AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Fru talman! Till att börja med vill jag konstatera att det inte finns några miljöpartister i kammaren när vi ska diskutera AP-fonderna. Det är mycket beklagligt. Men vem vet? De har kanske tagit ett friår.

Den 1 januari i år trädde nya regler för de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, i kraft. Fondmedlen ska numera förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande.

Det nya målet motiverades med att det bör finnas en förväntan på att AP-fonderna aktivt arbetar med att integrera ESG-frågor, det vill säga environment, social och governance, vid förvaltningen av fondmedlen. Med "environment" avses till exempel bolagens inverkan på miljö och klimat, med "social" avses socialt ansvarstagande, såsom mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och med "governance" avses frågor som berör styrningen av ett bolag, exempelvis aktieägares rättigheter.

Vänsterpartiet ifrågasatte redan i fjol om de nya reglerna verkligen kommer att göra så stor skillnad. Samtidigt som det nya målet infördes slog regeringen nämligen fast att ESG-frågor ska främjas utan att man gör avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Nu kan vi tyvärr konstatera att vår kritik var berättigad. Greenpeace granskning, som presenterades häromdagen, visar att AP-fonderna fortsätter att investera miljardbelopp i flera av de största fossilbolagen i världen. Det handlar om fossiljättar vars verksamheter utgör det största hotet mot att nå de globala miljömålen.

Faktum är att AP-fonderna investerar i 64 av de 100 största olje- och gasbolagen i världen. Nya investeringar i kolbolag har till och med gjorts sedan årsskiftet, alltså efter att de nya reglerna infördes. Detta sker i en tid när växthusgaserna i atmosfären ligger på rekordnivå.

Fru talman! På vilket sätt främjar det klimatet att investera miljardbelopp av svenskarnas pensionspengar i fossiljättarnas verksamheter? På vilket sätt är det ett socialt ansvarstagande att investera svenskarnas pensionspengar i det kinesiskt statsägda Petrochina eller det ryskägda Gazprom? Här talar vi inte bara om stora utsläpp utan även om länder som på punkt efter punkt systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2018

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är helt orimligt att investera svenskarnas pensionspengar på detta sätt och anser att det måste ställas betydligt tydligare krav på AP-fonderna avseende såväl miljö som etik. Miljömässiga och etiska hänsyn måste likställas med målet om hög avkastning. Vi tycker inte att AP-fonderna ska göra några nya investeringar i kol, olja eller fossilgas. Det är hög tid att flytta pengarna och avveckla befintliga investeringar.

Regeringen slår sig ofta för bröstet när det gäller miljö och mänskliga rättigheter i internationella sammanhang, och man förväntar sig inte sällan att vanliga medborgare ska ställa om sin konsumtion. Men när det handlar om AP-fondernas miljardinvesteringar drar man inte sitt strå till stacken. Det är dubbelmoral utan dess like.

Denna dubbelmoral får konsekvenser. Fråga bara ursprungsbefolkningen cofan i Amazonas i nordöstra Ecuador! Där har vattnet blivit förgiftat och marken förorenad efter att fossiljätten Chevron, ett bolag som AP-fonderna investerat miljardbelopp i, har dumpat råolja och giftiga restprodukter i djungeln.

Fru talman! Det är dags att Sverige tar sitt ansvar och divesterar APfonderna, och det är dags att regeringen slutar med sin dubbelmoral.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jessica Wetterling (V).

Fru talman! Vår debatt här i dag handlar om finansutskottets betänkande 6, AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018. Med tanke på det engagerade inlägg som Andreas Lennkvist Manriquez från Vänsterpartiet alldeles nyss höll förtjänar det kanske att understrykas att debatten handlar om verksamheten till och med 2018. Motsvarande debatt hålls ju varje riksdagsår och baseras på regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet under det gångna året. AP-fonderna har en central och viktig roll att spela i det svenska pensionssystemet i den del som vi känner som inkomstpensionen.

I motsvarande debatt som gällde AP-fondernas verksamhet under 2017, som vi höll här i kammaren den 6 februari i år, sa jag bland annat följande: "Ett stabilt och hållbart pensionssystem är ett viktigt samhällsfundament. Ett pensionssystem är också ett uttryck för ett samhälls- och generationskontrakt. Det handlar om tilltro och tillit." I den debatten gjordes också åtskilliga återkopplingar till en debatt vi hade haft några månader tidigare om nya placeringsregler för AP-fonderna från och med den 1 januari 2019.

Fru talman! Det jag sa då förtjänar att upprepas och inte minst gäller det i allra högsta grad fortfarande och alltjämt. Hur har det då gått för APfonderna under 2018? Vid en snabb och lite slarvig blick på resultatet skulle man kanske kunna säga: Så där.

