Allmänna motioner om mervärdesskatt

Fru talman! Vänsterpartiet har två reservationer i betänkandet. För tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till reservation 3. Det innebär förstås inte att vi inte står bakom reservation 1. Jag yrkar alltså bifall till reservation 3 och kommer att uppehålla min diskussion vid den frågan. Det är därför jag deltar i debatten nu i stället för Marie Engström. När man har sett att den här frågan har kommit upp har man ofta tänkt: Nu ska vi upp och diskutera Degerfors igen! Tyvärr - i det här fallet - har Degerfors åter blivit satt på kartan. Men nu handlar det inte om att lägga ned stålverk, om någon genomfart genom samhället eller en järnvägsflytt. Nu handlar det om den stora ideella föreningen Degerfors IF som har blivit pilotfall i en skattetvist som har pågått i drygt tio år. Det var någon här som hänvisade till Bosse Ringholm och vad han sade 2003 eller något sådant. Jag kan hänvisa till en interpellationsdebatt den 2 februari 1999 med dåvarande finansministern Erik Åsbrink i den här frågan. Då diskuterade vi huruvida man skulle klämma åt den ideella sektorn när det gäller beskattningsfrågor. Då fick jag ungefär det här svaret: Nej, syftet är förstås inte att man ska ha en skattelagstiftning som är negativ i förhållande till ideell verksamhet, och det ska inte vara skattemässigt bättre att organisera sig i aktiebolagsform och så vidare. Nu har det varit tio år av processande. Först kom det en dom 2002 i Länsrätten i Örebro som fastslog att Degerfors IF inte ska betala moms för att man har köpt eller hyrt en fotbollsspelare som kommer från ett annat land. Det var ju positivt, tyckte idrottsrörelsen och Degerfors IF. Kammarrätten i Jönköping kom fram till samma åsikt den 30 december 2004. Då kände man väl sig ännu mer säker på sin sak, att den ideella idrottsrörelsen hade haft rätt i sin tolkning. Men efter ytterligare ungefär tre år, den 21 september 2007, kom Regeringsrätten med sin dom, och då ställde man sig på Skatteverkets sida. Då frågar jag lite polemiskt i den motion, Sk355, som jag hoppas att de övriga ledamöterna i skatteutskottet har läst noga. Jag försökte ingående att hänvisa till och redovisa för hur krångligt det kan vara att vara ideell ledare i Sverige. Om man ska hålla reda på mervärdesskattelagen, inkomstskattelagen, EU:s sjätte momsdirektiv och deras inbördes förhållanden tror jag att det blir något komplicerat i framtiden att upprätthålla en fungerande ideell sektor där människor förväntas ställa upp på ideell basis och bli kassör, ordförande och så vidare och bedriva en verksamhet för föreningens bästa, en allmännyttig verksamhet. Är det rimligt att man ska ha kompetens motsvarande den att sitta som ledamot i Regeringsrätten för att man ska kunna ingå i en ideell förenings styrelse? Det kan man fråga sig. Man kan läsa domarna. Jag tycker faktiskt att länsrättens och kammarrättens domar är mycket mer utförliga. Där kommer man väldigt tydligt fram till att den här ideella föreningen inte ska betraktas som skattepliktig. Regeringsrätten är mycket mer kortfattad. För att sammanfatta vad de tycker och vad de inte tycker och vad de inte är överens om kan jag läsa min sammanfattning. Där står det så här: Samtliga tre rättsinstanser är överens om att de utländska föreningar som har sålt spelarrättigheter är att betrakta som utländska företag. Man är också överens om att tjänsterna är omsatta i Sverige när det gäller spelarköp från icke EG-land, medan kammarrätten påpekar att så inte är fallet med köp från annat EG-land, i det här fallet Danmark, eftersom det kräver att köparen är att betrakta som näringsidkare. Dessutom är de olika rättsinstanserna oense om huruvida de aktuella tjänsterna omsatts i yrkesmässig verksamhet. Regeringsrätten menar att så är fallet medan läns- och kammarrätten menar att så inte är fallet, eftersom det har en naturlig anknytning till föreningens ändamål. Dessutom