Ramen för utgiftsområde 4 och ändring i ordningslagen
Yttrande 2013/14:JuU1y
Justitieutskottets yttrande 2013/14:JuU1y | |
Ramen för utgiftsområde 4 och ändring i ordningslagen | |
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) och motioner i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde.
Justitieutskottet yttrar sig till att börja med över förslagen i budgetpropositionen och motionerna om utgiftsramen för 2014 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet och de beräknade ramarna för samma utgiftsområde för budgetåren 2015–2017. Justitieutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ram för utgiftsområde 4. Vidare bör finansutskottet tillstyrka regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter till utgiftsområde 4 för 2015, 2016 och 2017 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motstående motionsförslag i dessa delar bör avstyrkas.
I yttrandet finns i denna del avvikande meningar från S-, MP-, SD- och V-ledamöterna till förmån för respektive partis förslag till utgiftsram och beräkningar av utgifter för kommande budgetår.
Justitieutskottet yttrar sig också över regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617). I anslutning till detta överlämnar justitieutskottet – under förutsättning att finansutskottet samtycker – ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2012 till finansutskottet. Motionerna har enligt justitieutskottet en sådan anknytning till lagförslaget att de bör behandlas tillsammans med detta.
I denna del föreslår ett enigt justitieutskott att finansutskottet ska tillstyrka regeringens lagförslag och avstyrka samtliga motioner.
Justitieutskottets överväganden
Utgiftsramen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet för 2014 och den preliminära fördelningen av utgifter till utgiftsområdet för åren 2015–2017. Utskottet avstyrker motstående motionsförslag.
Jämför avvikande meningarna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).
Inledning
Det övergripande och långsiktiga målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet.
Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som har begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge stöd till dem som har drabbats av brott.
Utgiftsområde 4 innefattar myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Gentekniknämnden och Domarnämnden.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet för 2014 till 40 291 647 000 kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner en preliminär fördelning av utgifter till utgiftsområden för 2015–2017 som riktlinje för regeringens budgetarbete. För utgiftsområde 4 innebär regeringsförslaget en ram på 41 240 miljoner kronor för 2015, 41 965 miljoner kronor för 2016 och 42 831 miljoner kronor för 2017.
Regeringen framhåller i budgetpropositionen (s. 44–45) att ett väl fungerande rättsväsende är en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna trygghet. Regeringen har därför genom stora resurstillskott kraftigt förstärkt rättsväsendets kapacitet. Mer behöver dock göras för en effektiv brottsbekämpning. I propositionen redogör regeringen för ett antal vidtagna och planerade åtgärder. Regeringen framhåller bl.a. att Sverige nu har fler poliser än någonsin, vilket är en viktig förutsättning i arbetet med att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. En mycket betydelsefull åtgärd för att förbättra förutsättningarna för polisens effektivitet är att de 21 polismyndigheterna kommer att övergå i en samlad organisation 2015.
Motionerna
I fyra partimotioner har det lagts fram förslag om andra nivåer för 2014 års ram för utgiftsområde 4.
I partimotion 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 (delvis) föreslås det att ramen för utgiftsområde 4 fastställs till ett belopp som är 100 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit. I motionen föreslås det bl.a. särskilda satsningar mot den organiserade brottsligheten och den ekonomiska brottsligheten. Vidare föreslås en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet, och Brottsoffermyndigheten får extra medel att dela ut till brottsofferjourerna.
I partimotion 2013/14:Fi399 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4 (delvis) föreslås det att ramen för utgiftsområde 4 fastställs till ett belopp som är 291 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit. I yrkande 5 (delvis) föreslås det att de beräknade utgiftsramarna för rättsväsendet ökas med 291 miljoner kronor under 2015, med 241 miljoner kronor under 2016 och med 240 miljoner kronor under 2017 jämfört med regeringens förslag. I motionen föreslås bl.a. särskilda satsningar för att motverka brottslighet bland unga och utbilda rättsväsendets aktörer i frågor om diskriminering och rasism.
