Sverige och den västeuropeiska integrationen

Yttrande 1988/89:SoU4

PDF

Sverige och den västeuropeiska integrationen(pdf, 456 KB)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets yttrande

1988/89:SoU4y

Sverige och den västeuropeiska integrationen

1988/89 SoU4y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett berörda utskott fillfälle att yttra sig över följande motioner om EG: 1988/89:U503, U519, U535, U536, U560-U606, U608, U609, T618 och Ub806 yrkande 31.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till motionerna U519, U536, U565, U574 yrkande 2, US85 yrkande 2 A, U586 yrkandena 1, 4 och 6 och U588.

Alkoholfrågor

I motion U519 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om alkoholpolitikens roll i EG-harmoniseringen (yrkande 1).

Motionärerna anför att det är nödvändigt av bl.a. folkhälsoskäl att Sverige i det pågående harmoniseringsarbetet i förhållande till EG utan begränsningar kan bibehålla sin rätt till punktbeskattningar av alkohol och de restriktioner som nu finns för försäljning av alkohol.

I motion U574 av Carl Frick (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nu klart skall upplysa EG om att Sverige inte kommer att ändra sin socialt motiverade alkoholpolitik vid en anpassning (yrkande 2).

1 motion U586 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att alla åtgärder som har samband med alkoholpolitik skall undantas från EG-anpassningen (yrkande 1), att EG-anpassningen inte får motverka den svenska strävan att minska alkoholskadorna (yrkande 4) och att EG-anpassningen inte får leda till ökning av totalkonsumtionen av alkohol (yrkande 6).

I proposition 1987/88:66 Sverige och den västeuropeiska integrationen framhöll föredraganden bl.a. att det inom EG sedan en längre tid pågått ett arbete på att harmonisera skattestrukturen för bl.a. varugrupperna öl, vin och sprit. En rad direkfivförslag har också lagts fram, men framgångarna har hittills varit små. För att förverkliga den gemensamma marknaden inom EG krävs, enligt propositionen, en långtgående harmonisering av framför allt den indirekta beskattningen. Om Sveriges gränser mot EG skall öppnas på samma sätt, krävs även för svensk del en anpassning av både skattestruktur och skattenivåer. Det skulle exempelvis innebära behov av sänkningar av mervärdeskatten och flera punktskatter. En sådan anpassning till EG skulle, enligt propositionen, självfallet få omfattande ekonomiska återverkningar

1 Riksdagen 1988/89. 12 saml. Nr4y

och kunna strida t.ex. mot svensk alkoholpolitik. Utan en sådan anpassning 1988/89:SoU4y torde det dock inte vara möjligt att helt avskaffa gränshindren mot EG vad gäller varor, tjänster etc.

Socialutskottet framhöll i sitt yttrande till utrikesutskottet över propositionen och motionerna med anledning av denna (SoU 1987/88:5y) bl.a. följande.

Även i frågan om alkoholdrycker har Kommissionen lagt fram förslag om harmonisering av beskattningen. På alkoholområdet föreslås en beskattningsnivå som skiljer sig kraftigt från den svenska.

I sammanhanget kan anmärkas att Världshälsoorganisationens (WHO) Europaregion år 1984 antog en resolution om bl .a. en målsättning att minska totalkonsumtionen av alkohol med 25 % fram till år 2000. Även EG-länderna medverkade i resolutionen.

I propositionen anges (s. 108 f.) att utsikten att snabbt nå enighet om Kommissionens förslag beträffande harmonisering av punktskatter på ifrågavarande områden har satts i fråga. Det konstateras att en anpassning till EG:s skattesatser skulle kunna strida mot svensk alkoholpolitik.

Enligt utskottets mening var det värdefullt med ett samarbete mellan EG och Sverige i fråga om åtgärder för att uppnå en konsumtionsbegränsning. Det anförda låg enligt utskottet i linje med den då aktuella motionen om att bl.a. alkohol skulle undantas från integrationsarbetet med EG. Denna påkallade därför inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet fortsatte.

Riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 innebär bl.a. att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och minst följa med i den allmänna prisutvecklingen. Utskottet förutsätter att integrationsarbetet i förhållande till EG inte bedrivs på ett sådant sätt att det försvårar en effektiv svensk alkoholpolitik. Det sagda hindrar självfallet inte ett interna-fionellt samarbete på alkoholområdet syftande till minskad konsumtion.

Skatteutskottet framhöll i sitt yttrande till utrikesutskottet (SkU1987/88: 3y) följande.

När det gäller vissa punktskatter, som är utformade efter andra utgångspunkter än rent statsfinansiella, skulle en långtgående anpassning till EG-standard innebära problem. Utskottet tänker närmast på de svenska skatterna på alkoholdrycker som bl.a. har till syfte att bidra till en dämpning av konsumtionen av dessa varor.

Enligt utskottet bör målet för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen vara att de sociala och hälsomässiga strävanden som vägleder den svenska politiken på dessa områden inte försvagas.

Utrikesutskottet slutligen framhöll följande (1987/88:24).

Utskottet instämmer i social- och skatteutskottens synpunkt att de sociala och hälsomässiga strävanden som vägleder den svenska skattepoUtiken på alkoholens och tobakens område inte bör försvagas genom ett samarbete med EG. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt att få förståelse för dessa synpunkter i kommande kontakter med EG, där det också finns en

opinion som alltmer uppmärksammar tobaksrökningens och alkoholbrukets 1988/89:SoU4y skadliga verkningar. Utskottet kan emellertid inte förorda att alkohol- och tobaksbeskattningen redan i utgångsläget undantas från integrationsarbetet.

Riksdagen följde utrikesutskottet.

Enligt uppgift kommer alkoholfrågorna att studeras ytterligare i integrationsarbetet inom regeringskansliet.

Enligt vad utskottet inhämtat finns ingen gemensam alkoholpolitik inom EG. Varje land driver sin egen polifik utan några begränsningar i form av direktiv e.d. på området. Något hinder för ett land att bedriva en restriktiv alkoholpolitik finns därför inte. När det gäller frågor om den indirekta beskattningen är läget oförändrat sedan frågan behandlades av riksdagen för ett år sedan.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i dessa frågor. Utskottet förutsätter att integrationsarbetet i förhållande till EG inte bedrivs på ett sådant sätt att det försvårar en effektiv svensk socialpolitik. Detta hindrar självfallet inte ett internationellt samarbete på alkoholområdet, syftande till minskad konsumtion. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motion U586 yrkande 1.

Mot bakgrund av vad som i övrigt anförts föreslår utskottet att även >

motionerna U519 yrkande 1, U574 och U586 yrkandena 4 och 6 avslås.

Läkemedelsfrågor

I motion U588 av Inger Schöriing m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att läkemedelskontroll och läkemedelspolitik skall undantas från EG-anpassning.

Den svenska läkemedelslagstiftningen uppställer stränga krav på läkemedel. Kontrollen anses också vara bland de mest noggranna i världen.

EG har gjort stora insatser för att harmonisera kraven på läkemedelskontrollen i medlemsländerna. Bl.a. har ett drygt tiotal direktiv antagits. Någon gemensam registrering finns dock inte utan varje lands läkemedelskontroll avgör om ett läkemedel skall registreras. Ett enklare registreringsförfarande - enligt den s.k. multi state-proceduren - underlättar dock en registrering inom två eller flera medlemsstater. Enligt detta förfarande skall ett godkännande av en stat under vissa förutsättningar accepteras av en annan stat inom EG. Arbete pågår dock med frågan om att införa någon form av gemensamt registreringsförfarande.