menar Regeringsrätten, men inte läns- och kammarrätten, att den aktuella föreningen, såsom varande en allmännyttig ideell förening, ändå ska ses som näringsidkare i detta sammanhang. Just i det här sammanhanget, när man köper eller hyr en spelare från ett annat land ska man alltså betraktas som näringsidkare. Det var något svårtolkat, tror jag, för de flesta ideella rörelser. Då kom man på att Degerfors IF skulle betala 1,6 miljoner och Örebro SK en ganska hög summa. Men eftersom rättsläget har varit osäkert skulle man inte gå vidare med det här. Man skulle inte granska alla stora klubbar i till exempel Stockholm och Göteborg när det gäller ishockey, fotboll och bandy där det har handlats och hyrts spelare från andra länder i ganska stor utsträckning under tio års tid. Det tyckte jag var en helt orimlig ordning och krävde att det här skulle lösas i särskild ordning. Nu har som tur är verkligheten kommit i kapp, så jag behöver inte driva den linje som är en del av reservationen. Nu har nämligen idrottsrörelsen i sin vishet och sin solidariska anda kommit fram till att det här var någonting som ingen kände till. Det var inte så att Degerfors IF var speciellt klumpigt eller icke insatta i skattelagstiftningen. Man insåg att det här var en fråga för hela idrottsrörelsen. Därför beslutade man någon gång i februari att man tillsammans, via Föreningen Svensk Elitfotboll, skulle gå in och ta ett kollektivt ansvar. Man skulle liksom inte sätta två föreningar på pottkanten. Av någon märklig anledning råkade dessa finnas i Örebro län, vilket kan bero på att skattemyndigheten där är mer nitisk när det gäller att kolla det här medan man på andra håll inte har upprätthållit lagstiftningen på samma sätt. Det innebär i princip att man tolkar lagstiftningen på olika sätt. Vi kan gå in och titta på serietabeller och framtida idrottsutövande. Man har helt enkelt olika förutsättningar att lyckas på fotbollsplanen eller ishockeyrinken. Jag måste säga att jag blir besviken när jag läser utskottets ställningstagande. Man redovisar i princip bara vad som står i min motion och vad som sägs i Regeringsrätten, inte speciellt mycket vad som sägs i kammarrätten eller länsrätten. Och så säger man att det pågår utredningar som ska titta på det här. Jag skulle ändå vilja att någon från de andra partierna och helst från dem som sitter i regeringsställning ger en liten vink om vad ni tycker är en rimlig ordning vad gäller de här frågorna. Ska vi ha en skattelagstiftning i Sverige som missgynnar ideell verksamhet? I ett tidigare betänkande från 2006 kan man åtminstone indirekt utläsa att ni tycker att ideell verksamhet inte ska beskattas hårdare. Men kan ni bemöta det eller bekräfta det eller ha synpunkter på det? Om det här fortsätter, om vi inte gör någonting åt det nu och ändrar lagen med tanke på Regeringsrättens utslag, riskerar vi att få en utveckling som tvingar alltfler ideella föreningar att bli aktiebolag. Är det en önskvärd utveckling? Och på vilken nivå ska man lägga sig för att kunna klara av den kompetens som finns runt ett aktiebolag? Jag förstår att Regeringsrättens dom nu gäller. Det ska vi inte diskutera. Men utifrån den domen och utifrån tidigare diskussion kan man säga: Nej, då måste vi nog faktiskt gå in och ändra på lagstiftningen på ett sätt som gör att vi inte missgynnar ideell verksamhet som bedrivs på till exempel idrottsplaner runt om i Sverige. Där tycker jag inte att det finns det minsta inspel - för att använda lite fotbollstermer. Det finns inte det minsta inspel när det gäller att man kan läsa vad något annat parti tycker i den här frågan. Ska vi då dra slutsatsen att den samlade idrottsrörelsen måste lita till Vänstern för att det ska bli en bättre lagstiftning? Eller finns det något annat parti som tycker att det faktiskt finns anledning att förändra det här i positiv riktning för den ideella verksamheten? Jag yrkar återigen bifall till reservation 3.

