över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften m.m. (prop. 1983/84:62)

Yttrande 1983/84:SkU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

SkU 1983/84:4 y

Skatteutskottets yttrande

1983/83:4 y

över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften m. m. (prop. 1983/84:62)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskoltet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:62 om fortsatt stöd för åtgärder för alt ersätta olja, m. m. samt för investeringar inom energiområdet i vad avser lagförslagen och följdmotioner får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås en höjning av den nu gällande avgiften för oljeprodukter med 10 kr. per kubikmeter, varav 4 kr. är avsedda för oljeersättningsfonden, 2 kr. för energiforskningsfonden och 4 kr. för åtgärder mot försurning. Vidare föreslås att avgiften skall omfatta även bensin och kol och att en ny avgift skall införas för elektricitet från kärnkraftverk. Avgiften på bensin, som föreslås utgå med 6 öre per liter, är avsedd att fördelas så att 1 öre tillförs oljeersättningsfonden, 2 öréoljeprospekterings-fonden och 3 öre enefgiforskningsfonden. Avgiften på kol - 10 kr. per lon -och elektricitet från kärnkraftverk - 0,2 öre per kWh - föreslås i sin helhet tillfalla energiforskningsfonden.

Syftet är att återställa inflödet av pengar lill fonderna och lill åtgärderna mot försurning och att finansiera kostnaderna för investeringsprogrammet för år 1984.

För att förbättra överblicken över systemet förordar energiministern, att
behållningen av fonderna tillförs en inkomsttitel på statsbudgeten benämnd
Särskild avgift på oljeprodukter, m. m. Förslaget innebär dessutom en
fullständig samordning av avdragsreglerna i lagen om särskild avgift för      

oljeprodukter - som i fortsättningen skall benämnas lagen om särskild avgift för oljeprodukter och kol - och motsvarande bestämmelser i energiskattelagen. Avgiften på elektricitet från kärnkraftverk föreslås bli reglerad i en    . särskild lag. som utformats efter förebild av lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

Samtliga borgerliga partier-m i motion 184 av Erik Hovhaminarm. fl., fp
i motion 183 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson och c i motion 185 av
Tage Sundkvist m. fl. - har kritiserat propositionen för avsaknaden av en      ,

redovisning av medelsbehovet och en beräkning av den förv.".ntade inkomstökningen. C och fp accepterar i och för sig att de berörda ändamålen finansieras med avgifter, medan rn anser att avgiften bör avskaffas och att projekten framdeles bör finansieras genom specifika anslag över statsbudgeten.

Vad gäller avgiftsbeläggningen av de olika energislagen motsätter sig alla de borgerliga partierna alt en avgift införs för bensin. 1 motion 177 av Lars

1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr4 v

SkU 1983/84:4 y                                                                      2

Werner m. fl. (vpk) accepteras avgiften på bensin men motionärerna yrkar alt inkomsterna av den skall fördelas på ett annat sätt än som föreslagits i propositionen.

Erik Hovhammar m. fl. (m) yrkar i motion 184 även avslag på avgiftshöjningen för olja och på de nya avgifterna för kol och elektricitet från kärnkraftverk. Vpk yrkar alt höjningen för olja skall begränsas lill 8 kr. per kubikmeter och fördelas annorlunda än som föreslagits i propositionen. Beträffande kol accepterar vpk avgiften men anser att också den skall användas på ett annal sätt än enligt förslaget i propositionen. När del gäller elektricitet från kärnkraftverk yrkar vpk en högre avgift, näinligen 0,5 öre per kWh och en annan användning än enligt propositionen. Slutligen har vpk begärt ett uttalande av riksdagen att någon avgift på naturgas inte bör komma i fråga ens på längre sikt.

Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt uttalande i samband med ett tidigare förslag lill höjning av den särskilda oljeavgifien (SkU 1982/83:3 y). I yttrandet uttalade utskottet bl. a, följande.

Skalteutskollet vill först konstalera all tre olika utskott har behandlat frågor rörande den särskilda oljeavgiften under 1982. Tidigare under detta år har näringsutskoltet, skatleulskottel och försvarsiilskottel behandlat olika ändringar av denna avgift i yttranden eller betänkanden. Detta förhållande i förening med de principiella invändningar som förs fram i motion 99 understryker behovet av en sådan klarare gränsdragning mellan utskottens kompetensområden i fråga om skatter och avgifter som ulskollel förordat i annat sammanhang.

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är del uppenbart att närings-utskottets prövning av frågan om särskilt stöd lill lorveldade anläggningar är beroende av möjligheten att fiansiera ett sådant stöd. Av propositionen framgår all oljeersällningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200 milj. kr. genom att den särskilda oljeavgifien höjs med 13 kr. per kubikmeter. Däremot framgår del inte all någon sänkning av avgiften skall äga rum när fonden väl fått sina medel. Skatteutskottet finner det högst sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som kan behöva tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen.

Utskottet vill emellertid mol bakgrund av de ovan angivna konsekvenserna ifrågasätta om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på längre sikt bör ersättas med generella skaller och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna till överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgifts-kontroll skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd.

