Till innehåll på sidan

över proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling jämte motioner

Yttrande 1986/87:TU2

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Trafikutskottets yttrande 1986/87:2 y

över proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling jämte motioner


TU

1986/87:2 y


Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat att beträffande proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling jämte motioner

dels bereda vart och ett av övriga utskott tillfälle att lämna yttrande till försvarsutskottet, senast den 23 april 1987,

dels hemställa om yttrande inom samma fid från trafikutskottet såvitt avser bilagorna 5 och 6.

Trafikutskottet

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

Enligt proposifionens bilaga 6 bör kustbevakningen organisatoriskt avskil­jas från tullverket och bilda en egen civil myndighet inom försvarsdeparte­mentets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen.

Detta förslag och de i anslutning därtill väckta motionerna berör ej trafikutskottets beredningsområde. Utskottet finner därför ej anledning att yttra sig i frågan.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit anledning att yttra sig över andra delar av proposifionen än dess bilaga 5 och de i anslutning därtill väckta mofionerna 1986/87:Föl25 (c) och 1986/87:Föl27 (c) yrkande 16. Därjämte behandlar utskottet i det följande den under den allmänna mofionstiden vid innevarande års riksmöte väckta motionen 1986/87:T803 (c) med rubriken Sårbarheten på teleområdet. Trafikutskottet överlämnar - under förutsätt­ning av försvarsutskottets medgivande — denna motion till försvarsutskottet.

Civilt totalförsvar: funktionen Telekommunikationer

I den sistnämnda motionen yrkas (1) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om att minska telekommunikationernas sårbarhet och (2) att riksdagen anslår erforderliga medel för att uppfylla de krav som samhället har rätt att ställa på televerket och dess tjänster.

Mofionären framhåller att samordningsbehoven inom totalförsvaret i fråga om telekommunikationer i dag är så stora att de vida överstiger den samordningskapacitet som totalförsvarets chefsnämnd (TCN) och totalför­svarets teleberedning (TTB) har. Försvarsinvesteringar - fortsätter motio­nären - finansieras i aift väsentligt över anslaget H 1, som alltsedan år 1963

1 Riksdagen 1986/87.15 saml. Nr2 y


legat på ungefär samma nivå med ca 12 milj. kr. per år. Detta är enligt TU 1986/87:2 y motionären helt otillräckligt med hänsyn till de omfattande tekniska investeringar som sker i televerkets nät under de närmaste 10-20 åren. Det är vidare av största vikt att fastställa ett myndighetsansvar för försvarsinves­teringar och dessas finansiering. Även samverkansformerna är mycket betydelsefulla. Slutligen framhåller motionären att endast den "högsta nivån" i televerkets perspektivstudie fas B torde uppfylla de krav som samhället har rätt att ställa på televerket och dess tjänster.

I propositionen föreslår regeringen, såvitt nu är i fråga, (1) att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av televerkets försvarsberedskap som föredragande departementschefen har angett och (2) att riksdagen godkänner att televerkets försvarsinvesteringar fr.o.m. budget­året 1987/88 finansieras med televerkets rörelsemedel.

I proposifionen framhålls att televerket enligt regeringens anvisningar utarbetat en programplan för perioden 1987/88-1991/92 avseende planerade beredskapsåtgärder i televerkets nät. Planeringen skulle enligt anvisningarna ha som utgångspunkt att en betydande höjning krävs av ambitionen i fråga om krigsskyddsåtgärder för telekommunikationssystemet samt att åtgärder­na bör vidtas i takt med att systemet byggs ut. De ekonomiska planeringsför­utsättningarna för televerket var att programplaneringen avseende investe­ringskostnader skulle genomföras utifrån en nivå på 12 milj. kr. under planeringsperiodeh. Därutöver angav direktiven att två ökningsalternativ för investeringskostnaderna skulle redovisas: 30 milj. kr. per år resp. 75 milj. kr. per år. I programplanen redovisar televerket planerade beredskapsåtgärder utifrån det högsta alternativet.

Föredraganden anser i likhet med försvarskommittén att televerket under perioden 1987/88-1991/92 bör vidta beredskapsätgärder som motsvarar det högsta planeringsalternativet. Han förordar således att en investeringsnivå på 75 milj. kr. årligen med tillhörande driftkostnader läggs till grund för televerkets fortsatta försvarsberedskap. Den exakta investeringsvolymen bör få variera något för att uppnå fullgod samordning med den fredsmässiga utbyggnaden och moderniseringen av telenätet. Televerkets försvarsinveste­ringar bör, i enlighet med försvarskommitténs förslag, fr.o.m. budgetåret 1987/88 finansieras med televerkets rörelsemedel. Åtgärder på telekommu­nikationsområdet som tillgodoser en enstaka totalförsvarsmyndighets behov bör finansieras av den myndigheten.

