om bistånd åt asylsökande, m.m. (prop. 1987/88:80)

Yttrande 1987/88:SoU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets yttrande

1987/88:4 y

om bistånd åt asylsökande, m.m. (prop. 1987/88:80)

SoU

1987/88:4y

Till socialförsäkringsutskottet

Soeialförsäkringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:80 om bistånd ål asylsökande, m.m. saml motion 1987/88:Sfl4 av Nils Carlshamre m.fl. (m) såvitt avser yrkande 1 och motion 1987/88:Sfl5 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) såvitt avser yrkande 3.

Socialutskottet tar i yttrandet endast upp den fråga som aktualiserats genom de nämnda motionsyrkandena, nämligen förhållandet mellan den föreslagna nya lagen om bistånd åt asylsökande m.fl. och socialtjänstlagen (1980:620).

Utskottet

I propositionen föreslås en ny lag om bistånd lill asylsökande m.fl., med ikraftträdande den 1 maj 1988. Vidare föreslås vissa konsekvensändringar i sekretesslagen och i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.

Den föreslagna lagen om bistånd till asylsökande m.fl. avses endast bli tillämplig på utlänningar som vistas här i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd. När uppehållstillstånd beviljas blir vanliga regler tillämpliga.

Bistånd enligl lagen beslår av kostnadsfri bostad, dagbidrag och särskilt bidrag.

Bostaden utgörs av plats på statlig förläggning eller, om den asylsökande har anvisats plats i en kommun, av tillfälligt logi i en genomgångsbostad i kommunen. Andra boendeformer får utnyttjas bara om det finns synnerliga skäl. En genomgängsbostad skall vara basmöblerad och försedd med nödvändig hemutruslning.

Dagbidraget skall ge den asylsökande bistånd för hans dagliga livsföring så att han tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Dagbidragel avses uttryckas i procent av basbeloppet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer grunder för bidragsbeloppen.

Särskilt bidrag enligt den nya lagen skall bara lämnas om del är nödvändigt för utlänningens livsföring. I propositionen nämns (s. 44) all särskilt bidrag t ex skall kunna ulgå för vinterkläder, glasögon, kosttillskott eller medicin saml för akut tandvård. Bidraget är enligl propositionen endast avsett för fall där utlänningen har etl reellt behov av särskilt stöd för all kunna hålla sin livsföring pä en skälig nivå. Även det särskilda bidraget avses bli schabloniserat i enlighet med närmare föreskrifter i förordning.

1  Riksdagen 1987/88. I2saml. Nr4 y

Rätten till förmåner enligl den nya lagen förutsätter i princip alt den SoU 1987/88:4 y asylsökande vistas där han anvisats plats av invandrarverket eller i en kommun som han har stark familjeanknyining till eller har andra synnerliga skäl all vistas i. I propositionen anges (s 39) alt härmed avses att undanlag bör kunna göras för asylsökande som redan har nära anhöriga bosalla i en kommun. Med nära anhörig avses i första hand make/maka, barn eller föräldrar. I vissa fall kan även syskon höra hit. Regeln är avsedd att tillämpas restriktivt.

En kommun som lämnar bistånd enligl lagen har rätt till ersättning från staten. Kommunerna skall däremot inte ha rätt till ersättning för vad de kan ha gett ut i socialbidrag lill en sådan utlänning.

I motion Sfl4 av Nils Carlshamre mfl (rn) yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1) alt riksdagen beslutar om en ändring i socialtjänstlagen för att få överensstämmelse med lagen om bistånd åt asylsökande m fl i enlighet med vad'i motionen anförts. Motionärerna konstaterar att det i kommunerna kommer alt finnas såväl flyktingar med uppehållstillstånd - som kommer all få bistånd enligt socialtjänstlagen - som asylsökände med den föreslagna formen av bistånd. Del kan uppslå svårigheter med all förklara varför olika bidragsnivåer utgår för de olika kategorierna. Motionärerna anför vidare all socialtjänsten har etl yttersta ansvar för varje människa som vistas i kommunen och att del därför torde uppkomma situationer där bistånd enligl socialtjänstlagen borde kunna ulgå även till asylsökande. Lagförslaget innebär då all kommunen själv får stå för kostnaderna. Motionärerna anser att del i socialtjänstlagen bör införas en särskild paragraf som anger att en annan form av bistånd kan förekomma. Denna bör kunna ges en annan benämning, t ex bidrag eller ekonomiskt stöd,

1 motion Sfl5 av Kenth Skårvik mfl (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar om sådan rättslig reglering av undanlag för asylsökande i socialtjänstlagen varom uttalande görs i propositionen. Motionärerna anför att det i propositionstexten anges att lagens innebörd är att de asylsökande och övriga med dem jämställda grupper kopplas bort från socialtjänstlagen. Detta ställningstagande återfinns inte i något förslag lill lagtext. Ett sådant undantag från socialtjänstlagen bör dock inte enbart finnas omnämnt i lagens förarbeten. Motionärernaföreslår därför att frågan får en rättslig reglering.

