Omställning och minskning av den statliga administrationen

Yttrande 1990/91:JuU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets yttrande 1990/91 :JuU4y

Omställning och minskning av (den statliga aciministrationen

1990/91 JuU4y

Till finansutskottet Inledning

Finansutskottet har berett juslitieutskottet tillfålle atl avge yttrande över proposition 1990/91:150 jämle motioner såvitt rör utskottets beredningsområde.

I della yttrande behandlar justitieutskottet propositionen såvilt gäller bilaga 11:1 samt bilaga 11:12 punkterna 68 jämte motionerna 1990/91 :Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) (yrkandena 6 och 7), 1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) (yrkande 1), 1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1990/91 :Fi6l av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c).

Ärendet föranleder följande yttrande från juslilieulskoltel.

Utskottet

Propositionen

1 propositionen redovisas ell samlat treårigt program för en reducering av den statliga administrationen med 10 %.

1 bilaga 11:1 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom justilie-deparlementets område som juslilieministern anfört.

I bilaga 11:12 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets område som civilministern anfört. Här behandlas huvudsakligen vad som anförts under punkterna 6 Små nämnder och myndigheter samt 8 Polisväsendet.

Decentralisering av administrativa rutiner m.m. inom rättsväsendet

1 propositionen redogör juslilieministern bl.a. för uppdrag åt domstolsverket resp. riksåklagaren alt till hösten 1991 avge förslag lill besparingar genom främst decentralisering av personal- och ekonomiadmi-nislraiiva uppgifter. På moisvarande sätt anmäls ett uppdrag åt krimi-

1  Riksdagen 1990/91. 7 saml. Nr4y

nalvårdsslyrelsen  att  i  anslagsframställningen  för  budgetåret   1992/93   1990/91:JuU4y

redovisa förslag lill besparingar på minst 10 milj,kr. under anslaget till kriminalvårdsstyrelsen.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av henne angivna riktlinjerna.

Små nämnder och myndigheter

1 propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga, för ett uppdrag åt statskontoret all lämna förslag lill förbättring av administrativa rutiner vid myndigheter belägna på Riddarholmen i Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa domstolar.

Utskottet finner inte anledning lill erinran mot vad civilministern i detta hänseende anfört och föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av honom angivna riktlinjerna i denna del.

Länsstyrelserna

I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga, för ett översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med bl.a. den inriktningen att funktionen som regional polischef skall vara förenad med befattningen som polischef i den lokala polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).

Utskottet, som tidigare under delta riksmöte uttalat sig för länspolismästarmodellen (1990/91:JuUl s. 21), finner inte anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende anfört. Ulskottet föreslår atl finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna såvill gäller länspolismästarmodellen.

Polisväsendet

I propositionen redogör civilministern för del i föregående avsnitt nämnda översynsarbelet såvitt gäller rikspolisstyrelsen och den lokala polisorganisationen.

Han framhåller att del i förulsältningarna för översynen ingår att de förändringar som vidtas skall leda lill påtagliga besparingar på polisområdet ulan att polisens möjligheter alt upprätthålla allmän ordning och säkerhet försämras.

På central nivå inom polisväsendet bör enligt civilministern besparingar kunna göras genom en renodling av rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet.

Inom den lokala polisorganisationen kan enligt civilministern väsentliga besparingar göras genom en rationalisering av de administrativa funktionerna, bl.a. på så sätt att vissa funktioner sköts på regional nivå för elt helt län eller genom att större polismyndigheter lämnar stöd till andra polismyndigheter. Om inte åtgärder av detta slag ger etl tillfredsställande besparingsresultat kan enligt civilministern ytterligare besparingar göras genom sammanslagning av polismyndigheter.

Enligt bedömningarna i propositionen bör de nu redovisade föränd-  1990/91:JuU4y

ringarna jämle en ökad avgiftsbeläggning av polisens verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr., varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.

Konkreta förslag

I motion FiSO förs fram yrkande om ett tillkännagivande om, såvitt nu är i fråga, konkreta förslag lill riksdagen när mer preciserade förslag beträffande polisväsendet arbetats fram.

Utskottet finner för sin del att regeringens förslag inte minst mot bakgrund av alt det här enbart är fråga om att ta ställning till riktlinjer för ett över flera år utsträckt arbete på rationalisering av administrativa funktioner är utformat med erforderlig precision. En annan sak är att utskottet förutsätter all vidtagna åtgärder och resultaten därav kommer att redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang. Utskottet föreslår att finansutskottet mot bakgrund av det anförda hemställer alt riksdagen avslår motion Fi50 i här behandlad del (yrkande I delvis).

Besparingar lokalt

I moiionerna Fi48, Fi59 och Fi61 yrkas, såvitt nu är i fråga, ett tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten lill del.

Ulskottet kan i och för sig instämma i tankegångarna bakom molionsönskemålen i denna del. Utskottet finner del nämligen angeläget att alla de olika delar av polisverksamheten som ålagts polisväsendet framgent skall utföras med minst samma effektivitet som för närvarande. 1 detta hänseende noterar utskottet atl del enligt propositionen är en förutsättning för besparingsarbetei att polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet inte skall försämras. Mot bakgrund av vad nu anförts och då alltså enligt utskottets synsätt den egentliga polisverksamheten inte får drabbas av de aktuella rationaliseringarna saknas enligt utskottets mening anledning lill något sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser. Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen med avslag på motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.