Fru talman! Jag tänkte inte fördjupa mig så mycket i just den frågan i och med att regeringen ändå tittar på just skattevillkoren för ideella föreningar, bland annat. Jag tänkte över huvud taget inte prata om fotboll, möjligtvis om rättvisemärkta fotbollar. Det hoppas jag att Degerfors IF använder. Priset för våra billiga produkter betalas alltför ofta av de människor som under usla förhållanden framställer dem. Rättvisemärkt, däremot, är en rörelse och en märkning som vill förändra det. Genom rättvisemärkning garanterar man att arbetarna får skäligt betalt för sin insats. Man garanterar att de har möjlighet att organisera sig fackligt, och man accepterar varken barnarbete eller diskriminering. Det är en utveckling som vi från Miljöpartiet förstås vill stödja. Men bättre villkor är sällan gratis. Det gör att rättvisemärkta produkter normalt är något dyrare än produkter som framställs under sämre förhållanden. Kanske är det också därför som rättvisemärkta produkter bara har runt 1 procent av marknaden i de segment där rättvisemärkta produkter över huvud taget finns. Det är väldigt tråkigt, för självklart borde sjyst framställda produkter vara en självklarhet. För att det som är långsiktigt hållbart också ska bli kortsiktigt lönsamt skulle man kunna sänka momsen på de produkter som uppfyller kraven för rättvisemärkt. I dag har vi tre momssatser på 25, 12 respektive 6 procent, där livsmedel i dag ligger på 12 procent. Om man då skulle sänka momsen för rättvisemärkta produkter, inte bara livsmedel, till 6 procent skulle de här sjyst framställda produkterna kunna tävla på samma ekonomiska villkor. Då skulle även den som har det knapert ekonomiskt kunna göra ett etiskt bra val. Därför vore det väldigt glädjande om regeringen skulle kunna se över möjligheten till en momsdifferentiering för etiskt och socialt licensierade produkter. Och därför yrkar jag bifall till reservation nr 2.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU20 Allmänna motioner om mervärdesskatt . Ett stort antal av motionerna rör förändringar av våra olika skattesatser. I Sverige har vi i dag som huvudregel 25 procent mervärdeskatt. Härutöver har vi två reducerade skattesatser på 12 och 6 procent. Ett flertal av motionerna innehåller yrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper eller varor eller tjänster. I några av motionerna tar man upp frågan om en enhetlig momsskattesats. Det är önskvärt att sträva efter ett system med så få undantag och områden med reducerad moms som möjligt. Samtidigt är det dock viktigt att väga in behovet av att kunna använda momssatserna som stöd och styrmedel. Fru talman! Inom EU har frågan om olika varor och tjänster som kan omfattas av reducerade skattesatser diskuterats under flera år. Men rådet och medlemsstaterna har inte kunnat komma överens. Sverige hade chansen att ansluta sig till det så kallade lågmomsförsöket inom EU 2006, men den dåvarande regeringen avstod. Vi inom alliansen hade ett annat ställningstagande då. Vi ansåg att det hade varit bra för Sverige med den handlingsfriheten. Av den anledningen är vi nu rätt låsta när det gäller att kunna påverka våra momssatser. Därmed avstyrker vi alla motioner. Kommissionen förväntas dock presentera ett nytt förslag om hur reducerade momsskattesatser ska hanteras inom EU. Men innan man har kommit med det förslaget är det omöjligt att göra något åt våra momssatser. Kanske tidigaste 2010 kan vi titta på de olika momssatserna igen. Fru talman! I betänkandet finns det också några motioner gällande avdrag för mervärdesskatt på företagsbilar. Vi diskuterade det i fjol i kammaren och återkommer igen. Det här är inte alldeles oviktigt. År 1994 infördes den så kallade luftspaltsregeln när det gäller avdragsrätt för inköp av lätta lastbilar, alltså lastbilar under tre och ett halvt ton. Regeln innebär att det mellan förarhyttan och lastutrymmet måste finnas en luftspalt. De får inte vara hopbyggda. Orsaken till den regeln är att lagstiftaren vill eliminera möjligheten att avdragsgilla fordon används för privat bruk, hur nu den här luftspalten ska kunna eliminera att man inte använder dem för privat bruk. Det har jag lite svårt att se. Om man tittar på hur många av de här hantverksbilarna ser ut kanske det inte är något som man vill sätta sig med sin söndagskappa i. Min uppfattning är fortfarande att den nuvarande regleringen är onödigt byråkratisk och krånglig. Det bör finnas möjlighet att förändra reglerna på ett sätt som gör att företagen kan köpa eller hyra mindre skåpbilar lämpliga för ändamålet med sin verksamhet utan att behöva ta hänsyn till särregler om avdragsbegränsningar vid uttaget av mervärdesskatt. Det borde också ge positiv effekt på koldioxidutsläppet, då de här fordonen ofta har bättre miljöegenskaper såsom låga utsläpp av koldioxid. De bilar som i dag har en så kallad luftspalt går under Vägverkets klassificering karosserikod 30. Jag har genom riksdagens utredningstjänst tagit reda på vad det är för bilar. De har ett genomsnittligt utsläpp på ungefär 240 gram koldioxid per kilometer. Många av de mindre skåpbilarna som inte har luftspalt men som skulle kunna användas ligger många gånger på ett så lågt CO2-utsläpp som 130. Det är en miljöbil i princip. Det här skulle vara en stor vinst för miljön. Vi moderater anser att det fortfarande finns anledning att ifrågasätta de aktuella reglerna ur ett förenklingsperspektiv. Men förhandlingarna om grunderna för reglerna är fortfarande inte avslutade på EU-nivå. Utskottet förutsätter att regeringen deltar i de europeiska förhandlingarna med utgångspunkt att det kan vara möjligt att genomföra förenklingar av de aktuella reglerna om begränsningar för företagsbilar.

