Socialutskottets yttrande över vissa motioner som väckts med anledning av propositionen 1975:100 (kompletteringspropositionen), m. m.

Yttrande 1975:SoU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets yttrande nr 1                           SoU 1975:1 y

Nrl y

Socialutskottets yttrande över vissa motioner som väckts med anledning av propositionen 1975:100 (kompletteringspropositionen), m. m.

Till finansutskottet

Genom beslut den 15 maj 1975 har finansutskottet berett socialutskottet tillfälle att avge yttrande över följande motioner, som väckts med anledning av propositionen 1975:100 (kompletleringspropositionen), nämligen motionen 1975:2153 yrkande 2 och motionen 1975:2154 yrkandena I, 7 a, 9 och 11. Yrkandena avser frågor om tidpunkten för ikraftträdande av den beslutade höjningen av de allmänna barnbidragen, utbyggnaden av barnomsorgen och en ytterligare arbetstidsförkortning.

Utskottet har den 16 maj 1975 beslutat att - under förutsättning av finansutskottets samtycke - överflytta den med anledning av propositionen 1975:92 om sänkriing av den statliga inkomstskatten, m. m. väckta motionen 1975:2109, såvitt avser yrkandet 10, till finansutskottet. Yrkandet, som avser tidpunkten för barnbidragshöjningen, har samma innehåll som yrkandet I i motionen 1975:2154. Utskottets yttrande till finansutskottet omfattar därföräven motionen 1975:2109 i nämnda del. Även i motionerna 1975:2152 och 1975:2153 las frågan om tidpunkten för barnbidragshöjningen upp. I dessa båda motioner framställs dock inte något formellt yrkande i nämnda hänseende. Motionärerna förutsätter emellertid att frågan likväl kommer alt prövas av finansuiskoitel.

Slutligen bör här nämnas att frågan om utbyggnaden av barnomsorgen diskuteras i motiveringen till ell yrkande om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i motionen 1975:2152.

Utskottet

/. Frågan om tidpunkten jör höjningen av de allmänna barnbidragen

I sitt av riksdagen den 12 mars i år godkända betänkande FiU 1975:1 med anledning av den i propositionen 1975:1 föreslagna finansplanen jämte motioner uttalade sig finansutskottet för en höjning fr. o. m den I januari 1076 av del allmänna barnbidraget med 300 kr. till 1 800 kr. per barn och år. Finansutskottet hänvisade i betänkandet till alt i den överenskommelse som den 4 mars träffats mellan socialdemokraterna och mittenpartierna det ingick en höjning av det allmänna barnbidraget med 300 kr. fr. o. m. den

Riksdagen 1975. 12 saml.  Yllr. nr I

SoU 1975:1 y                                                            2

I januari 1976. DeUa kunde beräknas medföra eU köpkraftsiillskott för barnfamiljerna på ca 275 milj. kr. under första halvåret 1976. Finansutskottet framhöll vidare - i samband med atl utskottei ställde sig bakom tanken på en konjunkturpoliiisk beredskapsplan - alt en tidigareläggning av barnbidragshöjningen grundad på konjunklurpolitiska skäl kan bli påkallad och att utskottet skulle ta ställning härtill senast i samband med behandlingen av kompletleringspropositionen.

1 sitt likaledes av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:5 (p. 3) anslöt sig socialutskottet till bedömningen all barnfamiljerna inom en nära framlid bör få ett köpkraftstillskott med 300 kr. per barn och år samt framlade förslag till erforderiig ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Den av riksdagen sålunda antagna lagen skall i här aktuell del träda i kraft den I januari    1976 (SFS 1975:153).

I motionen 1975:2109 (yrkandet 10) av herr Hermansson m. fl. (vpk) och motionen 1975:2154 (yrkandet 11), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk), framställs yrkanden som syftar till att de allmänna barnbidragen skall höjas redan den 1 juli i år. I motionerna 1975:2152 av herr Fälldin m. fi. (c) och 1975:2153 av herr Helén m. fl. (fp) förordas i motionsskälen att finansuiskoitel - vid den av utskoliet förutskickade prövningen av frågan om en tidigareläggning av barnbidragshöjningen - skall föreslå att höjningen sker den  I oktober i år.

Enligt socialutskottets mening har under den tid av omkring en månad som förflutit sedan riksdagen fattade beslut om att barnbidragen skulle höjas vid nästa årsskifte inte någon omständighet inträffat som utgör skäl atl ur familjepolitisk synpunkt tidigarelägga ikraftträdandet av bestämmelserna om höjda barnbidrag. Utskottei avstyrker därför motionsyrkandena i vad de syftar lill att höjningen av de allmänna barnbidragen skall ske redan den  I juli eller den 1 oktober i år.

2. Frågan om utbyggnad av barnomsorgen

Frågan om utbyggnaden av barnomsorgen - främst såvitt avser daghem och fritidshem - har för kort tid sedan ingående diskuterats av riksdagen, nämligen i samband med behandlingen av socialhuvudtileln den 9 april.

I sill av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:5 (p. 8) framhöll utskottei bl. a. alt det är av största vikt att daghemsbyggandet hålles på fortsatt hög nivå. Utskottet tillstyrkte förslag i budgetpropositionen dels om att anordningsbidraget till daghem och fritidshem höjs från 6 000 kr. lill 7 500 kr. per plats fr. o. m. den 1 januari i år, dels om att driftbidraget till daghem från den 1 juli i år höjs med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och till fritidshem med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år. Utskollets ställningstagande till frågan om driftbidragets storiek var enhälligt. Såvitt avsåg anordningsbidragel reserverade sig företrädaren för vänsterpartiet kommunisterna i utskottet till förmån för motionsyrkanden om en avsevärt kraf-

SoU 1975:1 y                                                           3

ligare höjning än det av utskoliet förordade eller till 12 000 kr. per plats och år. I nämnda belänkande anförde ulskoitet bl. a. följande.

Enligt 10 S förskolelagen skall i varje kommun finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor - dvs. daghem och dellidsgrupper - familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket säll behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år. Den redovisade bestämmelsen bygger på tanken atl införandet av en allmän förskola - varom bestämmelser finns i lagen - inte får medföra atl utbyggnaden av förskoleverksamhet för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersatts. Det har inle ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva alt kommunerna skall tillgodose hela behovet av barntillsynen i daghem.

Utskottet har flera gånger framhållit alt det krav på upprättande av planer för utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen bör vara ägnat all åstadkomma kraftfulla insatser på området. Utskottet har också uttalat atl centj-ala bestämmelser om viss ambitionsnivå inle bör uppställas, utan kommunernas planer bör redovisas till socialstyrelsen och där sammanställas så au det blir möjligt att fortlöpande få en samlad överblick av utbyggnadsnivån.

Vad utskottet sålunda tidigare ullalat äger fortfarande giltighet. Tilläggas bör följande. Lagen träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Del bör bli en angelägen uppgift för regeringen att, sedan samtliga kommuner fastställt sina utbyggnadsplaner för den första femårsperioden, på grundval av socialslyrelsens material eller eljest tillgänglig information utvärdera effekterna av det plankrav som uppställts i lagen och av den höjning av statsbidragen som utskottet ovan tillstyrkt. Om det därvid visar sig påkallat, bör övervägas huruvida särskilda åtgärder är nödvändiga för all få lill stånd en kraftigare utbyggnad av barnomsorgen.

Såvitt avser frågan om utbyggnaden av kommunernas fritidsverksamhet vill utskoliet nämna alt i barnsiugeutredningens belänkande (SOU 1974:42) Barns fritid förordas alt varje kommun skall bli skyldig att utarbeta en plan för verksamheten, vilken plan, i likhet med förskoleplanen, bör bli föremål för en samlad politisk bedömning i kommunfullmäktige. Betänkandet är efter remissbehandling beroende på regeringens prövning. Utskottet har för några månader sedan understrukit angelägenheten av alt förslag rörande fritidshems- och annan fritidsverksamhet snarast möjligt föreläggs riksdagen.

Med den sålunda redovisade motiveringen avstyrkte utskoliet motionsyrkanden, som i huvudsak syftade till atl barnomsorgsplaner skulle utarbetas som gav full behovstäckning eller lill att statliga normer för utbyggnaden skulle fastställas. Vidare avstyrkte utskottet - under hänvisning lill kommunalekonomiska utredningens arbete - ell flertal motionsyrkanden, .som syftade lill att nya siaisbidragsregler på barnomsorgsområdet skulle föreläggas riksdagen. Av dessa yrkanden avsåg två ett statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna. I här aktuell del - upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och översyn m. m. av slalsbidragsreglerna - avgavs bl. a. en gemensam reservation av företrädarna for folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna saml av en av företrädarna i utskottet för cen-1 Riksdagen 1975. 12 saml. Yllr. nr I

SoU 1975:1 y                                                           4

terpartiet.