Slutligen framhåller föredraganden att det kan finnas anledning att särskilt överväga formerna för styrning av televerkets försvarsinvesteringar. Det är t.ex. angeläget att höga krav på effekfiviteten i resursanvändningen kan tillämpas för försvarsinvesteringarna liksom för televerkets insatser i övrigt. Det bör ankomma på regeringen att besluta om lämpliga styrformer.

Av det anförda framgår att syftet med yrkande 2 i motion 1986/87:T803 (c) - att riksdagen anslår erforderliga medel för att uppfylla de krav som samhället har rätt att ställa på televerket och dess tjänster - torde få anses tillgodosett. Av propositionen framgår vidare att de krav pä klarlägganden i fråga om finansiering och myndighetsansvar för investeringar på teleområdet som framställs i mofionen även de torde få anses tillgodosedda. I vad gäller kravet på ökad samordningskapacitet har utskottet erfarit att totalförsvarets


 


chefsnämnd nyligen till regeringen  lämnat en rapport med förslag till      TU 1986/87:2 y framtida inriktning av totalförsvarets teleberedning. I rapporten föreslås en aktivering och breddning av TTB:s verksamhet i syfte att få till stånd en bättre samordning och uppföljning på telekommunikationsområdet.

Med hänvisning till det anförda, och i avvaktan på regeringens ställningsta­gande till TCN:s rapport, bör försvarsutskottet enligt trafikutskottets mening avstyrka mofion 1986/86:T803 (c). Regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, tillstyrks.

Civilt totalförsvar: funktionen Transporter

I propositionen föreslår regeringen i denna del att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredraganden anfört om den fortsatta verksamheten inom funkfionen Transporter av totalförsvarets civila del.

Föredraganden ansluter sig till uttalanden av chefen för försvarsdeparte­mentet — i en annan del av propositionen — vari denne betonar vikten av ledning och samordning av totalförsvaret samt de ökade kraven på snabbhet och flexibilitet inom transportberedskapen. Föredraganden säger sig också dela försvarsministerns uppfattning om behovet av modellutveckling, som bedrivs av transportrådet, och ytterligare studier inom funktionen Trans­porter.

Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit trafikutskottet anledning till erinran.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 SJÄTTE HUVUDTITELN Vägväsende

B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter

1 propositionen föreslår regeringen i denna del (1) att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reserva­tionsanslag pä 37 milj. kr. och (2) att riksdagen medger att regeringen bemyndigar vägverket att anskaffa reservbromateriel inom en ram av 10 milj. kr.

Föredraganden framhåller att anslaget avser den verksamhet som skall fillgodose totalförsvarets krav på väghållning vid krigsfara och i krig och den planläggning i fred som erfordras härför. Anslaget omfattar delposterna drift och investering. I delposten drift inräknas bl.a. upprättande av krigsvägplan, medan delposten investeringar främst omfattar anskaffning av reservbroma­teriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

I motion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att alla typer av vägar kan förekomma i en krigsvägplan, inte minst en del av de 7 000 milen enskilda vägar. Vidare betonar motionärerna vikten av samordning mellan den vägupprustning som kontinuerligt pågår i fredstid och försvarets krigsvägplan. I fräga om det föreslagna beställningsbemyndigandet för reservbromateriel framhåller mo-


 


tionärerna att beställningarna av industri- och regionalpolitiska samt säker-     TU 1986/87:2 y hetsmässiga skäl bör placeras inom landet.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att om en krigsvägplan skall fungera måste redan i fredstid det sekundära vägnätet hållas i stånd.

Enligt vad utskottet erfarit utgör krigsvägplanen i sig ett instrument för samordning av den civila och militära väghållningen i kris- och krigssituatio­ner. I planen anges i fred planlagt utnyttjande av främst det allmänna vägnätet för totalförsvarets transporter. Vidare anges planlagt utförande av vissa vägobjekt av begränsad omfattning avsedda att öka totalförsvarets handlingsfrihet och framkomligheten för dess transporter. Planen omfattar också en förteckning över vissa enskilda vägar av betydelse för totalförsva­rets behov och för vilka avses gälla ett allmänt vägunderhållsansvar.

I vad gäller kravet på beställningar inom Sverige av krigsbromateriel vill utskottet framhålla att vägverket har att iaktta bestämmelserna i upphand­lingsförordningen (1986:366). Det bör dock tilläggas att vägverket - enligt vad utskottet erfarit — hittills under 1980-talet har kunnat placera alla beställningar av ifrågavarande materiel hos svenska tillverkare.

Syftet med de nu behandlade motionsyrkandena synes till väsenfiig del tillgodosett. Trafikutskottet anser därför att de inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför desamma. Regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, fillstyrks.

Statens järnvägar

D 3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

I propositionen förslås i denna del att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 28 milj. kr.

Föredraganden framhåller att i den föreslagna medelsramen har inräknats påbörjandet av en begränsad upprustning av bandelen Jokkmokk-Ar­vidsjaur för att tillgodose totalförsvarets behov till dess att ett framtida långsiktigt ställningstagande föreligger om persontrafiken på banan.

I mofion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att hela inlandsbanans fortbestånd måste garanteras, inte minst av totalförsvarsskäl. Vidare bör enligt motionä­rerna regeringen skyndsamt se över om det finns tillräcklig samordning mellan civila och militära intressen i vad gäller trafiksvaga bandelars framtid.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att järnvägens bannät har en viktig strategisk betydelse, som måste beaktas inför framfida ställningstaganden till godsjärnvägarnas framtid.

I vad först gäller inlandsbanan vill utskottet erinra om riksdagens beslut är 1985 (prop. 1984/85:114, TU 22, rskr. 348), enligt vilket frågan om persontrafikens framfid pä banan skall prövas efter en period på 4 ä 5 är. Först då torde det enligt riksdagsbeslutet vara möjligt att bedöma de långsiktiga trafikbehoven.

Trafikutskottet vill framhålla att ställningstaganden om trafiknedläggning­ar och spårupprivningar regelmässigt föregås av ett ingående beredningsar­bete, där totalförsvarets synpunkter vägs in i beslutsunderlaget. Härigenom


 


kan totalförsvarets krav och önskemål förenas med en anpassning av     TU 1986/87:2 y järnvägsnätet till dagens och framfidens trafikbehov.

Trafikutskottet delar den i motion 1986/87:Föl27 (c) uttalade uppfattning­en om vikten av att järnvägarnas strategiska betydelse beaktas inför framtida ställningstaganden till godsjärnvägarnas framtid och utgår också från att så sker.

Med hänvisning till det anförda finner trafikutskottet inte någon riksda­gens åtgärd påkallad med anledning av de mofionsyrkanden som nu är i fråga. Dessa synes följaktligen böra avstyrkas av försvarsutskottet.

Regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, tillstyrker trafikutskottet för sin del.

Sjöfart

E1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

I propositionen i denna del föreslår regeringen att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredraganden anfört om sjöfartsverkets verksamhet inom totalförsvarets civila del.

Föredraganden framhåller att han i årets budgetproposition för nästa budgetår beräknat 101,4 milj. kr. som ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, varav 1,5 milj. kr. avser den civila delen av totalförsvaret.

I motion 1986/87:Föl25 (c) framhålls att samhällets ökade sårbarhet och den allt mindre kapaciteten när det gäller sjötransporter innebär att försikfighet måste iakttas när det gäller att minska resurserna fill det förutvarande ekonomiska försvaret. Inte minst av beredskapsskäl måste Sverige skaffa sig en positiv sjöfartspolitik.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls sjöfartens betydelse från beredskaps­synpunkt. Det gäller — betonar motionärerna - att se till dels att den svenska handelsflottan inte minskar, dels att den är fillgänglig för Sverige vid en avspärrning.

Trafikutskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att en princip för svensk sjöfartspolitik enligt riksdagens beslut år 1980 (prop. 1979/80:166, TU 26 och 30, rskr. 418) är att trygga landets transportförsörj­ning i politiska och ekonomiska krissituationer. Vidare utgår utskottet från att ifrågavarande spörsmål kommer att behandlas i den proposition om sjöfartspolitiken som regeringen aviserat.

Med hänvisning fill det anförda finner trafikutskottet inte någon riksda­gens åtgärd erforderlig med anledning av ifrågavarande mofionsyrkanden. Dessa synes följaktligen böra avstyrkas av försvarsutskottet. Vad föredra­ganden anfört har inte givit utskottet anledning till erinran.

Luftfart

F1. Beredskap för civil luftfart

Trafikutskottet tillstyrker för sin del regeringens förslag att riksdagen fill Beredskap för civil luftfart för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag på 17,1 milj. kr.


 


Institut m.m.                                                                                  TU 1986/87:2 y

H1. Transportrådet

I propositionen i denna del föreslår regeringen - utöver vad som hemställs i budgetpropositionen — att riksdagen till Transportrådet för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 10,1 milj. kr.