Fru talman! Betänkandet tar upp frågor om mervärdesskatten, en skatt som i många fall upprör människor. Samtidigt ska vi veta att statskassan får stora intäkter från just mervärdesskatten, närmare bestämt i storleksordningen 300 miljarder kronor. Frågan om en enhetlig eller differentierad mervärdesskatt har varit en av de frågor som har diskuterats livligt under senare år, vilket också visar sig i motionsfloran. Frågan är om vi ska ha en enhetsmoms om 21,7 procent eller om vi ska ha tre momsklasser om 6, 12 och 25 procent. Givetvis skulle en enhetlig momssats förenkla systemet, men samtidigt skulle det innebära prishöjningar på en mängd varor och tjänster. Jag är övertygad om att en skattehöjning på maten med närmare 10 procent skulle möta stort motstånd från såväl pensionärer som barnfamiljer. Det är ett motstånd som jag har förståelse för. Personligen tror jag inte att införandet av en enhetsmoms är en lämplig väg att gå under överskådlig tid. Nu omfattas mat av de undantag som finns inom EU för mervärdesskatten, vilket innebär att vi kan ha kvar vår låga momssats. Serveringstjänster på restauranger omfattas däremot inte av undantaget, vilket innebär att en förändring inte är möjlig. Det innebär också att utskottet avstyrker motioner med den inriktningen. Vi har i dag full mervärdesbeskattning vad gäller drivmedel. Förändringar av det förhållandet är i dag inte möjliga på grund av gällande direktiv om mervärdesskatten inom EU. Trots det är vi väl medvetna om behovet av snabba reduktioner av vår koldioxidskatt från vår fordonspark. Användandet av de ekonomiska styrmedlen för att styra över vår fossildrivna fordonspark till användning av mer miljövänliga drivmedel måste öka. Det talar för en sänkt mervärdesskatt på exempelvis biogas, trots att biogasen är befriad från såväl energi- som koldioxidskatt. Jag förväntar mig att den diskussionen tas upp i kommande överläggningar mellan regeringen och EU utan att det för den skull ska behöva göras något tillkännagivande här från kammaren. Fru talman! Omvänd momsskyldighet infördes vid halvårsskiftet förra året. Anledningen till införandet var att komma åt svartarbetet inom främst bygg- och anläggningsbranschen. Bakom förslaget fanns branschens stora företrädare, vilket borgade för en acceptans för förslaget. Men nu visar det sig att regelverket kring den reformen upplevs som komplicerat. Likviditeten i små och medelstora företag försämras, och hanteringen är kostsam för företagen. Även om den här formen av omvänd momsskyldighet har varit införd en kortare tid - det var ju i halvårsskiftet i fjol - anser utskottet att det finns anledning att vara uppmärksam på de tillämpningsproblem som finns i systemet. Därför ser vi det som naturligt att regeringen nära följer frågan. Att man följer frågan noga är än mer befogat då just omvänd momsskyldighet kan vara en lämplig form även för andra sektorer som har stor svart verksamhet för att vi ska komma åt den. En sådan sektor är skrot- och återvinningsbranschen. Återvinningen av skrot och metall blir en allt större marknad. Det är en utveckling som är bra. Men det här är en bransch som av Skatteverket klassas som en extremt oseriös bransch. Ska vi ha trovärdighet i arbetet med att minimera svartjobben krävs det åtgärder även för den sektorn. Ett förslag till åtgärdsprogram kommer att utarbetas på departementet under året, där den omvända momsskyldigheten kan vara en framkomlig väg att komma åt den svarta hanteringen. Därför är det viktigt att ta till vara de erfarenheter som finns från bygg- och anläggningsbranschen kring just det här systemet. Fru talman! Lena Asplund tog upp frågan om företagsbilarna på ett exemplariskt sätt. Jag vill bara understryka vikten av en snabb hantering av den frågan, för det har varit något av en följetong under de senare åren. Det är en form som visar på byråkrati och krångel som vi måste göra allt för att komma ifrån. Avslutningsvis vill jag säga några ord om Peter Pedersens inlägg. Jag har stor förståelse för de skäl han tar upp när han pratar om möjligheten för "vanliga människor" att ta på sig ett uppdrag som kassör i en förening. Som situationen nu ter sig på område efter område är det specialister som krävs. Det talar emot att vi kan ha kvar den ideella idrottsrörelsen bland annat. Det vore olyckligt att få en sådan utveckling. Jag tog själv ett utskottsinitiativ under förra perioden då man från Skatteverket gick in och hävdade att kommunerna skulle ta ut moms för uthyrning av idrottsanläggningar och idrottslokaler till föreningarna. Det är en modell som skulle drabba Idrotts-Sverige i storleksordningen 500 miljoner kronor. Det blev stopp på den utvecklingen. Det har prövats i Skatterättsnämnden. För ett par veckor sedan kom Skatterättsnämndens svar på frågan. Skatteverket menar att vi måste följa EU:s regler i det här. Skatterättsnämnden har nu sagt att man inte behöver ta ut moms i den här hanteringen, vilket självklart underlättar för dem som sitter som kassörer och inte behöver ha den bokföring som annars erfordras. Det är ju så, Peter Pedersen, att vi har tillsatt en utredning som ser över det här systemet. Utskottets svar i den här frågan är baserat på att den utredningen arbetar. Det är inte brukligt att vi går in och har åsikter innan en utredning har fullfört sitt arbete. Det arbetet ska vara färdigt den 30 juni 2009. Men, som sagt, har jag stor förståelse för de aspekter du för fram i det här sammanhanget. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag på samtliga punkter.

Fru talman! Allmänna motioner om mervärdesskatt handlar om mycket pengar, vilket även Jörgen Johansson alldeles nyss påpekade. Det handlar om hur vi ska få in 300 miljarder kronor till statskassan och de gemensamma utgifter som vi träffar beslut om. Det viktigaste på detta område, som jag ser det, är att ha en fungerande skatteadministration. Jag var häromdagen på skattekontoret i Borås. De har specialiserat sig på falsarier när det gäller fordonsförsäljning. Man kan tycka att det är en liten del, men det finns många människor som skor sig på detta. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har en kraftfull administration på det området och en skattekriminalpolis som ser till att vi också inom dessa speciella områden upprätthåller det som är allra viktigast, nämligen konkurrensneutralitet. Det går inte att någon säger att han inte betalar någon mervärdesskatt, för då sätts konkurrensen ur spel. Jag vill gärna instämma med det som Lena Asplund och Jörgen Johansson har sagt tidigare: Vad man ska ha för momssatser är en svår fråga, det är alldeles uppenbart. Jag behöver bara gå till mitt eget parti, där det finns helt divergerande åsikter om detta. Allan Widman tycker ungefär som jag, att man ska ha en momsskattesats. Det finns också väldigt många som tycker att man kan ha rader av undantag. För min del tycker jag inte att det finns någon anledning att ändra på den här situationen just nu, men vi kanske kommer till andra situationer där inte minst förhållandet till utlandet kommer att tvinga fram nya bestämmelser. Fru talman! Jag skulle vilja ta mig friheten att något diskutera Peter Pedersens inlägg och reservation. Vi är många som är sportintresserade. Jag och Hans Olsson är till exempel medlemmar i Rydboholms SK sedan många år tillbaka, och det är ju trevligt att vi kan vara det. Detta är en form av ideell verksamhet. Degerfors IF är en annan form av ideell verksamhet. Tittar vi på motionerna ser vi att Mikael Oscarsson har väckt en helt annan sorts motion om detta, nämligen om nedsatta momssatser på förmedling av sociala hjälpinsatser, bidrag till katastrofinsatser och så vidare. Det finns en lång rad angelägna ändamål där man vill ha nedsatta skatter. Då kommer vi till frågan om vad som är verkligt ideell verksamhet. Jag tycker för min del att Peter Pedersen har fel på den här punkten. Han vill nämligen inrangera även elitidrott på högsta nivå, vilket jag anser att Degerfors IF är, eftersom man handlar med spelare. Det handlar om spelarövergångar och hyra av spelare från annat land för miljontals kronor. Detta, menar jag, är inte längre någon