I partimotion 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 (delvis) föreslås det att ramen för utgiftsområde 4 fastställs till ett belopp som är 2,497 miljarder kronor högre än vad regeringen har föreslagit. I yrkande 5 (delvis) föreslås det att de beräknade utgiftsramarna för rättsväsendet ökas med 2,402 miljarder kronor under 2015, med 2,758 miljarder kronor under 2016 och med 2,848 miljarder kronor under 2017 jämfört med regeringens förslag. I motionen föreslås det bl.a. kraftiga straffskärpningar, en statlig garanti för skadestånd till brottsoffer och särskilda satsningar för att öka vittnesskyddet och säkerheten i domstolar.
I partimotion 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 (delvis) föreslås det att ramen för utgiftsområde 4 fastställs till ett belopp som är 80 miljoner kronor lägre än vad regeringen har föreslagit. I yrkande 5 (delvis) föreslås det att de beräknade utgiftsramarna för rättsväsendet minskas med 220 miljoner kronor per år under 2015 och 2016 jämfört med regeringens förslag. I motionen föreslås bl.a. att det ska inrättas en fångombudsman, en integritetsskyddsmyndighet och en särskild myndighet som ska utreda brott då den misstänkte är polis.
Sammanfattning av förslagen
De ovan beskrivna förslagen i budgetpropositionen och motionerna om ramar för utgiftsområde 4 Rättsväsendet under 2014–2017 kan sammanfattas i följande tabell.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till ramar för utgiftsområde 4 Rättsväsendet 2014–2017
Beloppen anges i miljoner kronor
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
Regeringen | 40 292 | 41 240 | 41 965 | 42 831 |
S | +100 | – | – | – |
MP | +291 | +291 | +241 | +240 |
SD | +2 497 | +2 402 | +2 758 | +2 848 |
V | –80 | –220 | –220 | – |
Utskottets ställningstagande
Sedan regeringen tillträdde 2006 har en omfattande satsning på rättsväsendet genomförts. Hela rättsväsendet, från polisen till kriminalvården, har förstärkts kraftigt. Genom det förstärkta resursläget har rättsväsendets förutsättningar att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten förbättrats väsentligt. Regeringen har bl.a. genomfört satsningar för att öka polisens närvaro, säkerställa en effektiv åklagarverksamhet, värna kvaliteten i den dömande verksamheten, utveckla innehållet i verkställigheten och stärka brottsofferperspektivet i hela rättskedjan.
Det är enligt utskottet angeläget att arbetet för att effektivisera och modernisera rättsväsendet fortsätter. Som regeringen framhåller i budgetpropositionen är en mycket betydelsefull åtgärd i det avseendet att de 21 polismyndigheterna från och med 2015 kommer att övergå i en samlad organisation. Utskottets förhoppning är att sammanslagningen av polismyndigheterna kommer att ge betydligt bättre förutsättningar att bedriva en effektiv polisverksamhet med hög kvalitet.
Den utgiftsram för rättsväsendet som regeringen föreslår för 2014 är enligt utskottet väl avvägd. Regeringens medelstilldelning bör ge goda förutsättningar för ett framgångsrikt effektiviserings- och moderniseringsarbete inom rättsväsendet. Det kan konstateras att oppositionspartiernas olika motförslag till utgiftsram inom utgiftsområde 4 skiljer sig väsentligt från varandra såväl i den rättspolitiska inriktningen som i medelstilldelningen. Det finns alltså inte något gemensamt alternativ till regeringens förslag till utgiftsram inom utgiftsområde 4.
