över proposition 1983/84:90 om ändrade förmer för finansiering av bostadslån m.m.

Yttrande 1983/84:FiU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets yttrande

,1983/84:2 y ',.■'„.,,

över proposition 1983/84:90 oni ändrade former för finansiering av bostadslån m. m.

Till bostadsutskottet,

Bostadsutskottet har den 8 februari 1984 beslutat bereda finansutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:90 öm ändrade forhier för finansiering av bostadslån m. rh. jäifite rnotiöherna 1983/84:513,1063,1972, 2008och2407.        .r   ■■;    •.;   ,-' - i ;■■ :-M:.-   ..■;.::,'...,;.'     :. . ,.

I propositionen föreslås att,de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen skall lånas upp direkt för detta ändamål på den prioriterade kreditmarknaden. Härigenom avlastas statsbudgeten utgifterna. för den nuvarande bostadslångivningen.

I valet mellan att överföra den statliga bostadslängivningen till de bottenlåneinstitut som finns på marknaden, dvs. stadshypoteksinstitutionen, Spintab och BOFAB, och behålla nuvarande system men lägga upplåningen av de medel som behövs för utlåningen utanför statsbudgeten på ett statsägt kreditakfiebolag förordar föredraganden - statsrådet Hans Gustafsson - den senare formen. Skälet härför är att när det gäller finansieringen av nybyggnad och ombyggnad av bostäder är åtgärdernas omfattning i väsentliga delar en följd av samhällets standardkrav. Regler för bostadslån och räntebidrag är av avgörande betydelse både för byggande och boende. Det är därför enligt föredragandens mening viktigt att staten får möjligheter att direkt styra utlåningen. En indirekt styrning, t. ex. genom villkor för kreditgarantier ställda till bottenlåneinstituten, kan enligt föredragandens mening ha brister i fråga om effektivitet och även orsaka adminisirafiva problem i samband ined kontroller» av uppställda villkor. Det finns därför inte skäl att ändra nuvarande ansvarsfördelning mellan staten och de tre bottenlåneinstituten.

Föredraganden ser inte heller skäl att genomföra en s. k. fullständig finansiering. De marginella adminisirafiva fördelar som eventuellt skulle uppkomma i ett sådant system saknar betydelse i förhållande fill de kreditpolitiska svårigheterna och till de betydande störningar som skulle bli följden av ändrade insfitutionella förhållanden, anför föredraganden.

Efter samråd med chefen för finansdepartemenlet föreslär föredraganden att ett särskilt statsägt kreditinstitut skapas för att låna upp de medel som behövs för utlåning genom bostadsverket. Avsikten är att bostadsverkets organ skall sköta låneprövningen och förvaltningen av lån för kreditinstitutets räkning. Någon särskild subventionering skall inte ske genom institutets försorg.

I en särskild bilaga till propositionen tar statsrådet Kjell-Olof Feldt upp 1 Riksdagen 1983/84.5 samt. Nr 2 y

FiU 1983/84:2 y

FiU 1983/84:2y                                                                        2

vissa frågor om bildandet av det särskilda kreditinstitutet som avses ha hand om upplåningen. Det gäller bl. a. frågor om upplåningsrätt, eget kapital, garanfifond, organisation och genomförande. Bolaget bör enligt föredraganden inrättas under år 1984. Bolaget skall svara för den kapitalanskaffning som behövs för utbetalning av bostadslån fr. o. m. den 1 juli 1985.

Utskottet vill för sin del framhålla att statens roll på kapitalmarknaden är en annan än den som gäller för övriga parter. Samtidigt som staten agerar som låntagare har staten också det övergripande ansvaret för att kreditpolitiken samordnas med den ekonomiska politiken i övrigt. För staten gäller det således att finansiera sitt eget utgiftsöverskott på marknaden utan att det leder fill allvarUgt men för övriga låntagares möjligheter att finansiera rimliga reala resursanspråk, Statens roll är också unik därigenom att den kan fastställa sina egna villkor för upplåningen med de begränsningar som övergripande samhällsekonomiska hänsyn innebär. Statens egen upplåning och bostadsbyggandets kapitalbehov har givits en prioriterad ställning,på kreditmarknaden.

Förslaget i propositionen innebär att bostadslångivningen, som hittills skett över statsbudgeten, ersätts med en upplåning direkt för detta ändamål på den prioriterade kreditmarknaden. Det innebär i sig inte att utrymmet pä kreditmarknaden för vare sig den statliga upplåningen eller bostadsfinansieringen förändras. Det medför som utskottet ser det likväl en renodling av finansieringsbilden genom att respektive sektor kommer att svara för sin egen upplåning, vilket ger en riktigare bild av kapitalmarknadsanspråken. Bostadssektorns kapitalmarknadsbehov kommer inte i samma utsträckning som hittills att tillgodoses genom statsupplåning. Detta bör enligt utskottet leda fill att kapitalmarknadens funktionssätt förbättras. Det bör bli lättare att mobilisera långfristigt kapital. Återflödet av krediter kommer i den takt amorteringsvillkoren medger att kunna användas till ny utlåning.

Utskottet vill ocksä framhålla vad riksgäldsfullmäktige vid flera tillfällen har anfört. Genom att bryta ut bostadslångivningen ur statsbudgeten blir budgetunderskottet mer rättvisande vid internationella jämförelser. I andra länder bmkar långivning inte redovisas över statsbudgeten. Fullmäktige anser att det är en fördel vid presentationen av Sverige som låntagare utomlands om budgetunderskottet redovisas mer i enlighet med internationell praxis.

Under en tämligen lång övergångsperiod kommer emellertid amorteringar och räntebetalningar av den utestående lånestocken att redovisas som inkomster på statsbudgeten. Därigenom blir den omedelbara effekten av en utlyftning av bostadslångivningen en direkt budgetmässig förbättring.

Utskottet anser sammanfattningsvis att starka skäl talar för att utgifterna för bostadslångivningen lyfts ut från statsbudgeten och tillstyrker från sina utgångspunkter förslaget i proposition 90 i denna del.

FiU 1983/84:2 y                                                                       3

I propositionen föreslås att denna finansiering skall ombesörjas av ett av staten helägt finansieringsinstitut. Detta förslag avstyrks i motion 2407. I motionerna 513 och 1972 avstyrks propositionen i sin helhet. Molionärerna begär att regeringen utarbetar ett förslag där hela bostadsfinansieringen läggs på botlenlåneinstituten. I motion 1972 sägs att pä sikl bör även den generella subventioneringen av boendet över statsbudgeten avskaffas. Motionärerna i de tre motionerna framhåller alt genom en enhetlig finansiering skulle en förenkling av långivningen och rationalisering av bostadslåneadministrationen ske, som skulle vara positiv för låntagarna.

I motionerna 1063 (vpk) och 2008 anförs att starka skäl talar för genomförande av en totalfinansiering av bostadsbyggandet genom ett statligt kreditinstitut.

Det får ankomma pä bostadsutskottet att närmare bedöma om bostadslängivningen bör administreras av ett eller flera bostadsfinansieringsinstitut.

Stockholm den 15 mars 1984

På finansutskottets vägnar ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s), Karin Flodström (s), Anders Andersson (m), Ella Johnsson (c) och Kenth Skårvik (fp).

minab/gotab 78193   Stockholm 1984