EFTA har på läkemedelsområdet tagit initiativ till två överenskommelser i vilka även vissa EG-länder deltar. Den ena är den s.k. läkemedelsinspek-tionskonventionen till vilken ett femtontal länder, däribland flera EG-länder, anslutit sig. Överenskommelsen innebär att myndigheterna kan begära inspektionsprotokoll över läkemedelstillverkning i de andra staterna. Därmed behöver de inte sända en inspektör utomlands varje gång man önskar mer kunskap om en utländsk tillverkare. Den andra överenskommelsen är det s.k. PER-scheme (Pharmaceutical Evaluation Reports) som syftar till utbyte av registreringsprotokoll som upprättats av resp. lands myndighet.

r Riksdagen 1988/89. 12saml. Nr4y

Detta utbyte underlättar registreringsarbetet för de deltagande länderna. 1988/89:SoU4y

Nordiska läkemedelsnämnden har till uppgift bl.a. att verka för en harmonisering av läkemedelslagstiftning och administrativ praxis i Norden. På många områden har arbetet resulterat i gemensamma nordiska riktlinjer. Nämnden har numera i.uppdrag att särskilt uppmärksamma förhållandet till EG. Representanter för nämnden deltar som observatörer i delar av EG:s tekniska expertarbete på läkemedelsområdet.

I proposition 1987188:66 framhöll föredraganden följande.

Sverige har en stark ställning i det läkemedelssamarbete som sker via EFTA och till vilket flera enskilda EG-länder är anslutna. Ett ökat samarbete med EG och EG-länder bör för närvarande i första hand ske via EFTA, vilket ger Sverige och Norden en starkare ställning än ett ensidigt svenskt närmande till EG. Ett utökat samarbete mellan EG och EFTA på läkemedelsområdet i syfte att harmonisera krav och värderingar bör prioriteras.

Dessa uttalanden föranledde ingen erinran i samband med riksdagsbehandlingen.

Utskottet har inhämtat att svensk läkemedelsindustri vid upprepade tillfällen har framhållit behovet av en harmonisering av de svenska läkemedelsbe-sfämmelserna med EG:s med hänsyn till den svenska läkemedelsexporten.

Vidare har inhämtats att en genomgång av EG:s olika direktiv m.m. på detta område gjorts inom socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Den allmänna uppfattningen inom avdelningen är att skillnaderna mellan EG:s regler på läkemedelsområdet och motsvarande svenska bestämmelser sakligt sett inte är stora. En ytterligare svensk harmonisering skulle inte medföra att kraven på läkemedel i Sverige generellt skulle minska.

Diskussioner pågår sedan en tid, på svenskt initiativ, mellan EFTA-länderna om hur ett närmare samarbete med EG borde läggas upp. EG har också under hand visat intresse för diskussioner med EFTA i läkemedelsfrågor.

Såvitt nu kan bedömas innebär en harmonisering av de svenska läkemedelsbestämmelserna med EG:s ingen nackdel för den svenska läkemedelskontrollen. Däremot finns det skäl anta att en ytterligare harmonisering av de svenska läkemedelsbestämmelserna med EG:s skulle vara till fördel för den svenska läkemedelsindustrins möjligheter att exportera läkemedel till EG-länderna.

Utskottet kan inte förorda att läkemedelskontrollen och läkemedelspolitiken undantas från en EG-anpassning och föreslår därför att motion U588 avslås.

Barnsäkerhetsfrågor

I motion U585 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EG-anpassningen inte får leda till fördröjning av planerade förbättringar av konsumentskyddet när det gäller barnsäkerhet (yrkande 2 A).

1 proposition 1987188:66 framhålls bl.a. följande. 1988/89:SoU4y

Flertalet direktiv som under åren har utfärdats på konsumentskyddsområdet har haft karaktär av minimidirektiv, dvs. direktiv för t.ex. lägsta godtagbara standard, men där det överlämnas till medlemsländerna att anta strängare regler. Utgångspunkten för överväganden att utfärda minimidirektiv har varit tanken att EG-åtgärder inte uteslutande syftar till borttagande av handelshinder utan även till en balanserad ökning av levnadsstandarden i hela Gemenskapen.