ideell verksamhet. Det är en kommersiell verksamhet, låt vara inte i den bemärkelse vi vanligtvis menar. Frågan är om vi ska ha särskilda undantag även på detta område. Jörgen Johansson har som sagt väckt en motion om särskilda konton för idrottsmän och idrottskvinnor. Det är en annan fråga. Allt detta pekar på att problemet finns någon annanstans, nämligen i våra höga marginalskatter. Jag tycker att Peter Pedersens reservation är väldigt intressant på den här punkten. Om ni läser den väldigt noga ska ni se att det handlar om så kallad förvärvsskatt. Det handlar om spelarövergångar och hyra av spelare från annat land. Men varför, Peter Pedersen, vill du att spelare från svenska klubbar undantas? När det gäller ideell verksamhet menar jag att man måste vara försiktig med att utvidga definitionen så mycket som motionen från Peter Pedersen och även från Luciano Astudillo möjligen antyder. Vi är som sagt många som älskar sport och tycker att det är väldigt spännande. Men om klubbar hamnar i den situationen att de har lite pengar och då anlitar en god skatteadvokat för att kunna hyra eller köpa en bra halvback från ett annat land - är det då en bra ideell verksamhet? Ska man kanske, som klubben jag själv nämnde, bara satsa på ungdomsverksamhet? Det är en annan form av ideell verksamhet, och den utredning som Jörgen Johansson talar om måste vara väldigt noga i frågan om vad som är verkligt ideell verksamhet. Jag tror för min del att den utveckling vi har sett på sportområdet gör att man måste ha fler begränsningar än vad Peter Pedersen antyder i sin motion.

Fru talman! Jag tänkte inte begära replik här, eftersom vi har förstått att vi skulle försöka hålla debatten någorlunda kort, och jag tyckte att Jörgen Johansson gav en viss öppning som jag tyckte var positiv i frågan. Man kunde liksom ana att det finns ett intresse från alliansens sida att se över detta på ett positivt sätt för den ideella verksamheten. Men när Gunnar Andrén gick upp blev man väldigt snabbt besviken. Jag kan bara konstatera att länsrätten i sin dom skriver så här: "Rättsläget innebär att spelarersättningar kan hänföras till den skattebefriade näringsverksamheten när överlåtelserna . är ett naturligt inslag i föreningarnas allmännyttiga strävanden att utveckla och förbättra lagidrotten." Man hävdar alltså att det finns en naturlig anknytning. Det handlar inte om att öppna en bilfirma någonstans och göra något för att dra in pengar till verksamheten, utan det handlar om att köpa och sälja spelare. Som svar på Gunnar Andréns sista fråga vill jag säga att jag lämnar en öppning i slutet av min motion, nämligen denna: Det är ju så att om man köper, hyr eller säljer spelare här i landet behöver man inte betala moms, såvitt jag förstår. Men om man köper eller hyr en spelare från ett annat land ska man helt plötsligt betala moms. Det är dessutom olika regler beroende på om det är ett EG-land eller ett land utanför EG för då kommer olika regler in, och det har också betydelse om man är näringsidkare eller inte. Det är alltså tre olika system. Jag är ingen EU-vän, men jag trodde i min enfald att den inre marknaden också omfattade fotbollsspelare. Det här innebär att man får lägga på en straffbeskattning om man råkar vilja ha någon från ett annat land som ska spela i en klubb i Sverige. Är det en rimlig ordning? Men huvudpoängen handlar ändå om att rättsläget nu är avgjort - och då hänvisar man till att det pågår en översyn. Det har pågått väldigt många översyner under lång tid, men jag tycker aldrig att man kommer fram till någonting. Den inriktning som Gunnar Andrén drog här innebär att allt fler idrottsföreningar, även på lägre nivå, kommer att behöva bolagiseras. Då är frågan: Ska jag uppfatta det som att du tycker att det är en positiv riktning med en skattelagstiftning som gör att ideella verksamheter måste gå över till att bli aktiebolag? Det kan för övrigt även gälla teaterföreningar, kulturföreningar och så vidare om större pengar är involverade på något vis. Är detta en bra åtgärd? Ska vi sänka den ideella sektorn?

