över proposition 1980/81:20 såvitt avser lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio AB jämte motion
Yttrande 1980/81:AU5
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:5 y
över proposition 1980/81:20 såvitt avser lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio AB jämte motion
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle alt yttra sig över proposition 1980/81:20, bilaga 8 punkt 4:3 (Lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio AB) Jämte motion 1980/81:57. Arbetsmarknadsutskottet får anföra följande.
Propositionen
Sveriges Utbildningsradio AB började sin verksamhet den I januari 1978. 1 riksdagsbeslutet före inrättandet ingick ett bemyndigande för regeringen att närmare avgöra Utbildningsradions lokalisering inom Stockholmsområdet. Det förutsattes att regeringen därvid skulle besluta att Utbildningsradion - som f. n. disponerar lokaler på Östermalm i Stockholm - skulle lokaliseras utanför Storstockholms kärnområde. Med anledning härav beslöt regeringen år 1977 att Utbildningsradion skulle föriäggas till Tyresö kommun. Projekteringsarbeten har därefter bedrivits av byggnadsstyrelsen.
Investeringskostnaderna för att förlägga Utbildningsradions verksamhet till Tyresö sägs nu i propositionen ha blivit oväntat stora. De beräknas totalt uppgå till 290 milj. kr. Även personalkostnaderna väntas öka avsevärt.
Om Utbildningsradion i stället får permanenta lokaler i närheten av radio- och TV-husen på Östermalm räknar regeringen med alt betydande samordningsvinster kan uppnås och att investeringskostnaderna kan minskas med 150 milj. kr. Enligt regeringens mening bör beslutet att lokalisera Utbildningsradion till Tyresö kommun upphävas och lokalbehovet tillgodoses på Östermalm. Riksdagen föreslås godkänna riktlinjer av denna innebörd för den fortsatta lokalplaneringen.
Motionen
Ingvar Carlsson m.fl. (s) finner i motion 1980/81:57 inga som helst skäl för att det tidigare regeringsbeslutet skall ändras. De vill i första hand att riksdagen skall besluta att lokaliseringen till Tyresö fullföljs på tidigare planerat sätt. Till stöd härför anförs bl. a. att Tyresö har den lägsta arbels-platskvoten av kommunerna i Stockholm län. 1 Riksdagen 1980181. 18 .saml. Yltr. nr 5
1980/81:5 y
AU 1980/81:5 y 2
I andra hand yrkar motionärema alt om riksdagen ändå ansluter sig till regeringens uppfattning så bör riksdagen uttala att annan statlig verksamhet utlokaliseras till Tyresö.
Uppgifter om Tyresö kommun
Befolkningsutveckling
Ar
1960
1970
1975
1979
1984
I prognos)
5 000
27000
29400
31300
32 500
Förvärv.sfrekvens
(procentandel sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder)
|
År |
1970 |
|
1975 |
|
1980 |
|
|
|
Totalt |
därav kvinnor |
Totalt |
därav kvinnor |
Totalt |
därav kvinnor |
|
Tyresö Länet Rikel |
67,9 66,3 64.0 |
51.2 54.5 46,4 |
77.5 75,6 72,9 |
69,6 69.4 62.7 |
77.7 77.3 74,6 |
72.7 73.6 67,2 |
Arbetslöshet åren 1978 och 1979 i procenttal
|
Ar |
1978 |
|
|
1979 |
|
|
|
|
Samtliga |
Kvinnor |
Ungdomar |
Samtliga |
Kvinnor |
Ungdomar |
|
Tyresö Länet Riket |
0.7 1,0 2.0 |
0,7 0.9 2.0 |
1,8 2,1 3.8 |
0,8 0,9 1,9 |
0.7 0.8 2,0 |
1.9 2.0 3.7 |
Tillgången på arbetstillfällen
1 motionen hävdas att Tyresö kommun har den lägsta arbetsplatskvoten av kommunerna i Stockholms län. Kvoten anger förhållandet mellan antalet arbetstillfällen och antalet förvärvsarbetande i kommunen. Med anledning härav redovisas en tabell som jämför samtliga kommuner i länet. Tabellen är hämtad från länsstyrelsens länsrapport 78 och bygger på uppgifter ur folk- och bostadsräkningen 1975. Det året fanns i Tyresö enligt samma källa ca 5 300 arbetstillfällen, och antalet förvärvsarbetande uppgick till 13 300.