I juli 1985 antogs ett direktiv rörande produktansvar. Enligt detta skall tillverkaren bära ett strikt ansvar för såväl person- som sakskador som vållas av en defekt hos produkten.

I Rådets konsumentpolitiska resolution år 1986 berörs även frågan om en generell produktsäkerhetspolitik. I Kommissionens skrivelse till rådet den 8 maj 1987 framhålls att ett generellt produktsäkerhetsdirektiv, med skyldighet för tillverkare, importörer och handlare att endast tillverka och saluhålla produkter som är säkra, skulle komplettera den nya harmoniseringsmetoden och produktansvarsdirekfivet och säkerställa genomförandet av den inre marknaden. Samtidigt diskuteras skaderapporteringsfrågor och möjligheter att inrätta en produktsäkerhetskommitté med övervakningsfunktion och rätt att ingripa mot farliga produkter. Ett förslag till produktsäkerhetsdirektiv är under utarbetande.

Det är uppenbart att utvecklingen inom EG på produktsäkerhetsområdet kommer att ha den största betydelse även för de svenska konsumenterna redan på grund av det samarbete som sker mellan EG- och Efta-länder i standardiseringsorganen CEN och CENELEC. Det är en naturlig utgångspunkt för Sverige att sträva efter högsta säkerhet, även om det inte är givet att Sverige på alla områden som rör konsumentprodukter nu har de bäst genomtänkta säkerhetsnormerna. Det är i detta sammanhang nödvändigt att Sverige, helst i nordisk samverkan, aktivt engagerar sig i det europeiska standardiseringsarbetet och att även konsumenternas intresse beaktas. Det förtjänar att nämnas att Nordiska ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor planerar att under 1988 genomföra ett projekt som syftar till att utveckla olika samarbetsmodeller för att uppnå samnordiska ställningstaganden till sådana åtgärder i EG som avser produktsäkerhet och produktinformation.

Den svenska bedömningen är att harmoniseringsarbetet inom EG på produktsäkerhetsområdet kan komma att innebära att det i vissa hänseenden uppställs lägre säkerhetskrav inom Gemenskapen än dem som i dag gäller i Sverige. Det är därför angeläget att Sverige engagerar sig i det västeuropeiska samarbetet på detta område. När det gäller främst ekonomiskt konsumentskydd har hittills givna EG-direktiv i allmänhet haft karaktär av minimidirektiv. I den mån direktiv även enligt den nya harmoniseringsmetoden ges en sådan form, bör den svenska regleringen på området i sina huvuddrag inte utgöra något problem. 1 det motsatta fallet kan det däremot bli aktuellt med anpassning.

I sitt yttrande till utrikesutskottet anslöt sig lagutskottet till vad som i 1988/89:SoU4y propositionen anförts om Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet på konsumentskyddsområdet (LU 7y).

År 1988 beslöts inom EG ett direktiv om säkerhet för leksaker. Syftet med direktivet är främst att uppställa en rad väsentliga säkerhetskrav. Inom EG förbereds nu ökad säkerhet för lekredskap. Detta leder sannolikt till ett direktiv enligt mönster av det s.k. leksaksdirektivet. Alternativt kan frågan regleras inom ramen för leksaksdirektivet.

Nordiska Ministerrådet (konsumentministrarna) diskuterade den 21 mars 1988 utvecklingen av EG:s inre marknad och effekterna för det nordiska konsumentsamarbetet. Man enades om ett ställningstagande som innebär att utvecklingen i relation till EG:s inre marknad inte bör medföra någon försämring av konsumentskyddet i Norden. Det nordiska harmoniseringsarbetet bör ske så att det stämmer överens med motsvarande arbete inom EG. Nordiska ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor (NÅ K) uppmanades att utarbeta en lista över och prioritera de EG-åtgärder på konsumentområdet, som man särskilt bör koncentrera sig på i det nordiska konsumentsamarbetet.

