vi anledning att vara nöjda, men det
finns också påpekanden. Bl.a. framhölls att även
asylsökande bör erbjudas barnomsorg då föräldrarna
arbetar, söker arbete eller studerar. Vidare kunde man
konstatera att nuvarande skrivningar i skollagen om
grundutbildning, som ska vara kostnadsfri och till-
gänglig för alla, innebär att de som inte är att betrakta
som folkbokförda eller bosatta i Sverige inte omfattas
av den rättigheten.
Herr talman! De förslag som utskottet i och med
detta betänkande ställer sig bakom ger fr.o.m. års-
skiftet de barn som inte räknas som bosatta i Sverige
tillgång till utbildning inom den offentliga skolan,
tillgång till förskoleverksamhet och tillgång till skol-
barnsomsorg på i huvudsak samma villkor som för
barn som är bosatta i Sverige. Rätten till utbildning
måste ses som en rättighet för det enskilda barnet och
ska inte innebära skolplikt. Ambitionen måste vad
gäller dessa utsatta barn vara att iaktta så stor hänsyn
som möjligt till det enskilda barnets personliga för-
hållanden, förutsättningar och behov.
Barnets bästa måste alltid vara vägledande för hur
dessa rättigheter sedan ska omsättas i praktiken. Vi
anser att det i normalfallet bör vara så att mottagandet
ska kunna ske senaste en månad efter det att barnet
ankommer till Sverige.
Med det förslag som vi lägger fram här följer att
den statliga ersättningen till kommuner som har flyk-
tingar i sina skolor, i sin förskoleverksamhet och i sin
skolbarnomsorg ska få en ökad ekonomisk ersättning
och att den ersättningen också ska omfatta gymnasi-
estudier för de elever som påbörjat dessa studier före
18 års ålder.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till
förslaget i utskottets betänkande och avslag på mo-
tionerna.
Anf. 54 Kalle Larsson (V)
Herr talman! På kammarens bord i dag ligger ett
betänkande från utbildningsutskottet om asylsökande
barns skolgång m.m. För Vänsterpartiets del är detta
betänkande en framgång. Vi har drivit frågan under
många år. Vi har gjort det till en av våra uppgifter att
förändra den svenska flyktingpolitiken och mottagan-
det i Sverige, och det är därför glädjande att vi på
denna punkt nu tar viktiga steg framåt mot att se varje
enskild människa, varje enskilt barn, som värt hjälp
och stöd och möjligheten att gå i skola och förskola
och delta i skolbarnomsorg.
Det är viktigt att asylsökande barn kan få tillgång
till dessa verksamheter, främst förstås för att dessa
barn då ges förutsättningar att utvecklas mer harmo-
niskt. Det ger dem också bättre förutsättningar för
integration och delaktighet i samhällslivet. Men det
ger också signaler om att vi på den här punkten nu
försöker se till hur barns bästa kan vara en utgångs-
punkt för den politik vi för i det här landet - signaler
som handlar om människovärde.
Fru talman! Kommunförbundet har till utskottet
inlämnat en skrivelse där man ifrågasätter de kost-
nadsberäkningar som ligger till grund för dagens
beslut. För vår del kan vi meddela att vi tror på de
beräkningar som har gjorts i budgeten, även om det
självfallet är svårt att på förhand vara helt säker på
hur kostnaderna utvecklas. Skulle det visa sig att
reformen blir dyrare än beräknat får vi förstås åter-
komma till den saken då.
Fru talman! Vänsterpartiets utgångspunkt i för-
handlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpar-
tiet om den proposition som ligger till grund för da-
gens betänkande var en rätt till skolgång m.m. för alla
barn. Här har vi inte lyckats nå ända fram, men inte
heller så långt därifrån. Självklart kommer vi att fort-
sätta vårt arbete i olika sammanhang för att ytterligare
förbättra möjligheterna och rättigheterna också för
asylsökande barn.
När det gäller de barn som väntar på avvisning
eller utvisning vill jag till protokollet föra att det inte
finns någon som helst anledning att de inte ska få
fortsätta i skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen.
