över utgiftsbegränsningar på Sveriges Radios område
Yttrande 1983/84:UbU2
Utbildningsutskottets yttrande 1983/84:2 y
över utgiftsbegränsningar på Sveriges Radios område
Till kulturutskottet
Genom beslut den 10 november 1983 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:40 bilaga 6, punkt 2 såvitt avser ulgiftsbegränsningar på utbildningsradions område jämte motioner.
För alt tillgodose behoven av ljud- och bildprogram för olika delar av utbildningsväsendet beslöt riksdagen år 1976 atl ett särskilt utbildningsprogramorgan skulle bildas - Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46). Det skulle ha till uppgift att framställa ljud- och bildprogram för i första hand etersändning. Utbildningsprogrammen skulle avse förskolan, skolområdet och vuxenutbildningsområdet samt distansundervisning inom högskolan. Programmen skulle svara mol utbildningsanordnarnas behov av program och läromedel på områden, där behoven av pedagogisk kvalitetsförstärkning genom ljud- och bildprogram är påtagliga eller där målgrupperna är små (t. ex. invandrarbarn och handikappade). För alt skapa garantier för att ljud- och bildprogramverksamheten skulle kunna bedrivas och utvecklas inom en av statsmakterna angiven ram beslöt riksdagen att utbildningsradions verksamhet skulle finansieras över statsbudgeten och inte med avgifter.
Sveriges Radio beslår sedan den 1 juli 1978 av ett moderbolag Sveriges Radio AB (SRAB) och fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår i dag lill drygt 2 miljarder kronor. Den skattefinansierade utbildningsradions verksamhet kostar ca 120 milj. kr.
I proposition 1983/84:40 föreslås alt Sveriges Radio-koncernen som helhet skall spara 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Når del gäller besparingens inriktning vill föredragande statsrådet aktualisera frågan om en förändring av UR;s verksamhet och finansiering. En sådan kan enligt föredragande statsrådet göras genom alt sammanföra den skattefinansierade ulbildnings-radioveiksamhelen med den avgiftsfinansierade i syfte att medge rationaliseringar och besparingar. Även den totala ambitionsnivån när det gäller utbildningsprogram och därmed jämförbara program bör enligt föredragande statsrådet kunna omprövas. UR:s produktion bör, heter del, kunna delas upp i två olika typer av produktion, dels läromedelsproduktion på kassett eller i tryckt form, dels programproduktion för elersåndning. Den senare programformen (t. ex. barnprogram och program av allmänt folkbildande
1 Riksdagen 1983/84.14 saml. Nr 2 y
UbU 1983/84:2 y
UbU 1983/84:2 y 2
karaktär) anses kunna bli en naturlig del av koncernens ordinarie programverksamhet. Hur läromedelsproduktionen skall ske berörs inte i propositionen.
Ekonomiskt kommer förslagel enligt föredragande statsrådet alt innebära en viss ökning av kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten, samtidigt som medelsanvisningen över statsbudgeten för UR:s del - budgetåret 1983/84 ca 120 milj. kr. - upphör. Om förslaget samordnas med besparingskravet på 50 milj. kr. innebär det alt belastningen på rundradiofonden ökar med ca 70 milj. kr. Den avsedda förändringen av programverksamheten bör enligt föredragande statsrådet övervägas senast i anslutning till en ny avtalsperiod men sägs kunna tidigareläggas med hänsyn lill det besparingskrav som nu ställs på SRAB-koncernen. Vidare redovisas att efter samråd med företrädare för koncernen SRAB skall ges i uppdrag att senast den 1 september 1984 redovisa ett förslag till utformningen av verksamheten med angivna ekonomiska förutsättningar. I förslagel bör övervägas om den här diskuterade förändringen av UR:s uppdrag och finansiering bör tidigareläggas med hänsyn till det besparingskrav som nu ställs på koncernen.
I motionerna 1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1 i denna del, 1983/84; 121 yrkande 3 och 1983/84; 134 behandlas bl. a. frågor om inriktningen av den översyn av utbildningsprogramverksamheten som aviseras i propositionen.
Utbildningsutskottet vill först konstatera följande.
UR har ett eget avtal med staten, som gäller t. o. m. den 30 juni 1986. Enligt avtalet skall UR under en sjuårig avtalsperiod - den 1 juli 1979-den 30 juni 1986- förse det svenska utbildningsväsendet med etersända utbildningsprogram. UR:s åtagande avser framför allt program för förskolan, ungdomsskolan, högskolan och vuxenutbildningen. UR:s rättigheter och förpliktelser enligt avtalet bygger på atl del svenska utbildningsväsendet under avtalsperioden garanteras en kontinuerlig försörjning av ljud- och bildprogram.
Landets kommuner har tagit fasla på denna garanti och byggt upp ett system av audiovisuella centraler (AV-centraler). Totalt finns i dag omkring 120 sådana AV-centraler. Av dessa är 14 läns-A V-centraler med uppgift att betjäna de kommuner som inte har egen AV-central. Bandning, kopiering och distribution av UR:s program är en integrerad del av centralernas övriga läromedelsverksamhel. På AV-centralerna finns enligt Svenska kommunförbundet etl förhållandevis stort antal arbetshandikappade samt omplacerad skolpersonal. UR:s program för skolan sänds i princip under kontorstid.