AU 1980/81:5 y
|
Kommun |
Arhelsplalskvol |
Andel föl |
värvs- |
Andel arhels- |
|
|
(antal arbetstill- |
arbetande som |
lillfällen som | |
|
|
fällen i kommunen |
arbetar i |
den |
rekryterats med |
|
|
per 100 förvärvs- |
egna kommunen |
kommuninvånare | |
|
|
arbetande invånare) |
{%) |
|
(%) |
|
Botkyrka |
41.6 |
26,6 |
|
63.9 |
|
Danderyd |
74.3 |
29.4 |
|
39.6 |
|
Ekerö |
53,7 |
36.1 |
|
67.1 |
|
Haninge |
54,9 |
37.2 |
|
67.7 |
|
Huddinge |
59,6 |
27.5 |
|
46.1 |
|
Järfälla |
55.9 |
33.4 |
|
59.6 |
|
Lidingö |
.'»6,4 |
37.5 |
|
66.5 |
|
Nacka |
66.9 |
39.8 |
|
59.5 |
|
Norrtälje |
91,4 |
84.8 |
|
92.7 |
|
Nynäshamn |
74,0 |
67,4 |
|
91.1 |
|
Sigtuna |
94.9 |
.'57,5 |
|
60,6 |
|
Sollentuna |
55,3 |
28,5 |
|
51,5 |
|
Solna |
158.7 |
36.9 |
|
23.3 |
|
.Stockholm |
138.2 |
84.1 |
|
60,8 |
|
Sundbyberg |
86.5 |
26,5 |
|
30.6 |
|
Södertälje |
87.1 |
75,2 |
|
86.3 |
|
Tyresö |
39.5 |
27.1 |
|
68..'i |
|
Täby |
48,2 |
28.4 |
|
59.0 |
|
Upplands-Bro |
55,1 |
33.9 |
|
61.4 |
|
Upplands-Väsby |
61,5 |
42.0 |
|
68.3 |
|
Vallentuna |
46,1 |
32.3 |
|
70.0 |
|
Vaxholm |
55.5 |
41.7 |
|
77.9 |
|
Värmdö |
63,3 |
53.1 |
|
83.9 |
Tabellen bekräftar att Tyresö år 1975 hade den lägsta arbetsplalskvoten. Andelen förvärvsarbetande med anställningar i den egna kommunen var också låg, vilket innebär att en motsvarande hög andel av de sysselsatta arbelspendlar till andra kommuner. Främst sker det till Stockholm. Den tredje kolumnen visar att drygt två tredjedelar av arbetstillfällena i Tyresö rekryterats med kommuninvånare. Övriga platser var besatta med personer som arbelspendlar från andra kommuner.
1 kommunens bostadsförsörjningsprogram för åren 19801984 uppges att antalet arbetsplatser nu är ca 6000. Antalet invånare som arbetar i andra kommuner (utpendlare) sägs vara 10000, medan 1000 personer pendlar in till arbetsplatser i kommunen.
Antalet statligt anställda i kommunen (inkl. lärarpersonal) uppgick år 1976 fill 690. Detta motsvarar 0,5% av alla statligt anställda i Stockholms län. Denna situation var emellertid inte speciell för Tyresö. Av länets sammanlagt 139500 statligt anställda var nämligen 109000 eller 78% verksamma i Stockholm och Solna. Till följd härav blir andelarna statligt anställda låga i länets övriga 21 kommuner inkl. Tyresö. (Källa för här redovisade data: ERU: Specialbearbetning av slatsljänstemannaslatisti-ken.)
AU 1980/81:5 y 4
Utskottet
Det ankommer på utskottet att från de synpunkter utskottet har att företräda yttra sig över den i ärendet aktualiserade frågan om lokaliseringen av Utbildningsradion.
Riksdagen har i ett tidigare sammanhang (UbU 1976/77:8) förutsatt att Utbildningsradion skall förläggas inom Stockholmsregionen men utanför dess kärnområde, dvs. utanför Slockholm, Solna och Sundbyberg. Bakgrunden till delta ställningstagande från riksdagens sida är den kraftiga inomregionala obalansen i fråga om arbetsplatsernas fördelning inom länet. En mycket hög andel av arbetsplatserna är samlade i kärnområdet. Inte minst gäller det om de statliga arbetsplatserna. Som ovan redovisats var år 1976 inte mindre än 78% av dessa arbetsplatser koncentrerade lill Stockholm och Solna. Med anledning härav har utskottet vid olika tillfällen uttalat sig för en Jämnare spridning av de statliga arbetsplatserna. Sålunda fastslog utskottet i sitt av riksdagen godkända belänkande AU 1976/77:7 om sysselsättningspolitiken att staten såsom en stor arbetsgivare i Stockholmsområdet har ett ansvar för en förbättrad inomregional balans i området.