Liksom såväl socialförsäkringsutskottet som utbild-
ningsutskottet utgår vi ifrån att dessa barn kommer att
kunna fortsätta i de verksamheter de deltar i.
Beträffande gömda barn har Vänsterpartiet länge
arbetat för att dessa barn och deras behov ska synlig-
göras. Det är ett arbete som vi bedrivit, och kommer
att fortsätta att bedriva, tillsammans med flera partier
här i kammaren. Vi vet att många kommuner redan i
dag ger dessa barn möjlighet att gå i skolan och för-
skolan och delta i skolbarnsomsorgen med hjälp av
frivilligorganisationer och andra som sköter kontakter
med föräldrar och skola.
Fru talman! Vänsterpartiet kommer också fort-
sättningsvis att arbeta för att förändra svensk flyk-
tingpolitik och mottagandet av asylsökande i Sverige.
Byggandet av Fästning Europa i kombination med ett
många gånger otillräckligt och passiviserande motta-
gande i Sverige måste brytas. Vi kommer att fortsätta
att flytta fram positionerna också för asylsökande
barn.
Förslaget i dagens betänkande, som jag härmed
yrkar bifall till, är ett steg i det arbetet även om
mycket fortfarande återstår.
Anf. 55 Torgny Danielsson (S)
Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att instämma i
det Kalle Larsson säger här. Vi socialdemokrater och
hela utskottet vill poängtera vikten av att de barn som
väntar på en eventuell utvisning får fullfölja sin ut-
bildning i skolan och förskoleverksamheten. Men
man måste naturligtvis också beakta hela situationen
och se till barnets bästa. Ett argument för att det är
viktigt att de kan fortsätta är ju att det är en tillgång
för dessa barn när de återvänder till sitt land och fort-
sätter skolgången där.
Anf. 56 Kalle Larsson (V)
Fru talman! Jag noterar bara att Torgny Daniels-
son och jag är helt överens i den frågan. Jag ser fram
emot att, tillsammans med Socialdemokraterna, Mil-
jöpartiet och andra partier som är intresserade, fort-
sätta utveckla asylsökandes och andra barns rätt och
möjligheter att gå i en bra skola.
Anf. 57 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Den här propositionen ger asylsökan-
de barn och barn som har fått tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd de rättigheter som vi alla egentligen
tycker är självklara, dvs. full tillgång till skola och
barnomsorg på i stort sett samma villkor som barn
som är bosatta i Sverige. Det råder total enighet om
detta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit med
och utarbetat förslaget. Det har skett i samverkan med
regeringen. Vi står självfallet också bakom förslaget i
betänkandet, och jag vill yrka bifall till det.
Möjligen skulle man kunna förundras över att för-
slaget inte har kommit tidigare, men jag tycker inte
att det finns något skäl att göra det i dag.
Jag vill också instämma i de skarpa skrivningar
som finns - och Ulf Nilsson påpekade också detta -
när gäller möjligheterna för barn som har fått utvis-
ningsbesked och väntar i landet att få gå i skolan. Det
är bra att de skrivningarna är skarpa, precis som
Torgny Danielsson också sade. Hela utskottet står
bakom de skrivningarna.
Jag tror också att vi har ungefär samma grundupp-
fattning när det gäller gömda barn. De undersökning-
ar som är gjorda visar att det finns möjlighet att ordna
detta även för den gruppen barn genom att skolan är
öppen för dem. Så är det i praktiken också. Vi har
inte kommit ända fram lagstiftningsvägen. Det kan
man kanske beklaga, men det finns stora svårigheter
där. Det gäller bl.a. hur man informerar i sådana här
frågor. Hur når informationen föräldrar osv.? Det är
mycket komplicerat. Om det kan få en bra lösning
med de skrivningar som nu finns, står Miljöpartiet
bakom det också.
Dokument
Beslut
Asylsökande barns skolgång (UbU3)
Riksdagen gav regeringen ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter om att asylsökande barn m.fl. ska ha tillgång till skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i huvudsak samma villkor som gäller för barn som är bosatta i Sverige. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag