SkU7y

Yttrande 1998/99:SkU7y

DOC

SkU7y(doc, 101 KB)

PDF

Bilaga: sku7y(pdf, 180 KB)

Skatteutskottets yttrande 1998/99:SkU7y

En idrottspolitik för 2000-talet – Folkhälsa, folkrörelse och underhållning

1998/99

SkU7y

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa, folkrörelse och underhållning jämte motioner. Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

Sammanfattning

I yttrandet tar utskottet inte ställning till de bedömningar som regeringen redovisar i fråga om vissa skattefrågor i proposition 1998/99:107. Däremot avstyrker utskottet de motioner som väckts i ärendet till den del de tar upp ideella idrottsföreningars skatteförhållanden, ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och idrottskonto.

Skilda avvikande meningar har avlämnats av Moderata samlingspartiet respektive Kristdemokraterna angående ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. Vidare har Centerpartiet avlämnat avvikande meningar angående ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och idrottskonto.

Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.

Propositionen

Regeringens grundläggande linje enligt propositionen är att idrottspolitiken
på 2000-talet bör syfta till att uppmuntra människors motion och idrott, ge
stöd till en fri och självständig idrottsrörelse och beakta att idrotten till viss
del är kommersiell underhållning som bör bedrivas på konkurrensneutrala
och marknadsmässiga villkor.
När det gäller de två sistnämnda syftena redovisar regeringen även sina
bedömningar rörande bl.a. vissa skattefrågor men lämnar inga konkreta
förslag. Regeringen pekar bl.a. på att betydande gränsdragningsproblem kan
uppstå vid bedömningen av om beskattning skall ske av kommersiell
företagsamhet som ingår i ideella föreningars verksamhet, och enligt
propositionen följer regeringen noggrant utvecklingen av dessa frågor.
Regeringen hänvisar också bl.a. till den nya översynen av reglerna om	1

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). En annan fråga	1998/99:SkU7y
som kommenteras särskilt i propositionen är vilka regler som bör gälla om
idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Regeringens bedömning är att
samma skatteregler som för andra aktiebolag bör gälla i sådana fall.
Motionerna
I motion Kr21 av Roy Hansson och Elisabeth Nyström (båda m) föreslås ett
tillkännagivande om olika förbättringar i de ideella idrottsföreningarnas
skatteförhållanden. Motionärerna begär bl.a. kompensation för moms-
kostnaden för idrottsföreningars eller privata entreprenörers drift av
idrottsanläggningar och jämför med kommunerna. De vänder sig också mot
att moms tas ut av svenska idrottsklubbar vid spelarövergångar om den andra
parten är bolag eller utländsk klubb.
I motion Kr23 (yrkande 10) av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) efterlyses ett
förtydligande i lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet inte behandlas
som näringsverksamhet, något som enligt motionärerna är särskilt viktigt när
det gäller momsen. Dessutom vill motionärerna slopa reklamskatten.
Även i Kr28 (yrkande 4) av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs förslag om ett
förtydligande i lagen i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan idrotts-
föreningarnas inkomstskattepliktiga och momspliktiga verksamhet och å
andra sidan deras skattefria verksamhet.
Gällande ordning m.m.
Ideella föreningar som uppfyller ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrott) är
enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt begränsat
skattskyldiga och inkomstbeskattas endast för inkomst av näringsverksamhet
som avser fastighet eller rörelse. Även om verksamheten avser fastighet eller
rörelse är den i många fall skattefri, och beträffande rörelseinkomster gäller
att de är undantagna från skatteplikt om de har ett naturligt samband med den
allmännyttiga verksamheten, härrör från verksamhet som har till syfte att ge
service till dem som deltar i föreningens allmännyttiga verksamhet eller av
hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Allmännyttiga ideella föreningar, som bedriver verksamhet som de inte
behöver betala inkomstskatt för, skall enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen
(1994:200), ML, heller inte betala någon moms för denna verksamhet. På
motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten för rörelseinkomster gäller
således för en sådan förening att moms inte skall tas ut vid försäljning av
varor och tjänster, som har ett naturligt samband med den allmännyttiga
verksamheten eller huvudsakligen syftar till att ge service till dem som deltar
i den allmännyttiga verksamheten eller av hävd har utnyttjats som
finansieringskälla för ideellt arbete.
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som bedriver
näringsverksamhet skall bl.a. betala moms för skattepliktig omsättning av
varor och tjänster. Det är således ingen skillnad mellan dessa föreningar och
andra näringsidkare.
	1

Att tillträde till idrottsevenemang som arrangeras av en allmännyttig ideell förening är undantaget från moms är särskilt föreskrivet i 3 kap. 11 a § ML. På entrén till andra idrottsevenemang än sådana som arrangeras av en allmännyttig ideell förening tas moms ut med 6 % (7 kap. 1 § tredje stycket 6).

Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara den som har momspliktig omsättning får dra av moms på inköp av varor och tjänster. Allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade från inkomstskatt och moms, saknar således – liksom privatpersoner – möjlighet att dra av momsen på sina inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för systemet enligt lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting (1995:1518).

En speciell momsfråga som gett upphov till olika skatteprocesser, som för närvarande pågår, gäller mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom idrotten. Riksskatteverket (RSV) har i ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening, som är en allmännyttig ideell förening, i princip är att betrakta som näringsidkare i ML:s mening och att en sådan förening inte är skyldig att betala moms till staten i samband med att den överlåter rätten till en spelare i föreningen till en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk förenings förvärv från utlandet av rätten till en fotbollsspelare, anser RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig omsättning inom landet som medför att förvärvaren (föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2 ML.

Våren 1995 överlämnade Stiftelse- och föreningsskattekommittén sitt slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) med bl.a. olika förslag till ändringar och preciseringar av skattereglerna för ideella föreningar. Betänkandet har emellertid ännu inte lett fram till någon proposition, och eftersom förslagen i många fall hunnit bli inaktuella planeras nu enligt vad utskottet erfarit en ny översyn inom Regeringskansliet. Den närmare inriktningen och uppläggningen av detta arbete har man dock såvitt utskottet känner till ännu inte tagit ställning till.

Beträffande mervärdesskatten har regeringen vidare under våren beslutat om en översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Syftet är framför allt att se över grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet för att åstadkomma en bättre harmonisering med EG:s gemensamma momsregler. Utredaren skall vidare särskilt analysera hur ideella föreningars verksamhet överensstämmer med EG-direktivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i förhållande till små och medelstora företag i synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den situationen att det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella föreningarna, t.ex. när konkurrerande kommersiella företag beskattas med reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar. Ytterligare en fråga

1998/99:SkU7y

som lyfts fram i utredningsdirektiven är det nyss nämnda problemet med att moms ibland tas ut på ersättningar för spelarövergångar från en utländsk till en svensk klubb. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.

Reklamskatt tas i de flesta sammanhang ut på annonser och annan reklam. För annonser i allmänna nyhetstidningar är skattesatsen 4 % av vederlaget och i övriga fall 11 % av vederlaget. Dagspress, populärpress och fackpress får dock räkna av vissa belopp årligen vid fastställandet av det skattepliktiga vederlaget. Annonser i periodiska publikationer som är organ för sammanslutningar som verkar för vissa i lagen angivna ändamål – bl.a. idrottsligt ändamål – är undantagna från skatt. Vidare har från och med den 1 januari 1999 reklamskatten på reklamtrycksaker tagits bort (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20, yttr. 1997/98:SkU4y). 1996 års reklam-skatteutredning hade i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten (SOU 1997:53) föreslagit att reklamskatten skulle avskaffas helt och hållet men regeringen ansåg sig av statsfinansiella skäl inte kunna gå längre än att slopa skatten på reklamtrycksaker. Skatteutskottet förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverar detta, och i ett betänkande nu under våren har utskottet förklarat sig vidhålla denna uppfattning (se bet. 1998/99:SkU13 s. 32). Finansministern uttalade nyligen i riksdagen att regeringen fortfarande anser att hela reklamskatten bör avskaffas men att det inte är möjligt att nu säga när förutsättningar för en finansiering kan komma att föreligga (interpellationsdebatt den 18 maj 1999, snabbprotokoll 1998/99:95)