Justitieutskottet förordar således regeringens förslag. Det innebär att justitieutskottet föreslår att finansutskottet, när det gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet, tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för 2014 och den preliminära utgiftsfördelningen för 2015–2017. Finansutskottet bör avstyrka motionerna 2013/14:Fi308 (S) yrkande 4, 2013/14:Fi319 (MP) yrkandena 4 och 5, 2013/14:Fi282 (SD) yrkandena 4 och 5 samt 2013/14:Fi254 (V) yrkandena 4 och 5, allt i de delar som avser utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning avskaffas
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) och avstyrker motioner som tillgodoses genom lagändringen.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. en ändring i ordningslagen (1993:1617) som bedöms påverka beräkningen av statens inkomster. Lagförslaget går ut på att bestämmelsen i 2 kap. 26 § ordningslagen ska upphöra att gälla. Detta innebär att man avskaffar den nuvarande skyldigheten för den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning eller allmän sammankomst att ersätta polisens kostnader för att hålla ordning.
Regeringen anför bl.a. att frågan om ersättning för polisbevakning ytterst handlar om huruvida kostnaderna för polisens insatser ska bäras av det allmänna eller av den som ger upphov till dem (s. 552 f.). Regeringen redogör vidare för att den nuvarande regleringen ger upphov till avgränsnings- och tillämpningsproblem. Ersättningsskyldigheten genererar ett relativt litet tillskott till statskassan, och det framstår enligt regeringen inte som motiverat att behålla skyldigheten enbart av statsfinansiella skäl. Regeringen framhåller också att det inte bara är företrädare för idrottsrörelsen som är kritiska till den nuvarande ordningen. Regleringen ifrågasätts av flera olika skäl och av skilda intressenter.
Vid en samlad bedömning finner regeringen att övervägande skäl talar för att ersättningsskyldigheten bör avskaffas. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om ersättningsskyldighet i 2 kap. 26 § ordningslagen upphävs.
Regeringen betonar att detta inte innebär någon förändring av ansvarsfördelningen när det gäller ordningshållningen. Huvudansvaret för ordning och säkerhet ska även i fortsättningen ligga på anordnaren. Det får inte förekomma att polisens resurser tas i anspråk för uppgifter som kan anförtros annan personal, t.ex. entrévärdar eller ordningsvakter.
För att säkerställa att avskaffandet av ersättningsskyldigheten inte får oönskade konsekvenser, t.ex. att anordnare övervältrar sina skyldigheter på polisen, bör effekterna utvärderas. Det bör också övervägas om det behövs några ändringar i lagstiftningen för att långsiktigt förhindra att ansvaret förskjuts på ett sådant sätt.
Enligt regeringens förslag ska en försumlig anordnare även i fortsättningen kunna åläggas att ersätta de kostnader som polisen har vållats till följd av försumligheten (2 kap. 27 § ordningslagen).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.
Motionerna
Under den allmänna motionstiden 2012 väcktes det flera motioner med förslag om att avskaffa de enskilda idrottsklubbarnas och andra arrangörers skyldighet att ersätta polisens kostnader för ordningshållande. Sådana förslag finns i kommittémotionerna 2012/13:Ju373 (S) av Morgan Johansson m.fl. yrkandena 82–83 och 2012/13:Kr329 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 5 samt i motionerna 2012/13:Ju254 av Ylva Johansson (S), 2012/13:Ju266 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S) och 2012/13:Ju274 av Thomas Finnborg (M).
Utskottets ställningstagande
Justitieutskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsyrkanden med olika förslag när det gäller polisens rätt att ta ut ersättning för ordningsinsatser vid t.ex. idrottsarrangemang, senast i betänkande 2011/12:JuU15 (s. 37–39). I det ärendet avstyrkte utskottet samtliga motionsyrkanden eftersom man inte ville föregripa den då pågående utredningen Nationell samordning för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang (Ku 2011:03).