I kompletteringspropositionen framhåller finansministern i ett avsnitt rörande sysselsättningspolitiken (s. 20) bl. a. all utbyggnaden av barnomsorgen inte kan betraktas som en konjunkturpoliiisk fråga utan framför allt måste ses i ett mera långsiktigt sammanhang nied hänsyn till såväl behoven som tillgängliga resurser. Regeringen har mot denna bakgrund för avsikt all inom kort ta upp frågan om på vilkel sätt och inom vilken tidsperiod föreliggande behov av platser för barnomsorg kan tillgodoses.

Ytteriigare anförs i propositionen alt barnomsorgen är och även fortsättningsvis måste vara en kommunal uppgift. Det är därför regeringens avsikt att med Kommunförbundet la upp frågan om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen och finansieringen av denna verksamhet. Det är regeringens avsikt alt redovisa dessa frågor i budgetpropositionen 1976.

I motionen 1975:2153 av herr Helén m. fl. (fp) anförs att det är myckel angeläget att överläggningarna mellan regeringen och Kommunförbundet utmynnar i etl sådant program - en tioårsplan - för utbyggnaden av barnomsorgen som folkpartiet föreslagit och i ett helt nytt och för kommunerna mera förmånligt bidragssystem. I sammanhanget pekar motionärerna på möjligheterna all staten övertar lönekostnaderna för daghemspersonalen. Vidare framhåller motionärerna bl. a. att åtgärder för att påskynda utbyggnadstakten inle kan skjutas på framtiden i avvaktan på atl nämnda överläggningar slutförs. Kommunerna måste, för atl fiera daghem skall komma lill stånd under vinterhalvåret, redan före budgetbehandlingen i höst få besked om förbättrade ekonomiska villkor för barnomsorgen. Motionärerna yrkar (yrkandet 2) att fr. o. m. den I oktober i år anordningsbidraget för daghem och fritidshem skall höjas från 7 500 kr. till 12 000 kr. per plals och all driftbidragel skall hö[as för daghem från 7 500 kr. til] 10 000 kr. saml för fritidshem från 3 750 kr. till 5 000 kr. per plats och år.

Även i motionen 1975:2154 av herr Hermansson m. fl. (vpk) tas upp frågan om utbyggnaden av barnomsorgen. Motionärerna an,ser atl en progressiv politik i de arbetandes intresse både från social och finanspolitisk utgångspunkt kräver en helt annan prioritering av utbyggnaden än vad som hittills skett. Staten bör svara för större delen av kostnaderna för utbyggnaden. Ell program för uibyggnaden, omfatlande hela landet, bör också göras upp. Programmet bör primärt ta sikte på och snabbt häva de värsta bristerna på det kvantitativa och kvalitativa planet. Målsättningen bör vara att 50 000 nya förskoleplatser skall tillkomma under vart och etl av de närmaste tre åren. Utöver detta yrkande (nr 1) framställer motionärerna krav på att slaien skall överta personalkostnaderna vid barnstugorna (yrkande 7 a).

Slutligen bör här nämnas atl i motionen 1975:2152 av herr Fälldin m. fi. (c) i ett avsnitt om den kommunala ekonomin motionärerna uttalar sin tillfredsställelse med de aviserade överläggningarna med Kommunförbundet om uibyggnaden av barnomsorgen; enligt motionärernas uppfattning måste

SoU 1975:1 y                                                            5

staten under alla förhållanden ta på sig ett ökat kostnadsansvar, om del skall bli möjligt att byggaut barnomsorgen i önskvärd takt underde närmaste åren.

De uttalanden som gjordes av socialministern i riksdagsdebatten med anledning av socialutskottets budgetbetänkande och finansministerns anmälan i kompletleringspropositionen om överiäggningar med Kommunförbundet visar att regeringen ser det som en angelägen uppgift atl ta ställning till frågan om den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen. Genom att överläggningar med Kommunförbundet redan nu aktualiserats bör det bli möjligt att, sedan erforderliga sammanställningar av kommunernas förskoleplaner gjorts, snabbt få till stånd realdiskussioner i fråga om på vilket sätt och inom vilka tidsperioder föreliggande behov av platser för barnomsorg kan tillgodoses. Utskottet vill framhålla angelägenheten av atl en redovisning sker av regeringens ställningslagande till den fortsatta uibyggnaden av barnomsorgen senast i budgetpropositionen  1976.

Överläggningarna med Kommunförbundet bör inle föregripas. Med hänsyn härtill och då utskottei delar uppfattningen att utbyggnaden av barnomsorgen inte kan betraktas som en konjunkturpoliiisk fråga avstyrker utskottei de här aktuella motionsyrkandena.

3.  Frågan om ytteriigare arbetstidsförkortning

I motionen 1975:2154 (yrkandet 9) av herr Hermansson m. fl. (vpk) begärs lagförslag om en generell förkortning av arbetstiden till 35 timmar i veckan med sju timmars arbetsdag fr. o. m. år 1977 och till 30 timmar i veckan med sex timmars arbetsdag fr. o. m. år 1980.