Nordiska Ministerrådet har lagt fram ett förslag till samarbetsprogram på konsumentområdet, i vilket bl.a. konsumenternas säkerhet framhålls ävensom att det nordiska harmoniseringsarbetet på konsumentområdet måste stå i samklang med motsvarande arbete i EG och EFTA. Nordiska rådet beslutade vid sitt sammanträde i mars 1989 att rekommendera ministerrådet att anta förslaget.

Den 16 mars i år besvarade statsrådet Wallström i riksdagen en fråga av Per Garthon (mp) om vilka åtgärder statsrådet tänkte vidta för att garantera att svenska konsumentskyddsbestämmelser inte offras inför en anpassning till EG. Statsrådet framhöll följande.

De nordiska konsumentministrarna uttalade för ett år sedan att anpassningen till EG:s inre marknad inte bör medföra en sänkning av den nuvarande höga nordiska nivån i konsumentskyddet. I den mån säkerhetskraven för konsumentprodukter fastställs på europeisk nivå är det därför angeläget att Sverige deltar i arbetet. Detta gör vi både genom överläggningar med EG-kommissionen och genom deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet. Till detta har vi anslagit nya resurser och vet redan att sådant arbete kan medföra att svenska säkerhetssynpunkter vinner gehör.

Samtidigt måste sägas att det inte är givet att Sverige på alla områden som rör konsumentprodukter har de bäst genomtänkta säkerhetsnormerna. Frågan om en anpassning av svenska konsumentskyddsbestämmelser får därför prövas från fall till fall.

Som ett exempel på att Sverige varit med och drivit på utvecklingen pekade statsrådet på frågan om säkerheten när det gäller leksaker.

Utskottet, som delar inställningen i frågesvaret såvitt rör barnsäkerhetsarbetet, föreslår att motion U585 yrkande 2 A avslås.

Organisatoriska frågor 1988/89:SoU4y

1 motion U519 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att företrädare för sociala frågor och alkoholfrågor finns i regeringens rådgivande organ för EG-frågor (yrkande 2).

I motion U536 av Göran Magnusson m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att i beredningsorganisationen för Sveriges integration med EG inrättas ett särskilt råd för social- och hälsofrågor. Motionärerna anför att i anslutning till det pågående harmoniseringsarbetet det är nödvändigt att Sverige mycket starkt betonar social- och hälsofrågor i vid mening; exempelvis rätten till. arbete, social trygghet, att förhindra utslagning etc. Betydelsefullt är också att folkhälsofrågorna som alkoholbruk, kost, motion och tobaksrökning ges den plats som dess stora betydelse motiverar. I den organisation som regeringen har för att arbeta med integrationen är det självfallet viktigt att ovannämnda social- och hälsofrågor beaktas i alla sammanhang. Motionärerna anser att frågorna har så stor betydelse att det är mofiverat med ett särskilt råd eller liknande med en bred representation för olika intressen.

I motion U565 av Bertil Persson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur den svenska socialpolitiken skall kunna anpassas till de riktlinjer som kommer att gälla inom EG.

Inom regeringen har en statsrådsgrupp för Europafrågor bildats med statsminister Ingvar Carlsson som ordförande. I gruppen ingår även utrikes-, utrikeshandels-, finans- och industriministrarna. I syfte att hålla nära och fortlöpande kontakt med företrädare för olika samhällsintressen har regeringen inrättat ett Råd för Europafrågor. I rådet, som skall utgöra ett forum för informationsutbyte och samråd, ingår statsrådsgruppen samt företrädare för de fackliga organisationerna och näringslivet liksom riksbankschefen och universitetskanslern. I rådet kan frågor inom samfliga sakområden diskuteras. En särskild statssekreterargrupp svarar under statsrådsgruppen för alla frågor som rör Sveriges deltagande i det västeuropeiska integrationsarbetet.