Regeringens förslag att avskaffa ersättningsskyldigheten i 2 kap. 26 § ordningslagen har inte mött några invändningar i följdmotioner. Utskottet konstaterar att företrädare såväl på kulturområdet som inom idrottsrörelsen har påtalat att det nuvarande kostnadsansvaret är betungande, och ersättningsskyldigheten i ordningslagen får alltså stora ekonomiska konsekvenser för dem som anordnar t.ex. festivaler och idrottsarrangemang. Med hänsyn till detta, och av de skäl som i övrigt förs fram i propositionen, välkomnar justitieutskottet regeringens förslag att avskaffa ersättningsskyldigheten. Liksom regeringen vill utskottet dock betona att detta inte innebär någon förskjutning av ansvaret för ordningshållningen; huvudansvaret ska även i fortsättningen ligga på anordnaren. Justitieutskottet vill också särskilt understryka vikten av att effekterna av denna förändring utvärderas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen har för avsikt att se till att så sker.
De ovan angivna motionsyrkandena gäller samma sak som regeringens lagförslag, och de bör enligt justitieutskottet behandlas tillsammans med lagförslaget. Justitieutskottet överlämnar därför, under förutsättning av finansutskottets medgivande, motionerna till finansutskottet. Enligt justitieutskottets bedömning är samtliga motionsyrkanden tillgodosedda genom regeringens lagförslag.
Sammanfattningsvis föreslår justitieutskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) och avstyrker motionerna 2012/13:Ju373 (S) yrkandena 82–83, 2012/13:Kr329 (SD) yrkande 5, 2012/13:Ju254 (S), 2012/13:Ju266 (S) och 2012/13:Ju274 (M).
Stockholm den 24 oktober 2013
På justitieutskottets vägnar
Morgan Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Maria Ferm (MP), Richard Jomshof (SD), Lena Olsson (V), Carl-Oskar Bohlin (M), Jan Ertsborn (FP) och Stefan Svanström (KD).
Avvikande meningar
1. | Utgiftsramen (S) |
| Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Arhe Hamednaca (S) anför: |
Vi står bakom Socialdemokraternas budgetalternativ och anser således att ramen för utgiftsområde 4 för 2014 bör vara 100 miljoner kronor högre än regeringens förslag. Finansutskottet bör alltså tillstyrka det förslag till utgiftsram för 2014 för utgiftsområdet som lämnas i motion 2013/14:Fi308 (S). Finansutskottet bör avstyrka såväl regeringens som de övriga oppositionspartiernas förslag till utgiftsram och preliminära utgiftsfördelningar för utgiftsområdet.
Socialdemokraternas budgetalternativ innebär bl.a. en särskild satsning mot grov organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet. Kampen mot den organiserade brottsligheten måste prioriteras, och polisens arbete mot denna brottslighet behöver därför förstärkas centralt. Socialdemokraterna vill se en nationell spjutspetsorganisation på detta område inom ramen för Rikskriminalpolisen och ökar därför polisens resurser.
Den ekonomiska brottsligheten kostar samhället långt mer pengar än den traditionella brottsligheten. Den skadar konkurrensen, göder svartjobb och drabbar hederliga företagare hårt. Förtroendet för skattesystemet bygger på att människor uppfattar att det fungerar och att alla gör rätt för sig. Socialdemokraterna vill förstärka ansträngningarna mot den ekonomiska brottsligheten och ökar därför resurserna till Ekobrottsmyndigheten.
Trots kraftigt ökade resurser finns det fortfarande stora brister i polisens effektivitet. Alltför få vardagsbrott klaras upp. Problemen har funnits under lång tid och har påvisats av bl.a. Riksrevisionen och Statskontoret. Ändå har regeringen inte lyckats åtgärda bristerna eller ens vidtagit tillräckliga initiativ för att identifiera dem. Socialdemokraterna menar att det saknas tillräcklig kunskap om polisverksamheten och dess effektivitet för att kunna styra verksamheten. Regeringen har på detta område brustit genom att inte ställa tydliga och relevanta krav på redovisningen av polisens resursanvändning. Regeringen har inte heller tydligt angett vilka resultat man förväntar sig. För att stärka polisens möjlighet att bygga sin verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed förbättra effektiviteten vill Socialdemokraterna skapa en särskild utvecklings- och analysfunktion. Funktionen ska ha till uppgift att utvärdera polisverksamheten samt leda och styra verksamhetsutvecklingen. Detta skulle både förbättra kvalitetsgranskningen och bidra till en effektivare polis. Socialdemokraterna ökar resurserna till polisen för detta ändamål.
