Vissa EG-frågor
Yttrande 1990/91:KrU1
Kulturutskottets yttrande 1990/91 :KrUly
Vissa EG-frågor
Till utrikesutskottet
Ulrikesutskollel har den 29 maj 1990 beslutat bereda kulturutskottet tillfille att yttra sig över ell antal motioner som avser ell stort antal EG-frågor. Motionerna har väckts under allmänna motionstiden 1990. Kulturutskottet yttrar sig i del följande över moiionerna, såvitt de rör kultur- och och massmediefrågor, nämligen moiionerna 1989/90:U509, U518 yrkande 12 och U522 yrkande 5.
Utskottet Kultur
Företrädare för moderata samlingspartiet lar i motion U509 upp Sveriges deltagande i kultursamarbetet inom de Europiska gemenskaperna (EG). I den motivering som motionärerna lämnar i motion Kr256 påpekas att EG-kommissionen år 1987 antog ett program med riktlinjer för kultursamarbetet fram t.o.m. 1992 och att arbetet på alt utforma ett program för tiden därefter har påbörjats.
Molionärerna hävdar alt för Sverige och svenska medborgare är möjligheterna alt komma i åtnjutande av det stipendiesystem som inrättats för bl.a. översättning av litteratur och filmproduktion nästan obefintliga. Särskilt svårt har det blivit alt upprätthålla vetenskapliga kontakter inom kulturområdet. Sverige bör verka för all få delta i EGs kultursamarbete.
Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.
Inom EG finns kullurfirågorna inte inskrivna som ett område för gemenskapspolitik vare sig i Romtraktaten eller i den europeiska enhetsakten. 1 samband med besluten om alt genomföra den inre marknaden och behoven att därvid också definiera ett "Medborgarnas Europa" antog EG-kommissionen del nämnda programmet för kultur-&"ågor. I programmet anges fyra områden som speciellt viktiga, nämligen bokutgivning och översättning, sponsring, audiovisuella frågor och kulturutbildning. EGs ministerråd har inrättat en särskild kullurkom-mitté för att bereda, verkställa och följa upp arbetsprogrammet.
1 Riksdagen 1990/91. 13 samt. Nr 1 y
1990/91 KrUly
Inom EG har en rapport — Culture and the European cilizen in 1990/91:KrU ly
the year 2000 — utarbetats av en av kommissionen särskilt tillsatt kommitté. I rapporten som överlämnades lill kommissionen i november 1989 föreslås en rad åtgärder på kulturområdet. Kommissionen har ännu inte tagit ställning lill kommitténs förslag.
Riksdagens beslut våren 1988 om riktlinjerna för Sveriges medverkan i den västeuropeiska integrationen har följts av ett brett upplagt beredningsarbete inom regeringskansliet avseende alla de områden som berörs av integrationsfrågan, nämligen fi-i rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Inför de pågående förhandlingarna mellan EG- och EFTA-länderna rörande ell avtal om ett strukturerat samarbete — European Economic Space (EES) — har ell antal arbetsgrupper upprättats inom regeringskansliet.
För kulturfrågor har en särskild arbetsgrupp — arbetsgruppen för kultur- och informationsutbyte med Europa (EKI) — tillkallats. Arbetsgruppen — i vilken ingår representanter för bl.a. utrikesdepartementet och utbildningsdepartementet — har genom möten med företrädare för olika sektorer inom kulturlivet sökt kartlägga hinder och möjligheter för ökat kulturutbyte med Europa. Arbetsgruppen har i juni 1990 sammanträffat med företrädare på ijänslemannaplanet för kommissionen och EGs ministerråd för fortsatta diskussioner rörande möjligheterna för kultur- och erfarenhetsutbyte i Europa. En fråga som uppmärksammas är också hur EGs regelsystem kan komma att påverka de svenska kullurpolitiska stödsystemen. Enligl vad utskottet inhämtat är avsikten all en specialstudie av delta problem skall genomföras inom utbildningsdepartementet.
1 detta sammanhang kan även nämnas all inom Nordiska rådet diskuteras EG och kulturen i ett nordiskt perspektiv och möjligheterna för de nordiska länderna alt spela en roll som kulturnationer i framtidens Europa.
Utskottet konstaterar således all del fi-ån svensk sida pågår ell omfattande arbete när del gäller alt följa utvecklingen av kulturfrågor inom EG och all skapa förutsättningar för all del svenska kulturlivet skall kunna delta i de projekt som planläggs inom EG.
Med hänvisning lill vad som anförts finner utskottet all motionärernas förslag om ett aktivt svenskt deltagande i kulturarbetet i Europa i allt väsentligt överensstämmer med de åtgärder som nu vidtas från regeringens sida. Någon framställning från riksdagens sida är alltså inte nödvändig. Utskottet förordar därför alt motion U509 avstyrks.