Utskoliet har tidigare i år prövat ett motionsyrkande med samma innehåll. I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1975:1 avstyrkte utskottet bifall lill yrkandet (s. 14 och 19 punkten 5). Som skäl för ställningstagandet åberopade utskottet bl. a. alt det i första hand är arbetstagarnas sak att göra en avvägning mellan olika former för uttag av en möjlig standardhöjning och besluta när man vill föra fram frågor av detta slag. Vidare framhöll utskottet atl samhällsekonomiskt utrymme saknas för en arbetstidsreform av den omfattning som förespråkades i den då aktuella motionen. Enligt utskottets mening finns inte skäl att frångå den av riksdagen tidigare i år gjorda bedömningen rörande arbetstidsförkortningen. Utskottet avstyrker därför motionen 1975:2154 i här aktuell del.

Stockholm den 20 maj  1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

SoU 1975:1 y                                                           6

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s). Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s). Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s)*, Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Troedsson (m) och herr Hagberg i Borlänge (vpk)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

Vid I. Frågan om tidpunkten för höjningen av de allmänna barnbidragen

1. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp).
Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser alt
den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Enligt socialut
skottets" och slutar med "i år" bort ha följande lydelse:

I sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1975:1 uttalade finansutskottet atl en höjning av barnbidragen tidigare än den 1 januari 1976 kan bli aktuell av konjunklurpolitiska skäl. Socialutskottet anförde i belänkandet SoU 1975:5 (p. 3) atl barnfamiljerna inom en nära framlid bör fö ett tillskott till sin köpkraft motsvarande 300 kr. per barn och år. Från familjepolitisk synpunkt är det en fördel om denna förstärkning av barnfamiljernas ekonomi kan ske före den I januari 1976. Frågan om den från konjunkturpoliiisk synpunkt lämpligaste tidpunkten Rir höjning av barnbidragen bör bedömas av finansutskottet.

2. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser atl den del av utskottets
yttrande på s. 2 som börjar med "Enligt socialutskottets" och slutar med
"i år" bort ha följande lydelse:

Det är angelägel atl barnfamiljerna snarast möjligt fårdet köpkraftsiillskott som höjningen av barnbidragen medför. Utskottet biträder därför yrkandena i motionerna 1975:2109 och 1975:2154 om atl de allmänna barnbidragen skall höjas redan den 1 juli i år. Härigenom tillgodoses även i viss utsträckning motionerna 1975:2152 och  1975:2153.

Vid 2. Frågan om utbyggnaden av barnomsorgen

3. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson
i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser att den del av
utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Slutligen bör" och slutar på
s. 5 med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Regeringen har i enlighet med vad som aviseras i kompletleringspropositionen för avsikt atl ta upp överiäggningar med kommunerna om barn-slugeuibyggnaden och dess finansiering. Utskottet hälsar med tillfredsställelse atl sådana överläggningar nu kommer lill stånd.

Som framhålls i motionen 1975:2152 av herr Fälldin m. fl. (c) måste staten under alla förhållanden ta på sig ett ökat kostnadsansvar, så alt det blir

SoU 1975:1 y                                                            7

möjligt att bygga ut barnomsorgen i tillräcklig omfattning underde närmaste åren. Utskoliet vill också betona angelägenheten av att uibyggnaden kan ske med en långsiktig målsättning. Samtidigt bör de möjligheter som kan yppa sig att av konjunklurpolitiska skäl öka byggandet av daghem och fritidshem tas till vara. Med hänsyn härtill ansluter sig utskottet till de synpunkter som anförs i motionen 1975:2152 i nu berörd del. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.

4. av herr Romanus (fp) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "De uttalanden" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

I sill av riksdagen godkända betänkande FiU 1975:1 ställde sig finansutskottet bakom tanken på en konjunkturpoliiisk beredskapsplan av del slag som föreslogs i motionen 1975:1022 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp). Utskottet underströk alt beredskapsplanen främst borde omfatta dels åtgärder som lar sikte på att stimulera näringslivets investeringar, dels insatser som gör det möjligt för kommunerna all vidmakthålla och förbättra sin service inom vårdsektorn, dels insatser som syftar till att stödja den privata konsumtionen, t. ex. genom en tidigareläggning av barnbidragshöjningen.

I sitt betänkande SoU 1975:5 hänvisar socialutskottet till delta uttalande som en motivering för att utskottet inte ville förorda omedelbara höjningar av statsbidragen till daghem och fritidshem utöver förslagen i budgetpropositionen. Ulskoitet har således anslutit sig till tanken atl åtgärder för all möjliggöra en forLsall utbyggnad av kommunernas barnomsorg är lämpliga inslag i konjunkturpolitiken.