Föredraganden framhåller att merparten av dessa medel avses användas för åtgärder i syfte att begränsa verkningarna av elavbrott på drivmedelsför­sörjningen.

I motion 1986/87:Föl27 (c) framhålls att medlen skulle utnyttjas bättre om de tillfördes länsstyrelserna. Riksdagen bör därför avslå förslaget till medelsan­visning och hos regeringen begära ett nytt förslag med den angivna inriktningen.

Transporträdet, som enligt sin instruktion (1979:1037) har att svara för beredskapsplanering inom transportsektorn, framhåller i sin anslagsfram­ställning för nästa budgetår att i programplaneringen för de civila delarna av totalförsvaret 9 milj. kr. har avsatts för inköp av batteridrivna pumpar. För att drivmedelsförsörjningen skall fungera vid ett elavbrott måste det finnas sådana reservpumpar vid ett relativt stort antal bensinstationer. Uppräknat till 1987/88 års prisläge är medelsbehovet 9,4 milj. kr.

Enligt vad trafikutskottet erfarit kommer transportrådet att svara för upphandlingen av pumparna. Utskottet har för sin del ingen erinran mot att så sker.

Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att försvarsutskot­tet avstyrker motionsyrkandet i här berörd del. Vidare tillstyrker trafikut­skottet att 10 075 000 kr. anvisas till Transportrådet för budgetåret 1987/88 utöver vad trafikutskottet föreslår i sitt betänkande TU 1986/87:22.

Stockholm den 23 april 1987 På trafikutskottets vägnar Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Olle ■ Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Jari Länder (s), Anders Andersson (m) och Jan Sandberg (lu).

Avvikande meningar

1. Statens järnvägar

Gösta Andersson (c), Anna Wohlin-Andersson (c) och Viola Claesson (vpk) anser att den del av yttrandet - under avsnittet Statens järnvägar - som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "sin del" bort ha följande lydelse:


 


Enligt trafikutskottets mening beaktades inlandsbanans betydelse från     TU 1986/87:2 y beredskapssynpunkt inte i tillräcklig omfattning i 1985 års riksdagsbeslut. Utskottet anser därför att ett ställningstagande till banans framtid bör ske utan uppskov och innebära att hela dess fortbestånd säkerställs av totalför­svarsskäl.

Vad trafikutskottet nu anfört, med anledning av motionerna 1986/ 87:Föl25 (c) yrkande 3 och 1986/87:Föl27 (c) yrkande 16 i denna del, bör försvarsutskottet föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

I avvaktan pä att regeringen förelägger riksdagen det erforderliga besluts­underlaget tillstyrker trafikutskottet för sin del regeringens förslag till medelsanvisning.

2.       Sjöfart

Gösta Andersson (c), Anna Wohlin-Andersson (c) och Viola Claesson (vpk) anser att den del av yttrandet - under avsnittet Sjöfart - som börjar med "Trafikutskottet vill" och slutar med "till erinran" bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet ser för sin del med oro på den utveckling som inneburit att den svenska handelsflottan minskat frän 613 fartyg om sammanlagt 12,9 milj. dödviktston år 1975 till 438 fartyg om 2,2 milj. dödviktston 1986 - en kapacitetsminskning på drygt 80 %.

Trafikutskottet erinrar om att ett vikfigt mål för den svenska sjöfartspoliti­ken — enligt riksdagens beslut härom år 1980 - är att trygga landets transportförsörjning i politiska och ekonomiska krissituationer. Den av regeringen till i maj månad innevarande år aviserade sjöfartspolitiska propositionen måste ha som utgångspunkt att skaffa Sverige en positiv sjöfartspolitik som motsvarar de år 1980 fastställda intentionerna.

Vad trafikutskottet sålunda anfört med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1986/87:Föl25 (c) yrkande 4 och 1986/87:Föl27 (c) yrkande 16 i denna del bör försvarsutskottet föreslå riksdagen att sorh sin mening ge regeringen till känna.

3.       Institut m.m.

Gösta Andersson och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser att den del av yttrandet - under avsnittet Institut m.m. - som börjar med "Transporträ­det, som" och slutar med "betänkande TU 1986/87:22" bort ha följande lydelse:

Enligt trafikutskottets mening bör transportrådets uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret överföras pä länsstyrelserna. Utskottet tillstyr­ker därför för sin del förslaget i motion 1986/87:Föl27 (c) om avslag på regeringens förslag till medelsanvisning.

Vidare delar trafikutskottet motionärernas uppfattning att regeringen bör förelägga riksdagen nytt förslag med den av motionärerna angivna inrikt­ningen.

Vad trafikutskottet nu har anfört bör försvarsutskottet föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen fill känna.


 


gotab   Stockholm 1987 12890