1 motion U518 (c) förordas all den svenska regeringen inom ramen för ESK-processen skall verka för all en europeisk kulturfond inrättas. Motionärerna anför bla följande.
1 anslutning till "Kulturftjrum" i Budapest
1985, en konferens inom
ramen för ESK-processen, väcktes förslag om inrättande av en euro
peisk kulturfontl. Förslaget föranledde inga beslut. Del förändrade
iäget i dag ger dock nya möjligheter alt nå consensus i frågan. Frågan
om inrättande av en europeisk kulturfond för att främja kulturellt
utbyte mellan länderna i Europa och Nordamerika bör därför aktuali- 2
seras vid uppföljningskonferensen i Wien under året.
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), vars första 1990/91:KrUly
sammanträde ägde rum i Helsingfors år 1975, sammanträder vart
tredje år. Del senaste mötet mellan signatärmaklerna på toppnivå ägde
rum i Wien hösten 1989, och nästa möte på toppnivå skall alltså äga
rum år 1992. Med hänsyn till utvecklingen under 1989 i Östeuropa
skall dock ett särskilt toppmöte äga rum redan den 21 november 1990
i Paris. En förberedande kommitté (Prep Com) har sammanträtt under
augusti och september 1990 i Wien för all förbereda detta möte.
Den i motionen nämnda konferensen i Budapest 1985 avslutades efter sex veckors diskussioner utan att enighet hade kunnat uppnås om elt slutdokument. Som följd härav finns inga förslag från denna kullurkonferens som senare möten inom. ESK-processen haft all la ställning lill. Enligt vad utskottet inhämtat har förslag om inrättande av en europeisk kulturfond inte förts fram i den fortsatta ESK-processen.
Utskottet har i det föregående redogjort för del arbete som pågår inom EG för alt stödja och utveckla kultursamarbetet i Europa. Även inom Europarådet vidtas olika åtgärder för alt stärka den europeiska kulturen.
Utskottet gör följande bedömning. Resultatet av de pågående EES-förhandlingarna mellan EG- och EFTA-länderna kan självfallet få stor betydelse för del framlida kulturella samarbetet i Europa. Utskottet anser all det inte finns förutsättningar för alt medan förhandlingarna pågår bedöma lämpligheten av all en sådan fond inrättas, som motionen synes syfta till, nämligen en fond för kulturellt utbyte mellan länderna i Europa och Nordamerika. Med hänsyn härtill och då det i första hand får ankomma på regeringen alt inför den fortsatta ESK-processen bedöma vilken inriktning krav på kulturområdet bör ha från svensk sida avstyrker utskottet motion U518 yrkande 12.
Massmedieområdet
1 motion U522 (mp) ifrågasätts uppläggningen av EES-förhandlingarna. Motionärerna hävdar att från EfTA-ländernas sida är beredvilligheten att anpassa sig till EG betydligt mer långtgående än vad som öppet har medgivils. De åberopar en hemlig promemoria från EFTA-sekretariatet från oktober 1989 enligl vilken EFTA skulle gå med på all "de nationella monopolen skall anpassas till de krav som ställs av fri rörlighet för varor och tjänster". Molionärerna anför att det inte tidigare meddelats alt t.ex. Sveriges Radio-TAis ställning skulle påverkas av EG-anpassningen. Molionärerna vill all riksdagen skall begära ell klarläggande av innehåll att förhandlingsmandatet ej omfattar harmonisering av radio-TV-verksamheten.
Inledningsvis vill utskottet erinra om att utbildningsministern i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 98) framhöll att den situation som kan förutses inom massmedieområdet rymmer många möjligheter. Vi har all anledning, sade han, alt på olika sätt främja ett
ökat utbyte inom Norden och Europa. Vi bör emellertid också vara på 1990/91:KrUly
vår vakt mot utvecklingstendenser som om de får fortgå ohämmat kan utgöra ell hot mot vår nationella identitet.
Utbildningsministern bedömde att del viktigaste är all komma fram till en nationell politik inom främst del audiovisuella området som tillåter oss all upprätthålla dagens höga ambitionsnivå samtidigt som den lar hänsyn lill att samarbetet med andra länder bör intensifieras.
Han slog fast att målet för den svenska televisionen bör även i fortsättningen vara att verka för yttrandefrihet, mångfald och kvalitet. Det svenska språket och den svenska kullurens ställning bör värnas, och del nationella TV-ulbudet bör vara tillgängligt i hela landet.
Förhandlingarna mellan EG- och EFTA-länderna om EES-avtal omfattar — som nämnts i det föregående — fyra områden och bedrivs i fem olika arbetsgrupper. Massmediefrågorna (audiovisuella tjänster) hör till området kapital och tjänster. Utskottet — som har anledning utgå från att förhandlingar från svensk sida bedrivs utifrån det synsätt på massmediepoliliken som ovan redovisats — har inhämtat all de förhandlingar som påbörjades i juni i år bedöms kunna avslutas i början av år 1991. Med hänsyn härtill avstyrker-utskottet motion U522 yrkande 5.
