verförande av ärenden angående kreditupplysning och inkassoverksamhet till lagutskottet
Yttrande 1990/91:LU3
Lagutskottets yttrande 1990/91:LU3y
överförande av ärenden angående kreditupplysning och inkassoverksamhet till lagutskottet
1990/91 LU3y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfålle att yttra sig över motion 1990/91:K312 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, v, mp). 1 motionen yrkas att riksdagen beslutar sådan ändring av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.5 att ärenden rörande kreditupplysnings- och inkassolagstiftning skall beredas av lagutskottet fr.o.m. den 1 januari 1992.
Lagutskottet har beslutat att avge yttrande och får anföra följande.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att lagutskottet enligt gällande regler om ärendefördelningen mellan utskotten har att svara för lagstiftnings- och anslagsfrågor rörande bl.a. exekutionsväsendet och konsumentskydd. 1 likhet med motionären anser utskottet att det finns starka skäl för en överflyttning av ärenden rörande kreditupplysning och inkassoverksamhet till lagutskottets beredningsområde. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på sambandet mellan inkassobestämmelser-na och kronofogdemyndigheternas verksamhet. Inkassoverksamheten är förstadiet i det förfarande som i det helt övervägande antalet fall tillämpas då andra fordringar än sådana som avser skatter och allmänna avgifter skall drivas in. Om gäldenären inte betalar trots påstötningar är det ett normalt led i inka.ssoverksamheten att ansökan om betalningsföreläggande eller lagsökning ges in och att verkställighet av utslaget i målet begärs hos kronofogdemyndigheten. Våren 1990 (prop. 1989/90:85, bet. JuU31) beslöt riksdagen en genomgripande reform av den s.k. summariska processen. Reformen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att ikraftträdandetidpunkten skall bestämmas till den 1 januari 1992. De nya reglerna innebär att mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning, som för närvarande handläggs av tingsrätterna, i fortsättningen skall handhas av kronofogdemyndigheterna. Vidare ändras förfarandebestämmelserna. Leder förfarandet till ett verkställbart utslag skall kronofogdemyndigheten i princip verkställa det utan någon särskild begäran från borgenären eller hans företrädare. I den nya summariska processen kommer målen att handläggas med hjälp av ADB-teknik. Efter särskild prövning skall vissa ingivare av ansökningar om betalningsföreläggande eller handräckning få tillstånd att ge in ansökningarna på ADB-medium. Prövningen skall bl.a. avse den allmänna tillförlitligheten av
1 Rik.sdagen 1990/91. 8 saml. Nr3y
ingivarens uppgifter och rutinerna vid ingivarens inkassoåtgärder. Till 1990/91:LU3y
den grupp ingivare som kan komma i fråga när det gäller ADB-ansökningar hör bl.a. inkassoföretag.
Som framgår av det anförda kommer det efter årsskiftet 1991-1992 att finnas ett starkt organisatoriskt samband mellan i nkas.so verksam heten och kronofogdemyndigheternas arbete. Det är också så att förutsättningarna för bedrivande av en effektiv inkassoverksamhet blir av direkt betydelse för tillströmningen av ärenden till kronofogdemyndigheterna.
När det gäller kreditupplysningslagen är, som motionärerna påpekar, sambandet med lagutskottets beredningsområde inte lika påtagligt. Det bör emellertid påpekas att formerna för kreditupplysningsverksamhet har betydelse för borgenärers ställningstaganden till om de skall bevilja krediter till bl.a. konsumenter. Kreditupplysningsverksamhetens inverkan på förhållandel mellan borgenärer och gäldenärer kan förväntas öka i en nära framtid. I en departementspromemoria, (Ds 1990:84) Ny konsumentkreditlag, föreslås bl.a. att en borgenär skall bli skyldig att göra en kreditprövning innan han beviljar en konsumentkredit. Vid bristfållig kreditprövning skall konsumentens skuld kunna jämkas.
Till det anförda vill utskottet lägga att reglerna om kreditupplysning och inkasso i väsentlig mån syftar till att skydda enskilda personer och att särskilt inkassolagen har en påtaglig prägel av konsumentskydd. Lagstiftningen ansluter därför nära till de lagar av bl.a. näringsrättslig natur som syftar till att skydda konsumenter och som redan nu faller inom lagutskottets beredningsområde. Sambandet med konsumentskyddet belyses också av att lagstiftningsfrågor om kreditupplysning och inkasso handläggs inom den enhet på justitiedepartementet som svarar för bl.a. konsumentkreditlagen och vissa andra konsumenträttsliga lagar. Rent allmänt vill utskottet vidare påpeka att det är en fördel om ett verksamhetsområde — såsom fallet är beträffande exempelvis indrivningsåtgärder — i sin helhet hör hemma hos ett utskott och inte behöver delas.
På grund av det anförda förordar lagutskottet att den av motionärerna begärda ändringen av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.5 genomförs. Ändringen kan lämpligen ske genom att orden kreditupplysning och inkasso införs efter ordet konsumentskydd i bestämmelsens sista mening.
Stockholm den 5 mars 1991 På lagutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s). Stig Gustafeson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger
Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollan- 1990/91:LU3y der (s), Lena Boström (s), Bengt Harding Olson (lip), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte Cederschiöld (m).
gotab 98131, Stockholm 1991