Försörjningen med ljud- och bildprogram är ojämnt fördelad över landet. Vissa kommuner har en sämre service till skolor och andra utbildningsanordnare än andra kommuner. Vid sidan av systemet med AV-centraler svarar flera skolor själva för inspelning och kopiering av utbildningsprogram.
Enligt statistiska uppgifter från Svenska kommunförbundet lånade de 14 läns-A V-centralerna år 1982 ut 501 028 ljudband (utbildningsprogram) och
UbU 1983/84:2 y 3
48 711 videogram. Dessa centraler betjänar ungefär hälften av landels kommuner.
Enligt uppgifter från UR (Rapport 1982:2 Radio och TV i skolan) användes hösten 1981 skoltelevision av var tredje elev i årskurs 3 på lågstadiet. Av dessa tittade ca 70 % direkt vid sändningstillfällel. På mellanstadiet såg var femte elev på television i skolan. Av dessa tittade ca 60 % direkt.
UR äger genom avtal med upphovsrältsorganisalionerna rätt att för utbildningsändamål låta avnämare inom Norden, själva eller genom annan samhällelig institution, på ljud- eller videoband ta upp och för uppspelning distribuera elersända UR-program. Genom detta avtal, som i upphovsrätts-ligt hänseende är unikt, får bl. a. AV-centralerna fullständig tillgång lill UR:s program genom fri bandning.
För egen del vill ulbildningsutskollel anföra följande.
Enligt läroplanen för grundskolan är läromedel sådant som lärare och elever kommer överens om alt använda för alt nå uppställda mål. Utbildningsutskottet kan inte se det som meningsfullt att man nu beträffande utbildningsprogram gör en strikt uppdelning mellan produktion av ej elersända läromedel och produktion av andra program av allmänt folkbildande karaktär som etersänds.
Upphör eterdislributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ, kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen, atl bli berövade denna möjlighet. Enligt utskoltels mening måste del även fortsättningsvis ges garantier för atl elersåndning av utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning sker i viss omfattning och att de kan distribueras på goda sändningstider och kopieras fritt. Däremot bör kasselldistribution användas när delta är mer praktiskt. Utskottet vill också peka på behovet av all i utbildningsprogram kunna integrera ljud, bild och text. Vid en förändring av UR:s nuvarande verksamhet bör detta beaktas.
I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen. Utbildningsutskottet anser all översynen av utbildningsprogramverksamheten bör ske i nära kontakt med avnämarna, t. ex. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, folkbildningsorgani-salioner och Svenska kommunförbundet. Innan ändring av nuvarande organisatoriska förutsättningar beslutas, bör enligt utbildningsutskottets mening redovisas vilka de upphovsrättsliga och distributionstekniska effekterna blir. Även konsekvenserna för resurssvaga kommuner och glesbygd bör belysas.
Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess ställning bör underställas riksdagen.
Utbildningsutskottet förutsätter att kulturutskottet i sina beslut beträffande den framtida ulbildningsprogramverksamheten beaktar vad utbildnings-
UbU 1983/84:2 y 4
utskottet här anfört med anledning av proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 i motsvarande delar.
Stockholm den 29 november 1983
På utbildningsutskottels vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c).
Avvikande mening
Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk) och Larz Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Upphör eterdistributionen" och på s. 4 slutar "motsvarande delar" borl ha följande lydelse:
Upphör eterdislributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ, kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen, att bli berövade denna möjlighet. Enligt utskottets mening måste del även fortsättningsvis ges garantier för att etersända utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning framställs och atl de kan distribueras på goda sändningstider och kopieras fritt. Utskottet vill därmed inte utesluta kassettdistribution när detta är mer praktiskt (t. ex. vid integration av ljud, bild och text).
I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen. Utbildningsutskottet kan för sin del inte acceptera den snäva inriktningen på den aviserade översynen. Även andra alternativ än den i propositionen anvisade måste övervägas. För alt utbildningsprogrammen skall kunna fortsätta att fungera som en utbildningsresurs i samhällets tjänst krävs att verksamheten inte organisatoriskt splittras upp och fördelas på de övriga programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen. Hur den föreslagna förändringen av verksamheten skall utformas bör utredas men någon förändring av verksamheten bör med hänsyn till avtalet med staten och lill behovet av mera långsiktig omställning inte ske före avtalsperiodens utgång.
Det är viktigt alt översynen av ulbildningsprogramverksamheten inte sker isolerat utan i nära kontakt med avnämarna, t. ex. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet och Svenska kommunförbundet. Innan
UbU 1983/84:2 y 5
ändring av nuvarande organisatoriska förutsättningar övervägs, bör enligt utbildningsutskottets mening redovisas vilka de upphovsrättsliga, distribu-tionslekniska och samhällsekonomiska effekterna blir. Även konsekvenserna för resurssvaga kommuner och glesbygd bör belysas.
Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess ställning bör underställas riksdagen.
Utbildningsutskottet anser alt kulturutskottet bör föreslå riksdagen att beträffande den framtida ulbildningsprogramverksamheten som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört med anledning av proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:100 yrkande 21,1983/84:116 yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 i motsvarande delar.