Utskottets ställningstagande

Det råder enighet inom utskottet om att det är angeläget och viktigt att på olika sätt främja idrott och motionsutövning i Sverige. De positiva effekterna i arbetslivet, för folkhälsan och för det allmänna välbefinnandet av ett sunt idrottande och motionerande råder det inte några delade meningar om. Inom beskattningen har också idrottsrörelsen och idrottslig verksamhet på olika sätt gynnats, bl.a. genom de förmånliga inkomstskatte- och momsreglerna för de allmännyttiga ideella föreningarna, som de flesta idrottsklubbar torde tillhöra.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen inte har lagt fram några konkreta förslag på skatteområdet och inte heller begärt något godkännande eller annan åtgärd av riksdagen. Propositionen påkallar således inget ställningstagande av skatteutskottet. Vad därefter gäller motionerna i nu behandlade delar vill utskottet framhålla att regeringen redan uppmärksammat behovet av ändringar och förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och mervärdesskatt för de ideella föreningarna, liksom önskemålet att så snart som statsfinanserna tillåter det avskaffa reklamskatten. Med hänvisning härtill och till att det på olika håll, inom utredningar och inom Regeringskansliet, pågår arbeten med att se över och förbättra skattelagstiftningen på det aktuella området anser utskottet att det inte finns något behov av något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionerna.

1998/99:SkU7y

Utskottet vill dock särskilt uppmärksamma en delfråga i sammanhanget,	1998/99:SkU7y
den om momsen på övergångssummor som betalas då en svensk klubb
förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller annan idrottsutövare från en
utländsk klubb. Utskottet anser att det finns många skäl som talar mot att
ideella idrottsföreningar beskattas för denna typ av transaktioner. För
närvarande är denna fråga dock föremål för prövning i domstol. Domstolen
kommer därvid att avgöra om beskattning enligt gällande svensk rätt skall
ske. I nuläget bör därför utskottet inte ytterligare ta ställning i den aktuella
rättsfrågan. Utskottet vill dock markera att problematiken bör penetreras och
EG-perspektivet beaktas i utredningsarbetet. Eftersom direktiven till den
tidigare nämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdes-
skattelagen m.m. redan tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt
uttalande av riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr21, Kr23 yrkande 10
och Kr28 yrkande 4.

Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter

Gällande ordning m.m.

Rekommendationer har utfärdats av RSV beträffande beskattning av idrottsutövare för ersättningar och tävlingspriser samt rätt till avdrag för kostnader i samband med idrottslig verksamhet (RSV S 1997:22). Rekommendationerna gäller sådana utövare av idrottslig verksamhet, som skall redovisa dessa intäkter i inkomstslaget tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med utövare avses även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer.

Motionen

I motion Kr27 (yrkande 5) av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås ett införande av ett schablonavdrag för ersättningar till ideellt arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle enligt motionärerna vara att fattiga idrottsklubbar skulle slippa både byråkrati och att betala ut högre ersättning än nödvändigt för att täcka kostnaden för skatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det redan finns skattebestämmelser som är särskilt förmånliga för idrottsutövare och som har den karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kr för kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (se RSV:s ovan redovisade rekommendation). Det finns också socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv särbehandling av de idrottsutövare och funktionärer som motionärerna vill värna om. Utskottet tänker bl.a. på bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 14 lagen om socialavgifter som innebär att

arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar från en allmännyttig ideell	1998/99:SkU7y
idrottsförening till en och samma idrottsutövare upp till ett halvt
prisbasbelopp under året.
En kategori funktionärer vilkas skatteförhållanden utskottet nyligen
behandlat är fotbollsdomare (se bet. 1998/99:SkU10 s. 17–18). Frågan som
var uppe gällde fotbollsdomares rätt till avdrag för resor mellan bostaden och
matcherna och om dessa resor är att anse som resor i tjänsten eller resor till
och från arbetet. Utskottet är medvetet om att de resor som fotbollsdomare
och liknande funktionärer måste göra till och från olika arenor kan ge
upphov till problem vid beskattningen men anser nu liksom tidigare att ett
ställningstagande bör anstå till dess att resultatet av det utredningsarbete som
bedrivs kring dessa frågor av Utredningen om ökade levnadskostnader m.m.
(Fi 1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas senast den 1 september
1999.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de rekommendationer som RSV utfärdat
på detta område och som bygger på grundläggande principer för inkomst-
beskattningen. Även om utskottet, som tidigare nämnts, har en i grunden
positiv inställning till ökat idrottande och motionerande finns det enligt
utskottets uppfattning ingen anledning att frångå dessa grundläggande
principer och införa nya schablonavdrag av den typ som motionärerna
förespråkar. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr27 yrkande 5.