Socialdemokraterna vill förstärka brottsoffrens ställning. Brottsofferjourerna är i starkt behov av utökade resurser, inte minst när det gäller arbetet mot våld i nära relationer. I det socialdemokratiska budgetalternativet förstärks resurserna till Brottsoffermyndigheten, som får möjlighet att dela ut det ekonomiska tillskottet till brottsofferjourerna.
Det bästa sättet att minska skadeverkningarna av brott är att hindra att brott begås. Två grundläggande förutsättningar för att kriminaliteten ska avta är att klyftorna i samhället minskar och att välfärdssystemen fungerar. Det behövs dock även mer specifika brottsförebyggande åtgärder. Det brottsförebyggande arbetet behöver förstärkas på olika sätt, inte minst genom bättre samordning och ökad kunskap. Socialdemokraterna vill tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och avsätter särskilda medel för detta ändamål.
2. | Utgiftsramen (MP) |
| Maria Ferm (MP) anför: |
Jag står bakom Miljöpartiets budgetalternativ och anser således att ramen för utgiftsområde 4 för 2014 bör vara 291 miljoner kronor högre än regeringens förslag. Finansutskottet bör alltså tillstyrka det förslag till utgiftsram för 2014 för utgiftsområdet som lämnas i motion 2013/14:Fi319 (MP). Vidare bör finansutskottet tillstyrka förslaget i samma motion om den preliminära fördelningen av utgifter till utgiftsområdet för kommande år. Finansutskottet bör avstyrka såväl regeringens som de övriga oppositionspartiernas förslag till utgiftsram och preliminära utgiftsfördelningar för utgiftsområdet.
Trots att polisväsendet nu har 4 000 fler poliser än 2002, och trots att de brottsbekämpande myndigheterna har fler hemliga tvångsmedel till sitt förfogande än någonsin, klaras inte en högre andel brott upp. Fler poliser är inte den enda lösningen på polisväsendets utmaningar.
Miljöpartiets budgetalternativ ger förutsättningar för krafttag mot brottsligheten bland unga män och kvinnor. Miljöpartiet föreslår att Brottsförebyggande rådet får i uppdrag att, tillsammans med universitet och högskolor, ta fram vetenskapligt baserade metoder för att minska brottsligheten bland unga, särskilt unga män. Miljöpartiet anser vidare att unga som döms för brott så långt som möjligt ska få andra påföljder än fängelse eller särskild ungdomsvård.
Miljöpartiet föreslår vidare att man ska utvärdera vilka effekter det ökande användandet av straffregisterutdrag får för dem som har avtjänat sina straff och deras möjligheter att rehabiliteras. Rehabiliteringen av dömda till frihetsberövande påföljder ska förbättras genom obligatoriska verkställighetsplaner, och Kriminalvården ska ge klienter verktyg för egen försörjning.
Oroligheterna i vissa förorter till de större städerna visar ett ökande gap mellan kunskap och attityder hos rättsväsendets aktörer om dessa områden. Miljöpartiet föreslår en särskild satsning för att utbilda poliser och åklagare om diskrimineringens och rasismens grunder. Ordningspoliserna ska få en särskild utbildning om polisens värdegrund och mänskliga fri- och rättigheter.
Inom Miljöpartiet är vi övertygade om att de anställda inom polismyndigheterna kan utföra ett ännu bättre arbete om de får rätt verktyg och förutsättningar. Miljöpartiet föreslår därför bl.a. att polisutbildningen blir högskolebaserad med forskningsmöjligheter.