Det beslut regeringen fattade år 1977 om att nya lokaler för Utbildningsradion skulle förläggas lill Tyresö kommun var i god överensstämmelse med de intentioner riksdagen givit uttryck för. Förberedelser för utlokaliseringen har vidtagits i form av markinköp och byggnadsprojeklering. Fråga har nu emellertid uppstått om det av kostnadsskäl är försvarligt alt fullfölja utlokaliseringen. Regeringen begär med åberopande av kostnadsskäl att riksdagen skall godkänna nya, i propositionen redovisade riktlinjer för den fortsatta lokalplaneringen. Dessa riktlinjer innebär bl.a. all regeringen utan hinder av riksdagens tidigare uttalanden om en lokalisering utanför Stockholmsregionens kärnområde skall kunna upphäva sitt beslut beträffande Tyresö. Planeringen skall i stället kunna inriktas på alt tillgodose Utbildningsradions lokalbehov pä Östermalm i Stockholm.
Ingvar Carlsson m. fl. (s) vänder sig mot regeringens förslag i motion 57. De vill i första hand att lokaliseringen till Tyresö skall fullföljas på del sätt som tidigare planerats.
En spridning av statliga arbetsplatser till Stockholmsregionens kranskommuner har hittills kommit till stånd i ett par fall. Stiftelsen Samhällsföretags cenlraladministralion har förlagts till Botkyrka kommun och försäkringsrätten för Mellansverige till Haninge kommun. Förläggningen av Utbildningsradion till Tyresö skulle därför vara ett betydelsefullt fortsalt led i arbetet på en decentralisering av den statliga förvaltningen i länet.
Vad som sägs i propositionen lyder emellertid på möjligheter till samordningsvinster och högsi betydande besparingar genom en fortsatt förläggning av Utbildningsradion till Östermalm. Detta skall vägas mot de positiva effekter som kan uppnås genom en utlokalisering, bl. a. för sysselsätt-
AU 1980/81:5 y 5
ningen i Tyresö. Utskottets tidigare redovisning av sysselsätlningsförhål-landena i kommunen ger vid handen all dessa inle nämnvärt skiljer sig från övriga kommuner i länet eller ens från andra kommuner i Stockholms närhet. Det kan med fog hävdas alt Tyresöborna på grund av brislen på arbetsplatser i den egna kommunen är hänvisade till arbetspendling i mycket slor omfattning. Det hör då till bilden att man måste räkna med att en förläggning av Utbildningsradion till Tyresö leder lill alt de anställda kommer att pendla till den nya arbetsplatsen och att fler sysselsättningstillfällen för kommuninvånarna under en överblickbar tid kommer alt skapas endast i begränsad omfattning. På sikt är det dock betydelsefullt att man skapar bättre balans mellan boende och arbetsplatser i Tyresö liksom i andra kranskommuner i Stockholmsområdet. Sammantaget gör dock utskottet den bedömningen all det får anses rimligt att nu ompröva Utbildningsradions lokaliseringsfråga, och utskottet vill därför inte motsätta sig att så sker. Mot den bakgrunden kan utskottet inte ställa sig bakom yrkande I i motion 57.
1 detta sammanhang noterar utskottet också att kulturutskottet har all behandla en motion av Georg Andersson m.fi. (s). 1980/81:73. 1 denna begärs när det gäller Utbildningsradion bl. a. en utvärdering av den nuvarande verksamhetens inriktning, innehåll och omfattning samt i vilken utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar. Detta och andra förslag av motionärerna med syfte att nedbringa kostnaderna synes utgå från alt Utbildningsradion stannar kvar på Östermalm.
På uppdrag av regeringen har länsstyrelsen i Stockholms län i samråd med landstinget och byggnadsstyrelsen arbetat med frågan om möjliga decentraliseringar av statlig verksamhet från Stockholm-Solna till andra delar av länet. Ett liknande arbete bedrivs av den lill budgetdeparlemenlet knutna decentraliseringsdelegalionen vid sidan av dess uppgift att bevaka möjligheterna till decentraliseringar på en nationell nivå. Det bör vara en angelägen uppgift att i de nämnda sammanhangen noga överväga möjligheterna till alternativa lokaliseringar av statlig verksamhet till Tyresö om Utbildningsradion inte förläggs dit. Sådana överväganden bör rimligen komma till stånd utan särskilt initiativ från riksdagens sida. Utskottet föreslår sålunda att yrkandet 2 i motion 57 med hänvisning till dessa uttalanden inle föranleder någon riksdagens åtgärd.
Slockholm den 20 november 1980
På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVERJONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Alf
Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svens
son (m). Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Marian
ne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Sune Johansson (s), Nils-Olof Grön
hagen (s) och Sonja Rembo (m). .,
,
Norstedts Trycken, Stockholm 1980