Mot bakgrund av delta yttrande anser skatteutskottet att den föreslagna samordningen med energiskaltelagen är en positiv åtgärd. Även den aviserade redovisningen i statsbudgeten av behållningen på fonderna finner utskottet vara elt steg i rätt riktning. Beträffande förslaget om en höjning av avgiften på nu avgiftsbelagda produkter och en utbyggnad av avgiften till att avse nya produkter vill utskottet, nu liksom tidigare, stryka under behovet av en klarare gränsdragning mellan skatter och avgifter och framhålla att

SkU 1983/84:4 y                                                                      3

specialdestineringuvskatter bör undvikas. Utskottet vill einellertidf. n. inte motsätta sig att de angivna ändamålen avgiflsfinansieras på sätt som föreslagits. Om näringsutskoltet anser all medel bör tillskjutas för dessa ändamål i den omfattning som begärs, bör näringsutskoltet enligt utskottet även tillstyrka att avgiften höjs och byggs ut i enlighet med energiministerns förslag. Näringsutskoltet bör således i så fall, enligt skalteutskoltels mening, tillstyrka propositionen och avstyrka såväl de borgerliga partiernas avslagsyrkanden som vpk:s yrkanden om andra avgiftsnivåer än de som föreslagits i propositionen.

I propositionen uttalar energiministern som sin mening all en avgift på sikt bör införas även på naturgas. Avsikten är dock inte alt riksdagen nu skall ta ställning lill denna fråga. Utskottet finner inte heller skäl till ett ställningstagande i detta sammanhang, och vpk:s yrkande på.denna punkt börsåledes enligt utskottet inte föranleda någon åtgärd.

Göran Riegnell m. fl. (m) har i motion 1195 från föregående riksmöte, vilken hänvisats lill skalleutskoltel, yrkat alt riksdagen skall ge till känna att avgift inte skall utgå för olja som används i fartyg i växellrafik. Motionen, som torde vara tillgodosedd genom förslaget i propositionen om .en samordning av avdragsreglerna med energiskätlelagens bestämmelser, bör enligt utskottet behandlas i anslutning lill propositionen. Utskottet överlämnar därför motionen lill näringsutskoltet.

Stockholm den 1 december 1983

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Krislenson (s). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s)*, Karl Björzén (m)*, Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s) och Ewy Möller (m).

' Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande meningar

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anser all del avsnitt av utskottets yttrande.som börjar på s. 2 med "Mot bakgrund" och slutar på s. 3 med "i propositionen" bort ha följande lydelse.

Av utskottets yttrande 1982 frarngår att systemet méd avgiftsfinansierade fonder bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten; Denna ståndpunkt hävdades ännu mera bestämt av m:s ledamöter i ulskollel i en

SkU 1983/84:4 y                                                                      4

avvikande mening lill yttrandet. Redan av denna anledning anser utskottet att förslaget om en höjning och utbyggnad av avgiften bör avslås.

Därtill kommer det anmärkningsvärda förhållande som påpekats i motion 184, all del i propositionen inte redovisas någon beräkning av de inläklsök-ningar som kan följa av avgiflsökningarna. Även medelsbehovet är mycket bristfälligt redovisat. En grov överslagsberäkning ger vid handen att avgiftshöjningarna torde inbringa uppskattningsvis 450 milj. kr. per år. Det föreligger enligt utskottets uppfattning inte något behov av en så kraftig, ytterligare beskattning av energi.

Vad särskilt gäller den föreslagna avgiften för bensin vill utskottet erinra om all avgift utgick även för bensin fram lill den 1 juli 1982 då den avskaffades i samband med att bensinskatten' höjdes med motsvarande belopp. Alt återinföra avgiften för bensin så kort tid efter dess avskaffande lyder på dålig planering. Då det som nämnts inte heller visats att avgiften svarar mot något utgiftsbehov kan utskottet inte frigöra sig från misstanken att regeringens avsikt är att något kompensera den uteblivna skallehöjningen på bensin del senaste halvårsskiftet.

På grund av det sagda finner utskottet att näringsutskoltet bör avstyrka propositionen och motion 177 i fråga om avgifterna och tillstyrka motion 184 i motsvarande delar och motionerna 183 och 185 såvitt avser avgiftsbeläggning av bensin.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser alt del avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med "Mol bakgrund" och slutar på s. 3 med "i propositionen" bort ha följande lydelse.

Utskottet anser det rikligt att de berörda fonderna, liksom åtgärderna mot försurning, finansieras genom avgifter. Avsaknaden i propositionen av en redovisning av medelsbehovet och en inkomstberäkning av avgiftshöjningarna gör del emellertid svårt alt la ställning lill om de föreslagna avgiftsnivåerna är motiverade. Myckel tyder på alt de leder lill en överfinansiering. Enligt utskottets uppfattning finns varken energipoliliska eller slalsfinansiella skäl för den föreslagna avgiftspålagan på bensin, som kommer all medföra en prishöjning som framför allt drabbar boende i orter och regioner där inga rimliga kollektiva resmöjUgheler finns.

Vidare vill utskottet erinra om att avgift utgick även för bensin fram till den 1 juU 1982 då den avskaffades i samband med all bensinskatten höjdes med motsvarande belopp. All återinföra avgiften för bensin så kort tid efter dess avskaffande lyder på dålig planering. Då del som nämnts inte heller visals att avgiften svarar mol något utgiftsbehov kan utskottet inte frigöra sig från misstanken alt regeringens avsikt är att något kompensera den uteblivna skallehöjningen på bensin del senaste halvårsskiftet.

På grund av del sagda finner utskottet all näringsutskoltet bör, såvitt avser en avgiftsbeläggning av bensin, tillstyrka motionerna 183, 184 och 185 och

SkU 1983/84:4 y                                                                      5

avstyrka propositionen. Beträffande avgifterna i övrigt vill utskottet inte motsätta sig all näringsutskoltet - om de ifrågavarande utgiftsbehoven befinns motiverade - tillstyrker propositionen och avstyrker motion 184 och yrkandena i motion 177 om andra avgiftsnivåer än som föreslagits i propositionen.