över proposition 1982/83:83 om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.m.

Yttrande 1982/83:KU7

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande

1982/83:7 y

över   proposition   1982/83:83   om   ändring   i   skatteregisterlagen (1980:343) m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över ovan angivna proposition såvitt avser sekretessfrågorna.

Skatteregisterlagen, som trädde i kraft den 1 juli 1980, innebär bl. a, att det med hjälp av automatisk databehandling (ADB) förda centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren får användas vid beskattning för vissa i lagen närmare angivna ändamål. Terminalåtkomst medges de myndigheter som har förfogande över registren, dvs. riksskatteverket (RSV), länsstyrelse och lokal skattemyndighet. Genom lagändring våren 1982 (prop. 1981/ 82:160) utvidgades användningsområdet för registren på så sätt att registren också får användas i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.

I den nu aktuella propositionen föreslås de ändringar i skatteregisterlagen som behövs för ett successivt genomförande av ett nytt ADB-system för mervärdeskatt. Vidare föreslås att det centrala skatteregistret också skall få användas för riksskatteverkets tillsyn över tilldelningen av s. k. organisationsnummer, dvs. identitetsbeteckningar för juridiska personer m. fl. Lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar föranleder enligt propositionen att en del uppgifter om en enskilds skatteiörhållanden bör få lämnas ut till andra. För att göra detta möjligt föreslås att sekretessen begränsas för vissa uppgifter i det centrala" skatteregistret.

Föredragande departementschefen anför härom bl. a, följande:

Enligt lagen skall en uppdragsgivare i vissa fall vid utbetalning av ersättning på grund av ett uppdrag göra avdrag med 50 % av ersättningen och betala in det innehållna beloppet till länsstyrelsen. Avdragsskyldighet föreligger inte bl. a. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och personnummer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala preliminär B-skatt. Uppdragsgivaren kan göras betalningsskyldig för det belopp han underlåtit att innehålla och kan även ådömas böter. En uppdragsgivare som vill kontrollera huruvida uppdragstagaren skall betala preliminär A-skatt eller B-skatt bör självfallet kunna få upplysningar om detta hos skattemyndigheterna.

Uppgift om vilket slag av preliminär skatt som en fysisk person skall betala finns lagrad i det centrala skatteregistret. Uppdragsgivarnas behov av att på ett enkelt sätt få denna information bör därför kunna tillgodoses genom att information lämnas ut från registret. I den mån de aktuella uppgifterna inte kan hänföras till beskattningsbeslut, som enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen

1 Riksdagen 1982/83. 4 saml. Nr 7y

KU 1982/83:7 y

KU 1982/83:7 y                                                                        2

(1980:100) är offentliga, råder sekretess, varför ett utlämnande till enskilda i dessa fall förutsätter att sekretessen begränsas. Något skäl för att bibehålla sekretessen för dessa uppgifter har jag inte funnit. Jag föreslår därför att 12 § SRL avfattas så att uppgift om det slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala får lämnas ut till enskilda i samma utsträckning som gäller för uppgift om att nägon är registrerad till mervärdeskatt. Jag föreslår vidare att det i 5 § uttryckligen anges att det centrala skatteregistret skall innehålla uppgift om vilket slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala.

Datainspektionen har yttrat sig i ärendet till regeringen och inte haft något att erinra mot förslaget om registerinnehåll och terminalåtkomst (prop. s. 14). I propositionen anför föredraganden att han har för avsikt att föreslå regeringen att RSV skall få i uppdrag att se över frågorna om driftssäkerhet och sekretess- och integritetsskydd i skatteförvaltningens ADB-system samt föreslå och genomföra lämpliga åtgärder (prop. s. 10).

I likhet med datainspektionen har konstitutionsutskottet, från de synpunkter utskottet har att beakta, inte någon erinran mot propositionens förslag. Dock föreslås att ikraftträdandet av lagändringarna fastställs till viss bestämd dag.

Stockholm den 3 mars 1983

På konstitutionsutskottets vägnar OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk). Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Britta Hammarbacken (c) och Ove Karlsson (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth Fleetwood (alla m), vilka anser att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I samband med att användningsområdet för det centrala skatteregistret förra året utvidgades till att avse även kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet anfördes i en avvikande mening (3 m) till konstitutionsutskottets yttrande i det ärendet (KU 1981/82:17 y) en rad betänkligheter mot regeringens förslag från integritetssynpunkt. Dessa betänkligheter kvarstår. Den nu aktuella propositionen innebär en ytterligare urholkning av integritetsskyddet genom  att  uppdragsgivare - enskilda personer  utan

KU 1982/83:7 y                                                        3

tystnadsplikt - får s. k. terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret om uppdragstagarnas förhållanden. Vad konstitutionsutskottet sålunda anfört bör beaktas vid ärendets fortsatta handläggning.

minab/gotab   Stockholm 1983 73817