Alla departement utom försvarsdepartementet deltar i det pågående integrationsarbetet. Ett tjugotal departementala och interdepartementala arbetsgrupper har upprättats omfattande alla de områden som berörs av det europeiska integrationsarbetet. Ordförande i arbetsgrupperna är vanligtvis närmast berörd enhetschef inom resp. fackdepartement. I övrigt ingår företrädare för berörda departement och myndigheter. Arbetsgrupperna svarar för kartläggningen av resp. område, upprättandet av mål och handlingsplan för det fortsatta arbetet samt genomförandet av handlingsplanen. Till arbetsgrupperna har när det bedömts lämpligt knutits referensgrupper med företrädare för berörda sakintressen.

UD:s handelsavdelning har det övergripande samordningsansvaret inom regeringskansliet för det pågående arbetet. Chefsförhandlaren Ulf Dinkel-spiel är bl.a. ordförande i beredningsgruppen för Europafrågor, i vilken ordförandena i alla de arbetsgrupper som upprättats inom regeringskansliet deltar. Beredningsgruppen träffas regelbundet och inom dess ram samordnas målen och arbetsprogrammen för de olika arbetsgrupperna.

Inom handelsavdelningen har ett särskilt integrationssekretariat, ISEK,

upprättats. Sekretariatet har två huvuduppgifter. Det svarar för samordning- 1988/89:SoU4y

en av den interna sidan av integrationsarbetet, dvs. den verksamhet som

vätter inåt Sverige, vad gäller t.ex. anpassningsåtgärder i det svenska

regelsystemet. Häri ligger att sekretariatet har nära kontakter med andra

departement och myndigheter. I samordningsrollen ligger också att enheten

fungerar som sekretariat åt statsråds- och statssekreterargrupperna, rådet för

Europafrågor liksom beredningsgruppen. Sekretariatets andra huvuduppgift

utgörs av den övergripande uppföljningen av EG:s s.k. vitbok samt tre av de

fyra friheterna: tjänster, kapital och personer. I detta ligger att sekretariatet

deltar i arbetsgrupperna. Vidare har sekretariatet ett samordnande ansvar

för finansiering av och information om integrationsarbetet.

Fr.o.m. den 1 januari 1989 har inrättats en särskild arbetsgrupp för hälso-och socialpolitiska frågor under socialdepartementet.

Utskottet konstaterar att en särskild arbetsgrupp för hälso- och socialpolitiska frågor numera inrättats inom integrationsarbetet i regeringskansliet. Uppläggningen av integrationsarbetet gör att de nu aktuella frågorna kan diskuteras på såväl statsråds- som statssekreterarnivå och i Rådet för Europafrågor även med företrädare för olika samhällsintressen utanför regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna U519 yrkande 2 och U536 avslås.

Utskottet konstaterar att ett översynsarbete inletts inom socialpolitiken i syfte att förbereda kommande harmonisering. På läkemedelsområdet har harmoniseringsarbetet fått fastare form. Utskottet förutsätter att regeringen avsätter de resurser som behövs för detta arbete utan att riksdagen tar något initiativ. Utskottet föreslår därför att mofion U565 avslås.

Stockholm den 6 april 1989 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tilländer (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Ingegerd Anderiund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Roland Larsson (c).

Avvikandemeningar i988/89:SoU4y

1. Alkoholfrågorna och EG

Ulla Tilländer och Roland Larsson (båda c) anser

dels att första meningen i näst sista stycket i avsnittet "Alkoholfrågor" i utskottets yttrande bort utgå,

dels att sista stycket i avsnittet "Alkoholfrågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i det pågående harmoniseringsarbetet i förhållande till EG är nödvändigt av bl.a. folkhälsoskäl att Sverige utan begränsningar kan bibehålla sin rätt fill punktbeskattningar av alkohol och de restriktioner för försäljning av alkohol som nu finns.

I övrigt vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning i dessa frågor.