I delta sammanhang vill utskottet erinra om all på massmedieområdet har samarbetssträvandena i Europa förra året lett lill betydelsefulla resultat. Den 5 maj 1989 öppnades Europarådets konvention om gränsöverskridande television för undertecknande. Konventionen har hitintills skrivits under av 13 medlemsstater, bland dem Sverige. Den 3 oktober 1989 antog EGs ministerråd direktivet TV ulan gränser, som vuxit fram i ett komplicerat samspel med den nyssnämnda konventionen — EGs medlemmar formerar ju en majoritet inom Europarådet.
1 månadsskiftet september-oktober 1989, slutligen, avhölls i Paris på initiativ av Frankrikes president och EG-kommissionen en konferens — de s.k. assises audiovisuelles — med dellagande av såväl EG-staterna som övriga västeuropeiska stater samt vissa öststater. Konferensen följs för närvarande upp med ett antal konkreta samarbelsprojekt för att stärka den europeiska TV- och filmproduktionen, det s.k. Audiovisuella Eureka.. 1 sammanhanget kan nämnas att Europarådet år 1989 inrättade en europeisk fond för stöd till samproduktion och distribution av film — EURIMAGES. Sverige blev medlem i fonden under år 1989.
Stockholm den 4 oktober 1990 På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande; Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Erneslam (), Jan Hyttring (c).
Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Leo 1990/9 LKrUly Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Göran Åstrand (m) och Loia Björkquist (fp).
Avvikande meningar
1. Sveriges deltagande i EGs kultursamarbete
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser
deb all den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "U509 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Del principprogram för kultursamarbetet fram t.o.m. 1992 som EG-kommissionen lade fram år 1987 innebar alt kulturfrågor inlemmades i EG-samarbetel. Arbetet på att utforma elt kulturprogram för tiden därefter har nu påbörjats. Målsättningen för samarbetet på kulturområdet är alt hjälpa européerna att utveckla sin lokala och regionala egenart, all upptäcka grannländernas kultur och att vårda det gemensamma europeiska arvet.
Del är enligt ulskollels mening viktigt att Sverige deltar i det samarbete på olika kulturområden som växer fram inom EG. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att ell möte mellan kulturer ökar kraven på insatser för att bevara det egna landets kulturarv och föra del vidare. Ulskotlet tillstyrker således motion U509.
2. Inrättande av en europeisk kulturfond
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
deb alt den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet gör" och slutar med "U518 yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Resultatet av de pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA kan självfallet få stor betydelse för det framlida kulturella samarbetet i Europa. Enligt utskottets mening är det dock viktigt all del arbete på kulturområdet som pågår inom ramen för ESK-processen uppmärksammas och får stöd. Del förslag om inrättande av en europeisk kulturfond som fördes fram år 1985 vid en konferens inom ramen för ESK-processen bör nu ånyo tas upp. En sådan kulturfond skulle kunna bidra till att främja kulturellt utbyte mellan länderna i Europa och Nordamerika. Utrikesutskottet bör med anledning av motion U518 yrkande 12 föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen delta till känna.
3. Omfattningen av radio- och TV-verksamheten i
Europasamarbetet
Kaj Nilsson (mp) anser att den del av ulskollels yttrande som börjar med "Förhandlingarna mellan ' och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Miljöpartiet har vid flera lillfållen framfört kritiska synpunkter på 1990/91:KfUly
Europarådets konvention om gränsöverskridande television (se bl.a. KUs belänkande 1989/90:KU8, motion 1989/90:K436). Utskottet delar i alll väsentligt den uppfattning som miljöpartiet då gett ullryck för. Från svensk kultur- och mediepolitiks synpunkt innehåller konventionen klara brister.
Europarådskonvenlionen är emellertid från svensk synpunkt sett bättre än EG-direklivel på ifrågavarande område. Som exempel kan nämnas att i EG-direklivel saknas bestämmelse om alt reklam som i någon omfattning riktas till ett särskilt land inte får kringgå reklamreglerna för landet.
Enligl del i motionen åberopade hemliga dokumentet skulle EFTA vara berett all gå med på att de nationella monopolen skall anpassas till de krav som ställs på fri rörlighet för varor och tjänster. Detta är ägnat all inge betydande oro. En annan möjlighet är all man vid förhandlingarna utgår från all Europarådskonventionen bör gälla i stället för EG-direklivel. Inte heller ett sådant handlande får anses rimligt med hänsyn till svensk kultur- och mediepolitik. Radio- och TV-verksamhel bör sålunda lämnas helt utanför anpassningen lill EG.
Mot bakgrund av del anförda tillstyrker utskottet motion LI522 yrkande 5.