Idrottskonto

Motionen

I motion Kr27 (yrkande 6) av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs en utredning om elitidrottskonto för att ge välkända svenska stjärnor en möjlighet till inkomstutjämning och avhålla dem från att flytta utomlands. Motionärerna tänker sig en utformning liknande skogskonto eller upphovsmannakonto.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har återkommande behandlat frågan om att införa gynnsamma skatteregler för olika slags konton och avsättningar för att främja vissa branscher, vissa beteenden eller vissa intressen. Utskottets principiella inställning är emellertid att sådana nya reserverings- och avdragsmöjligheter inte är förenliga med vedertagna principer för en generell och enhetlig beskattning. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion Kr27 även i denna del.

Stockholm den 1 juni 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m), Per Erik	1998/99:SkU7y
Granström (s), Carl Erik Hedlund (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),
Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida
(mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U Granberg (s), Catharina Hagen (m), Per-
Olof Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Lennart Värmby (v),
Karin Pilsäter (fp) och Lars Lilja (s).

Avvikande meningar

1 Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.

Bo Lundgren (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) anför följande:

Moderata Samlingspartiet har tidigare kritiserat reglerna som styr de ideella föreningarnas skatteförhållanden för deras brist på tydlighet och för att de inte ger tillräcklig ledning om tillämpningen i det enskilda fallet. Som framhålls i motion Kr23 har det under det senaste året i flera fall förekommit att skattemyndigheterna har hävdat att den idrottsliga verksamhet som bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas som näringsverksamhet trots att verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs med något vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt vår mening inte rimlig, och den leder också till allvarliga problem för idrottsklubbarna, inte minst när det gäller momsdebiteringen. Vi delar motionärernas uppfattning att lagen behöver förbättras och förtydligas på detta område.

Den rådande ordningen innebär dessutom besvärande konkurrensnackdelar för föreningarna om man jämför med kommunerna som i många fall kan få kompensation för mervärdesskatten på sina inköp inom ramen för systemet med mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna möjlighet innebär för dem stora merkostnader när det gäller investeringar, byggkostnader, driftkostnader, allehanda inköp m.m. Regeringen bör göra något åt detta förhållande och lägga fram förslag som gör de allmännyttiga ideella föreningarna mera likvärdiga med kommunerna i konkurrenshänseende.

Ett speciell fråga som bör uppmärksammas särskilt i detta sammanhang är den moms som i vissa fall tas ut för spelarövergångar. Om den klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb, som drivs som en allmännyttig ideell förening, och denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs ingen moms. Det spelar i detta fall ingen roll om den ”köpande” klubben drivs som aktiebolag eller allmännyttig ideell förening. Om övergången sker mellan två aktiebolag är momsen inte heller något problem, eftersom den är avdragsgill hos den ”köpande” parten. Om däremot den ”säljande” parten är ett aktiebolag och den ”köpande” parten en ideell förening måste bolaget ta ut moms på övergångsersättningen, och föreningen har inte någon möjlighet att få kompensation härför. Redan detta förhållande åsidosätter enligt vår mening konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt, och ännu värre har det blivit sedan skattemyndigheterna har valt att betrakta utländska klubbar som

bolag och hävdat att moms skall utgå på ersättningar för övergångar från	1998/99:SkU7y
dessa klubbar till svenska föreningar. Om ingenting görs åt denna
konkurrenssnedvridning kan man befara att många svenska idrottsklubbar av
rena skatteskäl väljer att övergå till aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-
stämman helt nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den svenska
elitidrotten. För att åstadkomma konkurrensneutralitet bör därför alla
spelarövergångar där den ”köpande” parten är en ideell förening befrias från
moms.
Vi återkommer dessutom med kravet om att avskaffa reklamskatten, som

vilänge har bekämpat. Sedan den numera har slopats på direktreklam har den dessutom fått en helt felaktig utformning från konkurrensneutralitetssynpunkt. Vi vidhåller dessutom våra tvivel på att reklamskatten är förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas idrottsrörelsen direkt av reklamskatt för annonser i programblad, arenareklam, tröjreklam m.m. Indirekt medverkar även denna skatt till att minska marginalerna för medborgarna och försämra förutsättningarna för att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet.

Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör efterlysa åtgärder i enlighet med vad som nu anförts. Det innebär att vi tillstyrker motion Kr21 samt motion Kr23 yrkande 10.

2 Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.

Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför följande:

Som framhålls i motion Kr28 är allmännyttiga ideella föreningar i dag i stort sett befriade från såväl inkomstskatt som moms. I propositionen säger sig regeringen vara medveten om att betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av om beskattning skall ske av kommersiell verksamhet som så att säga ingår i den allmännyttiga ideella föreningens verksamhet. Samtidigt lämnar regeringen inga konkreta förslag på hur dessa gränsdragningsproblem bör kunna lösas. Denna otydlighet gör föreningens ekonomiska planering svårare, och i sämsta fall kan en ideellt verksam förening drabbas av krav på skatt i efterhand för någon drive eller kampanj som man långt tidigare har genomfört. Inkomsterna kan då, när skattekraven kommer, vara för länge sedan förbrukade i den ideella verksamheten. Det räcker enligt vår mening inte att regeringen följer utvecklingen, utan regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med tydliga förslag om vad som bör gälla. Vi anser att riksdagen med anledning av motion Kr28 yrkande 4 bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.

3 Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter

Rolf Kenneryd (c) anför följande:
Som framhålls i motion Kr27 är den ersättning som ideellt arbetande
idrottsledare får för sina ofta mycket uppoffrande insatser i de flesta fall av
så ringa omfattning att den knappast ens torde räcka till för att täcka ledarens
kostnader. Än mindre kan den anses utgöra ersättning för nedlagd tid. Ändå	1

betraktas ersättningarna som sidoinkomster som kan träffas av höga	1998/99:SkU7y
marginalskatter, vilket kan få till följd att kraven från ledarnas sida höjs i
samma utsträckning som skatt utgår. Vidare tvingas föreningarnas kassörer
syssla med krångliga skatteinbetalningar och kontrolluppgifter för
begränsade belopp.
Det schablonavdrag på högst 3 000 kr som för närvarande medges för
idrottsredskap och dylikt har tillkommit bl.a. mot bakgrund av de svårigheter
som föreligger att specificera alla sådana utgifter och för att underlätta
bedömningen av skattefrågorna. Detta belopp har inte räknats upp sedan
1981 års taxering (se RSV Dt 1980:10, RSFS 1980:28) och är numera
alldeles för lågt. Som anförs i motion Kr27 ligger det nära till hands att
jämföra med inkomsterna från bärplockning som är skattefria upp till 5 000
kr och en uppräkning till denna nivå får tills vidare anses utgöra en skälig
avvägning. Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga och återkomma
med ett förslag till riksdagen. Riksdagen bör med anledning av motion Kr27
yrkande 5 som sin mening ger regeringen detta till känna.

4 Idrottskonto

Rolf Kenneryd (c) anför följande:

Vissa idrottsutövare kan under några få aktiva år erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster kan, om inga särskilda dispositioner vidtas, drabbas kraftigt av hög marginalskatt. De regler för inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att framgångsrika svenska idrottsutövare, som vi känner stolthet över och som ger Sverige mycken ära och goodwill i hela världen, av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något annat land. Detta förhållande skadar Sverigebilden utomlands.

Det behöver enligt vår mening inte vara så. Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett sådant konto skulle kunna disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s.k. skogskontona eller upphovsmannakontona, som innebär att uppskov med beskattning medges för medel som avsätts till kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år medlen tas ut från kontot.

Som föreslås i motion Kr27 bör regeringen snarast utreda införandet av ett kontosystem för idrottsinkomster av denna typ. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Kr27 yrkande 6 tillstyrks således.

Innehållsförteckning		1998/99:SkU7y
Till kulturutskottet .....................................................................................		1
Sammanfattning.........................................................................................		1
Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. ...............................		1
Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter..............................		5
Idrottskonto...........................................................................................		6
Avvikande meningar..................................................................................		7
1	Ideella föreningars skatteförhållanden m.m. – m ...............................	7
2	Ideella föreningars skatteförhållanden m.m. – kd ..............................	8
3	Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter – c .....................	8
4	Idrottskonto – c ..................................................................................	9

Elanders Gotab, Stockholm 1999