Som framhålls i motionen 1975:2153 och som tidigare understrukits från folkpartiet är det angelägel alt riksdagen får ta ställning till en utbyggnadsplan för barnomsorgen, som tillgodoser behovet av heldagstillsyn senast om tio år, och till ell förslag lill nytt statsbidragssystem som gör det möjligt atl förverkliga planen, t. ex. genom all staten lar över personalkostnaderna. Det är emellertid angeläget atl åtgärder för atl skynda på uibyggnaden inte lar vänta i avvaktan på de överiäggningar med Kommunförbundet .som nämns i kompletleringspropositionen och på förslag från regeringen om utbyggnadsplan och nya statsbidrag. Som framhålls i motionen 1975:2153 bör kommunerna få besked om vad som gäller för nästa år i sådan tid all det kan beaktas i deras budgetarbete.

Om det från konjunkturpoliiisk synpunkt är önskvärt alt stimulera anläggningsverksamheten i kommunerna, är en höjning av statsbidraget till anordnande av förskolor och fritidshem lill 12 000 kr. en lämplig åtgärd. Som motionärerna framhåller är emellertid driftkostnaden den största belastningen för kommunerna. För alt det höjda anordningsbidraget skall ge avsedd effekt är del därför angelägel alt kommunerna också tillförsäkras ett ökat stöd lill driftkostnaderna. I avvaktan på förslag till nyii bidragssyslem

SoU 1975:1 y                                                            8

kan detta lämpligen ske på det sätt som föreslås i motionen, dvs. genom att bidraget höjs från 7 500 kr. till 10 000 kr. per plats och år för daghem och från 3 750 kr. lill 5 000 kr. per plats och år för fritidshem. Ulskoitet har inget att erinra emot alt denna höjning genomförs från den 1 oktober 1975 om detta av konjunklurpolitiska skäl anses lämpligt.

5. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som anser atl det avsnitt av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar med "De uttalanden" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Socialministerns uttalanden i riksdagsdebatten med anledning av socialutskottets budgetbeiänkande och finansministerns anmälan i kompletleringspropositionen om överiäggningar med Kommunförbundet vittnar i och för sig om ett positivt intresse för frågan om den fortsatta uibyggnaden av barnomsorgen. Detta är emellertid inle tillräckligt om man ser till den situation som nu råder på barnomsorgsområdei. Omkring 70 000 daghemsplatser finns tillgängliga i landet. Antalet barn i åldrarna 0-6 år är 785 000, antalet barn under 6 år med förvärvsarbetande föräldrar resp. förälder är ca 440 000. Dessutom finns ett stort antal barn i skolåldern som behöver plats på fritidshem.

Det är ett känt faktum att kommunernas ekonomi, konservatism hos många kommunalpolitiker, bristande statlig uppföljning osv. är orsaker till alt läget i dag är så pressat som det är. För all snabbi komma till rätta med den eftersläpning som allt detta åstadkommit måste staten ta över en större del av kostnaderna för en prioritering av utbyggnaden av barnomsorgen. En sådan utbyggnad bör enligt ulskottets mening baseras på ett program som snarast bör göras upp och konsekvent fullföljas. I likhet med vad som anförs i motionen 1975:2154 anser utskottet att programmet primärt bör ta sikte på att i ett snabbt steg häva de värsta bristerna på det kvantitativa och kvalitativa planet. Enligt programmet bör målsättningen vara alt 50 000 nya platser skall tillkomma under vart och ett av de närmaste 3 åren. Med hänsyn till det angelägna i alt effektiva åtgärder snarast sätts in på barnomsorgsområdet tillstyrker utskottet bifall till motionen 1975:2154 i här aktuell del. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även övriga motionsyrkanden.

Vid 3. Frågan om ytterligare arbetstidsförkortning

6. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som anser all den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell
del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar flera starka skäl för atl den ordinarie arbetstiden bör förkortas i enlighet med önskemålet i motionen 1975:2154. En sänkning av den dagliga arbetstidens längd skulle bl. a. bidra till ökad jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, förebygga ut-

SoU 1975:1 y                                                           9

slagningar från produktionen, möjliggöra för männen att dela ansvaret för hem och barn med kvinnorna samt ge ökade möjligheter för deltagande i det politiska och fackliga livet. Utskottet tillstyrker därför kravet i motionen 1975:2154 att förslag snarast bör föreläggas riksdagen om en förkortning av arbetstiden.