Fru talman! För det första tycker jag inte att det har gått lång tid. Domen från Regeringsrätten kom den 21 september 2007. Säger man att det har varit väldigt mycket utredningar får man ändå ta i beaktande att det inte är så lång tid som har gått. Det var det ena. Jag tycker att Peter Pedersen redogör alldeles korrekt för de olika momsreglerna. Det är inte så lätt med sjätte mervärdesskattedirektivet och in- och utländska köp. Det medger jag gärna. Men jag vill diskutera en annan sak, nämligen vad ideell verksamhet egentligen är. Jag menar att om man gör definitionen för extensiv så att den också omfattar mycket kommersiell verksamhet, där man hyr och köper spelare enligt vad som nästan liknar slavkontrakt, då har man gått vid sidan av vad jag kallar ideell verksamhet. Det är det jag reagerar mot i Peter Pedersens motion. Jag tycker inte att detta är ideell verksamhet. Det tycker jag att scoutföreningen jag var med i en gång tiden är. Där förekom inget sådant. Ungdomsverksamhet i Turebergs IF tycker jag också är ideell verksamhet och så vidare. Men med spelarköp för miljontals kronor fram och tillbaka, finansierade på ett sätt som jag inte vet riktigt hur det går till annat än att stora bolag går in och gör avdrag, har man kommit ganska långt ifrån vad jag uppfattar som ideell verksamhet. Då är det inte längre någon folkrörelse. Då är det kommersiell verksamhet, och då ska samma regler gälla för dem som för oss andra löntagare och anställda.

Fru talman! Man kan tycka vad man vill. Jag kan bara konstatera att vi har en lagstiftning vad gäller ideell verksamhet. Jag kan konstatera att länsrätten och kammarrätten kom fram till att den här verksamheten har en naturlig anknytning till den ideella verksamheten och därför inte ska betraktas som näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet. Jag konstaterar att alla de miljoner som Gunnar Andrén pratar om även finns vid övergångar mellan svenska klubbar. Vad är den rationella förklaringen till att vi ska ha helt olika system för det här? Det har jag fortfarande inte fått något svar på vare sig nu i debatten eller i själva betänkandetexten. Det finns också en annan skillnad. Ett aktiebolag har man rimligtvis därför att man vill ha något slags avkastning till ägarna. I en ideell förening, åtminstone i alla ideella föreningar som jag känner till, går de pengar som kommer in, oavsett om det handlar om försäljning av vissa lotter eller vad det kan vara, hela tiden tillbaka till verksamheten. Det sitter inte någon någonstans och tjänar pengar på de här övergångarna. Jag vill också allvarligt angripa Gunnar Andréns uppfattning att klubbarna har spelare under slavkontrakt. Det är ju som vilket avtal som helst. Man sluter ett avtal för en kortare eller längre tid. Spelaren ska prestera något, och klubben ska betala en viss lön till den som spelar fotboll eller ishockey. Det kan vara en hit. Ibland kan man skriva kontrakt med en spelare som visar sig göra succé. Ibland går det inte alls lika bra. Men pengarna ska ändå betalas ut. Det är inga slavkontrakt direkt. Det ser man om man tittar på vilka inkomster som de som ägnar sig åt vissa idrotter kan få. De är ganska rejält tilltagna. Det kan man alltid diskutera, men så länge vi har en viss lagstiftning ska den vara transparent, genomskinlig. Det ska vara möjligt för dem som finns i den ideella sektorn eller i ett aktiebolag att kunna förstå vad vi i Sveriges riksdag menar när vi har stiftat lag. Det ska inte behöva ta tio år av processande för att man ska kunna utreda vad som är rätt eller fel. Det sägs att utredningen har pågått kort tid. Men det har förekommit andra utredningar, och det hände väldigt lite i rätt riktning. Det borde skyndas på. Vi ska vara rädda om vår ideella verksamhet, vår ideella sektor.

