Regeringens behandling av riksdagens skrivelser

Yttrande 1990/91:JuU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets yttrande 1990/91 JuUly

Regeringens beiiandling av riksdagens

skrivelser

1990/91 JuUly

Till konstitutionsutskottet Inledning

I skrivelse 1990/91:15 lämnar regeringen en redovisning av de beslut den fettat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfettar regeringsbeslut under tiden den 1 oktober 1989 till den 30 juni 1990. Skrivelsen har hänvisats till konstitutionsutskottet.

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillSlle att yttra sig i ärendet.

Saken föranleder följande yttrande från justitieutskottet.

Utskottet

I skrivelsen redovisas — såvitt är av omedelbart intresse för justitieutskottet — regeringens åtgärder med anledning av 29 riksdagsskrivelser som avlämnats till regeringen med anledning av beslut som fettats av 1989/90 års riksmöte och som feller inom justitieutskottets beredningsområde. Av skrivelserna var sju inte slutbehandlade. Härutöver redovisas regeringens åtgärder med anledning av sju riksdagsskrivelser — likaledes inom justitieutskottets beredningsområde — där beslut fattats under tidigare riksmöten. Härav var fem ännu inte slutbehandlade.

Utskottet har gjort en genomgång av de åtgärder regeringen vidtagit innan skrivelserna ansetts slutbehandlade, och utskottet har inte funnit anledning till yttrande i denna del; dock vill utskottet anmärka att två skrivelser (rskr. 1989/90:155 och 1989/90:212) angetts vara slutbehandlade trots att det av regeringens redogörelse för ärendenas handläggning framgår att så inte är fellet. Vidare har en skrivelse (rskr. 1989/90:311) uppgetts alltjämt vara under beredning trots att regeringen redan i juni 1990 vidtog de åtgärder som krävdes med anledning av riksdagens beslut.

Utskottet har också granskat regeringens åtgärder med anledning av de riksdagsskrivelser som ännu inte slutbehandlats. Granskningen föranleder följande yttrande från utskottets sida.

I skrivelserna (rskr. 1986/87:46 och 1989/90:107) tas upp vissa frågor rörande sexualbrott. I ett betänkande år 1986 (JuU 1986/87:3) påtalade

1 Riksdagen 1990/91. 7 saml. Nr 1 y

utskottet med anledning av en motion som remissbehandlats att det vid        1990/91:JuUly

en jämförelse mellan 6 kap. 5 § andra stycket brottsbalken (BrB) och

6 kap. 6 § BrB framgick att det föreskrivs lindrigare straff för sexuellt

umgänge med ett syskon som är under 15 år (Sngelse högst två år) än

med andra barn under 15 år (Sngelse högst fyra år). Utskottet fenn att

det saknades skäl att ha en sådan skillnad i fråga om straffinaximum

för de båda brotten och att det rådande förhållandet borde rättas till.

Det ankom enligt utskottet på regeringen att utarbeta och förelägga

riksdagen ett förslag till erforderlig lagändring. Vad utskottet sålunda

uttalat  gav  riksdagen  som sin  mening regeringen  till  känna (rskr.

1986/87:46).

Denna lagstiftningsfråga har därefter behandlats i en departementspromemoria (Ds 1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. som har remissbehandlats.

I eu ärende år 1989 (1989/90:JuU16) behandlade utskottet en fråga om tillämpligheten av bestämmelsen om sexuellt utnyttjande (6 kap. 3 § BrB). Ärendet föranleddes av en motion där det förordades en lagändring som innebar att det skulle vara straffbart för en skötare att ha sexuellt umgänge med en psykiskt sjuk person som vistas på sjukhus där skötaren arbetar. Bakgrunden var en dom i vilken högsta domstolen frikänt en skötare från ansvar för en sådan handling i ett läge där högsta domstolen funnit att utrediiingen i målet inte visade annat än att det var kvinnan som utan någon aktiv påverkan från mannens sida tagit initiativet till samlagen. Skötaren kunde därmed inte sägas ha förmått kvinnan till sexuellt umgänge.

Utskottet, som hänvisade till att den i motionen aktualiserade frågan behandlats i den nyssnämnda departementspromemorian (Ds 1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. som hade remissbehandlats, ansåg att mycket talade för att en lagändring borde komma till stånd i den riktning som föreslogs i promemorian och söm innebar att det straffbara området skulle utvidgas i enlighet med motionens intentioner. Utskottet fenn vidare att det var angeläget att etl förslag så snart som möjligt lades fram för riksdagen. Vad utskottet sålunda uttalat gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1989/90:107).

Utskottet kan således nu konstatera att de lagstiftningsfrågor som utskottet i de båda här behandlade ärendena aktualiserat har beretts i justitiedepartementet. Mot den bakgrunden och med hänvisning inte minst till att fyra år förflutit sedan det ena ärendet aktualiserades vill utskottet för sin del framhålla att det är angeläget att ett förslag snarast läggs fram för riksdagen.

Justitieutskottet förordar att konstitutionsutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad justitieutskottet nu anfört.

Stockholm den 5 december 1990

På justitieutskottets vägnar                                               1990/91.JuUly

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Sigrid Bolkéus (s), Birgit Henriksson (m) och Alf Eriksson (s).

gotab  97347, Stockholm 1990