Miljöpartiet föreslår särskilda satsningar på projekt som syftar till att öka förståelsen mellan polisen och medborgarna. Rättsväsendets statliga företrädare, dvs. polis, åklagare och domare, bör få genomgå obligatoriska utbildningar i mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Miljöpartiet föreslår också en särskild utbildningssatsning för rättsväsendets aktörer med fokus på att upptäcka och åtgärda diskriminerande strukturer inom rättssystemet.
3. | Utgiftsramen (SD) |
| Richard Jomshof (SD) anför: |
Jag står bakom Sverigedemokraternas budgetalternativ och anser således att ramen för utgiftsområde 4 för 2014 bör vara 2,497 miljarder kronor högre än regeringens förslag. Finansutskottet bör alltså tillstyrka det förslag till utgiftsram för 2014 för utgiftsområdet som lämnas i motion 2013/14:Fi282 (SD). Vidare bör finansutskottet tillstyrka förslaget i samma motion om den preliminära fördelningen av utgifter till utgiftsområdet för kommande år. Finansutskottet bör avstyrka såväl regeringens som de övriga oppositionspartiernas förslag till utgiftsram och preliminära utgiftsfördelningar för utgiftsområdet.
I Sverigedemokraternas budgetalternativ föreslås omfattande reformer på det rättspolitiska området. Sverigedemokraterna vill skifta fokus i kriminaldebatten från vård- och rehabiliteringstanken mot ett upprätthållande av lag och ordning där straffen står i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Samhället måste sätta laglydiga medborgares intressen främst och tydligt markera mot den som skadar andra.
För att minska brottsoffrens lidande och frustration föreslår Sverigedemokraterna ett system där staten betalar ut utdömda skadestånd till brottsoffren. Därefter får staten kräva in pengarna från gärningsmännen. Ett sådant system borde vara självklart i en rättsstat.
Sverigedemokraterna föreslår också ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet – det kan handla om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. Därutöver ska permanenta säkerhetskontroller införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte.
Sverigedemokraterna vill vidare se kraftiga straffskärpningar för bl.a. våldsbrott och flerfaldig brottslighet. Inte minst minimistraffen måste höjas rejält. Dessutom föreslås en möjlighet att utdöma fängelse på livstid utan möjlighet till benådning. För vissa typer av brott införs vidare en särskild straffskärpningsregel om ”tredje gången gillt”.
Sverigedemokraterna föreslår vidare att det blir obligatoriskt att pröva frågan om utvisning när en utlänning har begått ett brott i Sverige. Utvisning ska som huvudregel ske på livstid.
Sverigedemokraterna vill också sjösätta en riktad satsning för att få ut fler poliser på gator och torg.
4. | Utgiftsramen (V) |
| Lena Olsson (V) anför: |
Jag står bakom Vänsterpartiets budgetalternativ och anser således att ramen för utgiftsområde 4 för 2014 bör vara 80 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Finansutskottet bör alltså tillstyrka det förslag till utgiftsram för 2014 för utgiftsområdet som lämnas i motion 2013/14:Fi254 (V). Vidare bör finansutskottet tillstyrka förslaget i samma motion om den preliminära fördelningen av utgifter till utgiftsområdet för kommande år. Finansutskottet bör avstyrka såväl regeringens som de övriga oppositionspartiernas förslag till utgiftsram och preliminära utgiftsfördelningar för utgiftsområdet.
Vänsterpartiet vill bl.a. införa en villkorad halvtidsfrigivning för förstagångsdömda, vilket innebär en besparing på utgiftsområde 4 med 580 miljoner kronor per helår. Dessa medel satsar Vänsterpartiet bl.a. på en förbättrad verksamhet för utbildning och återanpassning i Kriminalvården. Vänsterpartiet föreslår även särskilda satsningar på att inrätta en fångombudsman, en ny integritetsskyddsmyndighet och en särskild myndighet som ska utreda brott då den misstänkte är polis. Detta utvecklas närmare i Vänsterpartiets budgetmotion på utgiftsområde 4 (partimotion 2013/14:Ju362), som justitieutskottet kommer att behandla i nästa steg i budgetprocessen.