om förslag till ny lag om riksgäldskontoret

Yttrande 1982/83:KU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande

1982/83: ly

om förslag till ny lag om riksgäldskontoret

Till finansutskottet

Sedan en av riksgäldsfullmäktige tillsatt kommitté förra året lagt fram ett. förslag till lag med instruktion för riksgäldskontoret (Förs. 1980/8,1:19) beslöt finansutskottet den 1 december 1981 efter .det att; remissyttranden över förslaget avgetts av konstitutionsutskottet, riksdagens revisorer och riksbanksfullmäktige, att som ett led i den fortsatta beredningen av ärendet tillsätta en särskild utredningsgrupp för viss överarbetning av förslaget. Utredningsgruppen som bestått av riksbankschefen Lars Wohlin, riksgäldsdirektören Lars Kalderén och finansutskottets kanslichef Bengt K.Å Johansson har redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria dagtecknad den 10 juni 1982. Utredningsgruppen i sin tur har biträtts av en expertgrupp.

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet, riksbanksfullmäktige,
riksgäldsfullmäktige och riksdagens revisorer tillfälle att yttra sig över
promemorian.                        ...,

Det förslag till lagstiftning om riksgäldskonto.r.e:t som utredningsgruppen : lagt fram ansluter sig nära till riksgäldsfullmäktiges förslag. Vissa avvikelser finns dock. Bl. a. föreslår utredningsgruppen att den nya lagen i princip endast skall innehålla de grundläggande reglerna om riksgäldskontorets verksamhet. När det gäller riksgäldskontorets upplåningsverksamhet understryker utredningsgruppen behovet av en nära samordning med valuta- och kreditpolitiken. Efter mönster av vad som f. n. gäller föreslås vidare regler om för vilka ändamål lån får tas upp. Likaså efter förebild av nuvarande regler innehåller förslaget bestämmelser, som förhindrar att i princip eviga lån ges ut. Vissa ändringar föreslås när det gäller riksgäldskontorets möjligheter att besluta om ackord och eftergift samt om kontorets organisation m. m. Bl. a. bör mandatperioden för riksgäldsdirektören liksom hittills vara högst tre år. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

Utskottet

I den av utredningsgruppen framlagda promemorian behandlas bl. a. nuvarande former för samarbete mellan riksbanken och riksgäldskontoret. I utredningsgruppens uppdrag har emellertid inte ingått att framlägga några förslag om hur den framtida samordningen mellan riksbanken och riksgäldskontoret skall ske. Omarbetningen av förslaget till ny lag om riksgäldskon-

1 Riksdagen 1982/83. 4 saml. Nr 1 y

KU 1982/83:1 y

KU 1982/83: ly                                                          2

toret har varit av huvudsakhngen redaktionell natur. Utredningsgruppen har därför ansett att några materiella förändringar av förutsättningarna för riksgäldskontorets verksamhet inte bör ske nu. Med hänsyn till utveckhngen av kreditpohtiken och statens utlandsupplåning under senare tid framstår det emellertid enligt utredningsgruppen som befogat att frågan om samordning mellan de båda verkens verksamhet blir föremål för en närmare utredning i annat sammanhang.

Utskottet har från de synpunkter utskottet har att beakta inte funnit anledning till erinran mot det nu framlagda lagförslaget. Skulle en förändring komma att aktualiseras i framtiden beträffande riksbankens resp. riksgäldskontorets konstitutionella ställning förutsätter utskottet att frågan underställs utskottets prövning.

Stockholm den 19 oktober 1982

På konstitutionsutskottets vägnar OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s), Berfil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Ingvar Björk (s) och Lars Ernestam (fp).

GOTAB 72813   Stockholm 1982