Fru talman! Det sista håller jag verkligen med om, att vi ska vara rädda om den ideella sektorn. Men jag gör en annan bedömning av hur långt den sträcker sig. Hyrande av spelarrättigheter, som det har hetat i ishockey till exempel, är någonting annat än ungdomsverksamhet i vilken förening som helst. Det är på gränsen till kommersiell verksamhet. Det Jörgen Johansson har pekat på är någonting helt annat. Det tycker jag är mycket intressant också. Det handlar om att en idrottsman eller en idrottskvinna har stora inkomster under väldigt kort tid. Det är någonting annat. Det ska man verkligen fundera på. Jag tycker att Jörgen Johansson har kloka synpunkter på detta. Jag tror att det är många som stöder att man kan få sprida ut de inkomsterna på längre tid. Det pågår ett beredningsarbete där också. Detta är inte heller lätt. Vilka avgränsningar ska man göra här? Ska det bara gälla duktiga idrottsstjärnor eller ska det också gälla en framgångsrik författare som skriver en enda bok eller något sådant? Det är ganska svårt att hitta formen för sådana saker och ting. Men jag menar att om man har en alltför vid tolkning av vad den ideella sektorn är kommer man att hamna i ett gungfly. Jag tycker inte att Peter Pedersen i sin motion har visat att allt det han vill ska omfattas av lagstiftningen om ideell verksamhet är ideell verksamhet. Slutligen får jag en svår fråga. Varför ska det vara skillnad mellan svenska spelare och utländska spelare? Jag tycker att man borde reda ut just den delen så att det blir samma villkor. Det är jag starkt för. Jag begriper inte heller riktigt varför det ska vara en sådan skillnad. Jag tycker att villkoren ska vara lika.

Fru talman! Jag ber att som kristdemokrat få yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. Jag tänker inledningsvis direkt knyta an till en motion, Sk278, av Mikael Oscarsson vad gäller begäran om ett tillkännagivande om att ideell verksamhet inte ska momsbeläggas. Skatteutskottet har i sitt betänkande 2006/07:SkU13 anfört följande: "Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningar i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål, har en lång tradition i vårt land. Deras stora betydelse för det svenska samhället, och även internationellt, kan inte nog understrykas. Det är angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen får en så positiv behandling som möjligt vid en eventuell momsbeläggning. Alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste tas till vara." Så sade skatteutskottet i sitt betänkande SkU13 i fjol. Det är därför en väldigt viktig markering vi gör nu när utskottet pekar på att detta är den hållning vi har fortsatt. Den utredning som nu har tillsatts av regeringen avseende stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund, som ska vara klar och redovisas senast den 30 juni 2009, utgår vi från är inom ramen för den anda vi har uttryckt tidigare från skatteutskottet. Fru talman! Det svenska momssystemet har under de senaste åren genomgått en grundläggande kartläggning och analys. Slutsatsen är att ett system med så få undantag och så få områden med reducerad skattesats som möjligt är önskvärt. Samtidigt måste självklart önskemål om enklare regler hela tiden vägas mot andra satsningar och samhälleliga behov. I dag är den svenska normalskattesatsen för moms 25 procent, vilket tillsammans med Danmarks är högst inom EU. Om det är en merit eller inte kan det finnas olika politiska uppfattningar om. Men en majoritet i kammaren tycker inte att det är en merit att vi ligger så högt. Det innebär självklart en konkurrensnackdel, och det riskerar att driva prismedvetna kunder utomlands. Också låginkomsttagare får allmänt sett en högre prisnivå i vårt land. Sverige bör därför på sikt, anser vi i alliansen, arbeta mot en lägre och mer enhetlig momsnivå. Det är viktigt att de svenska skatterna är enkla och inte innebär ett alltför stort regelkrångel för de svenska företagen. Alliansregeringen har därför lagt stor vikt vid att prioritera skapandet av ett bättre företagsklimat där det blir enklare, billigare och mer lönsamt att starta och driva företag. Fru talman! Låt mig återigen ta upp den ideella sektorn och dess betydelse i samhället. Jag vill särskilt betona vikten av att ideella föreningar och trossamfund även fortsättningsvis får en så positiv behandling som möjligt när det kommer till eventuell momsbeläggning. Alla möjligheter till lättnader och fullständig momsbefrielse måste tas till vara för att underlätta för det civila samhället. Mer regelkrångel är det sista som de så viktiga frivilligorganisationerna behöver. Jag och vi från alliansen förutsätter därför att regeringen även i fortsättningen låter till exempel second hand-försäljning vara befriad från mervärdesskatt.