Sammanslagning av polisdistrikt

I motionerna Fi59 och Fi61 riktas invändningar mot tankarna i propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.

I detta hänseende vill utskottet hänvisa till atl utskottet tidigare
under detta riksmöte lämnat utan erinran uttalanden av civilministern
om alt det i vissa fall kan finnas skäl alt ändra indelningen i polisdi-                  3

strikt  (1990/91 :JuUl   s.  21).  I del sammanhanget  noterade utskottet       1990/91:JuU4y

också all det är regeringens sak all fatta beslut om ändringar av polisdistriktsindelningen.

Utskottet saknar nu anledning all göra annan bedömning. Utskottel vill emellertid i viss anslutning till motionsönskemålen slå fast alt det även i framtiden är viktigt alt polisen är representerad på så många orter som möjligt; polis bör finnas stationerad i alla kommuner i landet. Utskottet vill också tillägga alt, därest en mer genomgripande förändring av polisdislriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom måste underställas riksdagen. Med dessa uttalanden bör finansutskottet föreslå riksdagen alt med avslag på moiionerna i här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänna de av civilministern angivna riktlinjerna i moisvarande del.

Riktlinjer i övrigt

Ulskottet föreslår all finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna beträffande polisväsendet i den mån de inte omfattas av vad utskottet föreslagit i del föregående.

Anslagsförstärkningar för 1991/92

I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen lill polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår. Det gäller här frågor som utskottet oeh riksdagen helt nyligen tagit ställning lill. Utskottet föreslår atl finansutskottet därför föreslår riksdagen att avslå moiionerna i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7).

Slockholm den 16 maj 1991 På justilieutskoUets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britla Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryllar (s), Gölhe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c).

Avvikancje meningar

1. Konkreta förslag

Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson- (m), Krister Skånberg (mp), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser all den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottel finner" och slutar med "yrkande 1 delvis)" bort ha följande lydelse;.

Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motionen, all de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger vaga direktiv för hur neddragningen av den statliga administrationen skall ske. Del är enligt utskottets mening därför angelägel alt regeringen återkommer till riksdagen när mer preciserade förslag för åtgärderna inom polisväsendet arbetats fram. Detta bör finansutskottet föreslå att riksdagen med anledning av motion Fi50 i här behandlad del (yrkande I delvis) som sin mening ger regeringen lill känna.

2. Besparingar lokalt

Gölhe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Krister Skånberg (mp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser all den del av utskottets yttrande som börjar med "Ulskottet kan" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Ulskottet finner det för sin del utomordentligt angeläget att all den verksamhet som åligger polisväsendet således inte bara upprätthållande av allmän ordning och säkerhet framgent skall ulföras på minst samma nivå och med minst samma effektivitet som för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i tankegångarna bakom motionerna i denna del.

Eftersom riktlinjerna i propositionen i delta hänseende enligt utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet bör finansutskottet hemställa att riksdagen med anledning av moiionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59 delvis och Fi6l delvis) deb som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet här anfört, deb godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i moisvarande del med den ändring däri som följer härav.

3. Sammanslagning av polisdistrikt

Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser all den del av utskollels yttrande som börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

När frågan nu åter aktualiseras i ell sammanhang som enbart gäller rationalisering av administrativa funktioner vill utskottet med kraft ta avstånd från tanken alt av sådana skäl lägga samman polisdistrikt. Det sagda gäller inte minst i glesbygd. Del är nämligen enligt utskottet ell

1990/91 :JuU4y

starkt samhällsintresse att polistächeten i landet liksom tillgängligheten       1990/9l:JuU4y

till polisens stöd och hjälp inte ytterligare minskas, något som det uppenbarligen föreligger stor risk för vid en tillämpning av de av civilministern angivna riktlinjerna. Utskottet vill i sammanhanget också understryka att en sammanslagning av polisdistrikt inte får ske utan all noggranna överväganden gjorts såväl från regionalpolitiska synpunkter som från sådana rättsskydds- och effektivitetssynpunkter som ulskottet nyss anlagt. Förslag om ändringar i polisdistriktsindelningen som rör annat än något enstaka distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt underställas eller anmälas iFör riksdagen.

Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av motionerna i här behandlade delar (F'i59 delvis och Fi61 delvis) deb som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört, deb godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring däri som följer härav.

4. Anslagsförstärkningar för 1991/92

Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "1 motion Fi48" och slutar med "yrkande 7)" bort ha följande lydelse:

I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår.

Det gäller här enligt utskottets mening högst befogade krav på täckning av bristande resurser hos polisen och domstolarna. Dessa brister äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och innebär därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt för lag och rätt.

Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till polisväsendet med 8 milj.kr. för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Ökade satsningar i samma syfte krävs också inom åklagarväsendet och domstolarna. De båda sistnämnda organisationerna behöver också förstärkas med tillhopa 4 milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser rörande handläggning av mål om miljöbrott.

De närmare övervägänden enligt nu angivna riktlinjer som påkallas får göras av regeringen, som har att återkomma till riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.

Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av motionen i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.