Utbildningsutskottets yttrande nr 1

Yttrande 1971:UbU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

utbildningsutskottets yttrande nr 1 år 1971 UbU 1971:1 y

Till socialutskottet

Socialutskottet har anhåUit om yttrande av utbildningsutskottet över följande motioner, nämligen 1971: 72 av herrar Nilsson i Tvärålund (c) och Larsson i Öskevik (c), 1971: 736 av herr Björk i Gävle (c) och fru Jonäng (c) samt 1971: 790 av fm Theorin m. fl. (s).

I motionen 1971: 72 har hemställts att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t anhåUer om åtgärder för att få tiU stånd forskning om smärtlindring vid förlossning.

I motionen 1971:736 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder dels för att få till stånd klinisk och experimenteU forskning om smärtlindring vid förlossning samt dels för utbildande av anestesiologer.

I motionen 1971: 790 har hemställts att rUtsdageni skrivelse tiU Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att i den reguljära barnmorskeutbildningen jämväl skall ingå utbildning i paracervical bedövningsteknik samt i övrigt hänvisar till vad som i motionen anförts.

Socialutskottet har remitterat nämnda motioner till socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet. Svenska landstingsförbundet. Svenska läkaresällskapet och Svenska bariunorskeförbundet. Härjämte har utskottet remitterat motionerna 1971:72 och 1971:736 tiU statens medicinska forskningsråd samt motionen 1971:790 till skolöverstyrelsen. Utbildningsutskottet har tagit del av remissyttrandena.

Motionärerna karakteriserar genomgående smärtan under förlossning i de flesta fall som svår till outhärdlig. Samtliga motioner syftar tUl en ökad användning i förlossningsvården av smärtlindringsmetoder så att alla kvinnor som så önskar skall kunna ges effektiv smärtlindring eUer smärtfrihet under förlossning. Motionärerna synes vara ense om att frågan om metoder för smärtlindring vid förlossning är ett komplicerat medicinskt problem. A ena sidan måste metoden uppfylla kravet på effektivitet utan att negativt påverka förlossningens förlopp, men å andra sidan hänsyn tas till att modem och fostret/barnet ej åsamkas skada. I motionen 1971: 790 bedöms risken för skador på fostret vid paracervi-calblockad, PCB, vara ringa och motionärerna yrkar att paracervical bedövningsteknik skall ingå i barnmorskeutbildningen. I motionen 1971: 72 uttalas att kunskaperna om de eventueUa risker som kan vara förenade med olika smärdindringsmetoder är otillräckliga. Riksdagen bör därför anhålla om åtgärder för att få till stånd forskning om smärtlindring vid förlossning. Yrkande om klinisk och experimentell forskning framförs vidare i motionen 1971: 736, i vilken också tas upp frågan om utbildning av anestesiologer.

Riksdagen 1971. 14 saml. Yttr. nr 1

UbU 1971: ly                                                         2

Klinisk och experimentell forskning om smärtlindring vid förlossning är av tvärvetenskaplig natur. Den inbegriper i första hand ämnena aneste-siologi, obstetrik och pediatrik, [nom samtUga dessa discipliner finns redan en på universitetsstat etablijrad forskningsorganisation, som rymmer bl. a. professurer. Även kUnisk forskning över smärtlindring under förlossning pågår inom landet. Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande strukit under behovet av ytterligare undersökningar rörande olika smärtlindringsmetoders effektivitet och risker samt sådana specieUa säkerhetsåtgärder som är erforderliga för att möta sidoeffekter av dem.

Som framgår av remissyttrandet från statens medicinska forskningsråd har rådet stött och stöder även för närvarande forskningsprojekt avseende smärtlindring under förlossning. Rådet har i sitt yttrande särskilt framhåUit att rådet i den mån ytterligare kostnadskrävande vetenskapliga frågeställningar uppkommer givetvis kommer efter sedvanlig värdering av forskningsprojektens uppläggning och kompetens hos projektledare att stödja framställningar om ekonomiskt understöd.

Med anledning av motionsyrkandet om åtgärder för utbildande av anestesiologer vill utbildningsutskottet först erinra om att redan beslutade ökningar av utbildningskapaciteten för läkare kommer att få till resultat att totalantalet läkare i landet kommer att i stort sett fördubblas under perioden 1970-1980. Statsmakternas beslut år 1969 om den nya organisationen av läkares vidareutbildning innebär vidare att antalet läkare med specialistkompetens i anesfesiologi samt gynekolog! och obstetrik kan förväntas komma att avseväil: öka. DärtiU bör påpekas att specialistutbildning i gynekologi och obstetrik innefattar även viss utbildning i anestesiologi (1/2 års tjänstgöring \id anestesiologisk avdelning). Särskilda åtgärder från statsmakternas sida i syfte att uppnå en ytterligare ökad utbildning av anestesiologer anser utbildningsutskottet för sin del inte motiverade.

I cirkulär med råd och anvisningar rörande smärtlindring vid förlossning den 2 oktober 1969 har socialstyrelsen' angett de metoder för för-lossningsanestesi som blivande barnmorskor bör få utbildning i för att kuima använda på egen hand.

Utbildning av barnmorskor sker sedan år 1969 inom en av linjerna för vidareutbUdning av sjuksköterskor/sjukskötare, benämnd vidareutbildning inom obstetrisk och gynekologisk vård. Utbildningen omfattar 50 veckor, varav 10 veckor teori och 40 veckor klinisk och socialmedicinsk praktik. Enligt läroplanen för denna utbildningslinje ingår undervisning om smärtlindring vid förlossning i såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen och enligt skolöverstyrelsens bedömning i en omfattning som motsvarar barnmorskans ansvars- och funktionsområde enUgt socialstyrelsens nyssnämnda anvisningar. Skolöverstyrelsen erinrar om att enligt anvisningarna vissa angivna smärtlindringsmetoder bör kunna anförtros barnmorska att användas i enlighet med för avdelningen fast-

UbU 1971:1 y                                                           3

ställd instmktion. Det beror alltså på den lokala instruktionen för vederbörande klinik vilka metoder som används och i vilken utsträckning barnmorska medverkar. Överstyrelsen påpekar att detta förhållande medför att utbildningen varierar beroende på vid vilken klinik barnmorskeeleven får sin praktiska utbildning.

Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande förklarat sig ha för avsikt att med skolöverstyrelsen ta upp frågan om en breddning av undervisningen i obstetrisk anestesi och analgesi.

Även om barnmorskeutbildningen bedrivs efter en och samma läroplan synes den reellt kunna inte obetydligt variera mellan de olika utbildningsorterna. Utskottet anser att utbildningen bör vara likvärdig över hela landet och inte avhängig av lokala initiativ eller lokalt intresse. Även denna fråga påfordrar enligt utskottets bedömning särskild uppmärksamhet vid överläggningarna mellan socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Utbildningsutskottet anser det angeläget att motionen 1971:790 överlämnas tiU skolöverstyrelsen för övervägande vid de båda myndigheternas överläggningar.

Stockholm den 28 oktober 1971

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fm Simdberg (m), fru Dahl (s), herr Johansson i Skärstad (c), fm Söder (c), fm Laag (s) och fröken Andersson i Stockholm (c).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971    712237