Ibland, och inte minst här, gäller det att försöka få grepp om vilka storheter det handlar om. Det är inte helt enkelt, måste jag erkänna. Fondernas förvaltade kapital var 1 383 miljarder kronor vid utgången av 2018. Det är i och för sig en minskning med 29 miljarder jämfört med ett år tidigare, men det är ändå väldigt mycket pengar och viktiga pengar för Sveriges pensionärer, såväl nuvarande som blivande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2018

Första-Fjärde AP-fondens resultat för förvaltningen 2018 innebar ett minusresultat på 2 miljarder kronor efter kostnader, eller annorlunda uttryckt en avkastning på minus 0,2 procent. Resultatet ska dock ses i ljuset av utvecklingen på främst aktiemarknaden under 2018. Sett i jämförelse med motsvarande internationella aktörer, pensionsfonder med likartade uppdrag och förutsättningar, gör de svenska AP-fonderna ett fullt godkänt resultat.

Sjätte AP-fonden redovisar en betydligt högre avkastning, men den har ju andra förutsättningar och spelregler. När det gäller Sjunde AP-fonden, som är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet, kan man konstatera att de som har valt detta alternativ, antingen passivt eller aktivt, har gjort ett bra val. Sjunde AP-fondens resultat överträffar klart och tydligt premiepensionsindex.

Fru talman! I en debatt om AP-fonderna och deras resultat är det inte helt oviktigt att påminna om vad deras uppdrag är: att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Uppdraget är reglerat i lag och utgör tillsammans med placeringsreglerna ramverket för AP-fondernas arbete. Ur placeringsreglerna kan man bland annat utläsa att fonderna är ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Vi diskuterar alltså regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet för 2018 och inget annat.

Fru talman! Vi har också, som jag tidigare nämnde, fattat beslut om nya placeringsregler från och med 2019. Vad dessa nya regler leder till och får för effekt får vi således anledning att återkomma till och debattera om ungefär ett år när vi ska utvärdera resultatet av 2019 års verksamhet.

Men icke förty har AP-fondernas förberedelser för de nya placeringsreglerna fått genomslag redan under 2018, vilket regeringen också konstaterar i sin skrivelse. Ännu mer är på gång. I Regeringskansliet jobbar man nu med ytterligare en proposition som handlar om AP-fondernas placeringsregler. Vi kommer att få möjlighet att debattera den här i riksdagen inom kort.

Fru talman! Är då allt frid och fröjd med våra AP-fonder? På det stora hela ja, men med ett viktigt "men". Det finns saker att hålla ögonen på. Placeringsreglerna är självklara. Jag tänker dock främst på fondernas kostnader och kostnadernas utveckling. Den negativa kostnadsutvecklingen under perioden 2012-2015 är bruten. Gott så. Men det finns anledning att fortsatta att granska och lite grann ha tummen i ögat på fonderna och deras ledningar.

En kostnadseffektiv förvaltning är viktig, både för det ekonomiska utfallet och för medborgarnas förtroende för och tillit till AP-fonderna. De sammantagna förvaltningskostnaderna uppgår till 0,123 procent av det förvaltade kapitalet. Det är en minskning jämfört med 2017. Trenden är positiv, och det är bra. Men fortfarande är skillnaderna mellan de olika fonderna alldeles för stora. Det behöver såväl regeringen som vi här från riksdagen granska och följa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2018

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Björn Wiechel (S).

Fru talman! Jag vill börja med att rätta föregående talare, ledamoten Ingemar Nilsson, som säger att det i det här betänkandet bara handlar om AP-fondernas verksamhet 2018. Vi har även i betänkandet ett yrkande från en av motionerna från den allmänna motionstiden. Det har också diskuterats tidigare i debatten.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Vi har i denna kammare ganska nyligen antagit ett nytt regelverk för AP-fonderna, vilket innebär en ökad miljöhänsyn och ökad hänsyn till hållbarhet och kommande generationer. Alla partier som ingår i Pensionsgruppen står bakom detta. Det gör att vi kan upprätthålla en tillit och en trygghet inför viktiga beslut om pensionssystemet - en klok ordning.

Det är också bra att regeringen återkommer till riksdagen med en skrivelse av detta slag. Det gör att vi noggrant kan följa utvecklingen i AP-fonderna. De är väldigt viktiga för pensionssystemet och för tryggheten och tilliten.

Enligt det nya målet som vi beslutade om och som började gälla den 1 januari i år ska fonderna förvalta pensionsmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande. Målet ska uppnås utan att fonderna gör avkall på det övergripande målet om långsiktigt hög avkastning. Syftet med det nya målet är att fonderna ska beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter i den kapitalförvaltning som de bedriver.

Målet innebär bland annat att fonderna ska ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen, gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som pensionsmedel inte bör placeras i samt gemensamma riktlinjer för hur resultatet av förvaltningen enligt det nya målet ska redovisas.

Anledningen till att vi moderater tycker att det är viktigt att här markera att vi står bakom utskottets förslag i betänkandet är att om vi långsiktigt ska uppbära tillit och tilltro till pensionssystemet bygger det på att vi också levererar pensionsutbetalningar.

Här har AP-fonderna en helt avgörande uppgift genom att fungera som en balans mellan år av underskott och år av överskott i pensionssystemet. Annars riskerar vi att hamna i den situation som en del andra länder har hamnat i, då de har ett mer politiserat system. Det är trots allt viktigt att AP-fondernas verksamhet präglas av avkastning och inte aktivism. AP-fondernas pengar har vi för att vi ska ha ett tryggt och stabilt pensionssystem.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)