Mofionerna U574 (mp) yrkande 2 och U586 (mp) yrkandena 4 och 6 bör därför avslås. Vad utskottet anfört med anledning av motion U519 (c) yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

2. Alkoholfrågorna och EG

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att de fyra sista styckena i avsnittet "Alkoholfrågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Inom EG har man en mycket liberal syn på alkoholkonsumtion. En svensk EG-anpassning kan innebära att det kommer att bli kraftigt sänkta priser på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Den svenska prisnivån skulle betraktas som ett handelshinder eftersom den är och har till syfte att vara konsumfionsdäm-pande. Den svenska EG-anpassningen kan då komma att medföra att vi i Sverige ställs inför allvarliga sociala problem, eftersom sänkta priser på alkoholhaUiga drycker erfarenhetsmässigt leder till ökad förbrukning och ett ökat antal alkohoUster. Vår mångåriga och i grunden accepterade alkoholpolitik riskerar att raseras vid en anpassning till EG.

Utskottet anser därför att alkoholpolitiken skall undantas från EG-anpassningen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U519 (c) yrkande 1, U574 (mp) yrkande 2 och U586 (mp) yrkandena 1,4 och 6 bör ges regeringen fill känna.

3. Läkemedelsfrågorna och EG

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att de fem sista styckena i avsnittet "Läkemedelsfrågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

På grundval av utskottets principiella grundsyn fill EG-anpassningen och kännedom om hur de övriga kända varukontrollsystemen fungerar i EG befarar utskottet att läkemedelskontrollen vid en anpassning fill EG kommer att minska, vilket kan leda till hälsorisker. Frågor om läkemedelskontrollen bör därför undantas från EG-anpassning.

4. Barnsäkerhetsfrågorna och EG 1988/89:SoU4y

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser att det sista stycket i avsnittet "Barnsäkerhetsfrågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

En anpassning av barnsäkerhetsnormerna till EG kan leda till lägre krav från samhällets sida. Utskottet anser därför att dessa normer bör undantas från EG-harmonisering. Däremot har utskottet inget emot ett konstruktivt samarbete i barnsäkerhetsfrågor mellan olika europeiska länder, inbegripet även EG-länderna.

Vad utskottet anfört med anledning av motion U585 (mp) yrkande 2A bör ges regeringen till känna.

5. Medverkan av företrädare för social- och hälsofrågor i
integrationsarbetet

Ulla Tilländer (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp) och Roland Larsson (c) anser att andra meningen i det tredje stycket från slutet och det näst sista stycket i avsnittet "Organisatoriska frågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I anslutning till det pågående harmoniseringsarbetet gentemot EG är det nu nödvändigt att Sverige mycket starkt betonar social- och hälsofrågor i vid mening; exempelvis rätten till arbete och social trygghet samt nödvändigheten att förhindra utslagning etc. Betydelsefullt är också att folkhälsofrågorna som alkoholbruk, kost, motion och tobaksrökning ges den plats som dess stora betydelse motiverar. I den organisation som regeringen har för att arbeta med integrationen är det självfallet viktigt att social- och hälsofrågor beaktas i alla sammanhang. Utskottet anser att frågorna har så stor betydelse att det är motiverat med ett särskilt råd för social- och hälsopolitiska frågor med en bred representation för olika intressen eller att det redan existerande rådet för Europafrågor får bred representation även för social- och hälsofrågor.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna U519 (c) yrkande 2 och U536 (s) bör ges regeringen till känna.

6. Medverkan av företrädare för social- och hälsofrågor i
integrationsarbetet

Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser att andra meningen i det tredje stycket från slutet och det näst sista stycket i avsnittet "Organisatoriska frågor" i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De sociala frågorna måste tillmätas stor betydelse i de europeiska integrafionssträvandena. Enligt utskottets mening finns det skäl att till regeringens arbetsgrupp för sociala frågor knyta en särskild referensgrupp med bred samhällsförankring.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna US 19 (c) yrkande 2 och U536 (s) bör ges regeringen till känna.