Utskottet gör följande överväganden.

I propositionsförslaget finns som framgått inte någon lagbestämmelse som reglerar förhållandel mellan den nya lagen och den redan gällande socialtjänstlagen, vilken åren lag av generell räckvidd och reglerar delvis likartade förmåner. Vissa avsnitt i propositionens moliveringstexl kan ge intryck av alt avsikten inte desto mindre varit all begränsa socialtjänstlagens tillämpning i

de fall som avses med den nya lagen. Sålunda uttalas alt de asylsökande   

i princip bör kopplas bort från socialtjänstlagens bestämmelser (s 16 och 17)
och alt de - - - i princip inte har någon rätt lill bistånd enligl socialljänsllageri
(s37).                                                                                   '   ■

Av andra proposilionsuttalanden fraingår emellertid att en sådan tolkning

inte är riktig. Sålunda anförs (s 27 f); Det nya stödsystemet för asylsökande är      SoU 1987/88:4 y av generell natur och kan därför närmast jämföras med trygghetsanordningarna på del socialpolitiska området. Det skall trygga försörjningen för de utlänningar som  omfattas av  lagen  under den  tid  deras ansökan om uppehållstillstånd prövas. —- Något behov av yllerligare bistånd genom

socialbidrag kommer följaktligen inte att föreligga.     Genom det nya

systemet bör del med hänsyn till stödets syfte och utformning stå klart att asylsökande och därmed likställda tillståndssökande vilka inte omfattas av lagen lill följd av vistelse i en icke anvisad kommun skall ha rätt till socialbidrag endast i de rena undantagsfall som kan följa av 3 § socialtjänstlagen.

Vidare anförs (s 45): Del nya stödsystemet är avsett att tillgodose behovet av bistånd för de utlänningar som omfattas av lagen. Något behov av bidrag enligl socialtjänstlagen skall därför inte föreligga, för denna grupp. En vistelsekommun torde alltså normall kunna avslå en begäran om socialbidrag under åberopande av att utlänningen inte behöver bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt eftersom hans eller hennes behov kan tillgodoses på annat sätt. I den mån kommunerna ändå betalar ut socialbidrag till dessa utlänningar föreligger inte någon räll till ersättning för det av staten.

Utskottet konstaterar sålunda all propositionsförslaget utgår från att socialtjänstlagen liksom tidigare gäller generellt och att något principiellt undantag för asylsökande inte är avsett. Del finns vid sådant förhållande inte något behov av ändring i socialtjänstlagen.

En annan sak är all del nya stödsystemet i de allra flesta fall kommer alt göra socialbidrag överflödigt, eftersom den enskildes behov tillgodoses genom bistånd enligt den nya lagen. Socialutskottet vill emellertid framhålla all frågan om den enskildes rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen alltid är beroende av en individuell prövning, varvid den omständigheten att en asylsökande anvisats plats i en utredningsförläggning eller erbjudits andra förmåner enligl den nya lagen om bistånd ål asylsökande m.fi. självfallet måste las med i bedömningen men inte behöver ha utslagsgivande betydelse. Frågan om den enskildes rätt lill bistånd enligl socialtjänstlagen i ett fall där båda lagarna principiellt är tillämpliga blir således beroende av hur socialtjänstlagen skall tolkas i del särskilda fallet med hänsyn lill uttalanden i socialtjänstlagens förarbeten, vägledande domstolsavgöranden, socialstyrelsens allmänna råd på området, m.m.

Del finns vidare skäl alt erinra om att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen har en avsevärt vidare innebörd än rätten till bistånd enligt den nu föreslagna lagen. De asylsökande måste självfallet kunna vända sig lill socialtjänsten för all få andra än rent ekonomiska behov tillgodosedda.

Samordningsproblem mellan socialtjänstlagen och den nu föreslagna nya lagen torde främst komma att uppslå i de fall en asylsökande anvisats plats i en viss kommun men hellre vill bo i en annan kommun, t ex för att han har släktingar där. Det är inte givet all socialtjänstlagen här har samma avgränsning som görs i 2 § första stycket 4 i den nya lagen. Även i delta fall måste det således göras en individuell prövning av frågan om den enskildes rätt till bistånd av socialtjänsten. I normalfallet måste dock förutsättas all den

biståndssökande anses tillgodosedd genom förmånerna enligl lagen om      SoU 1987/88:4 y bistånd åt asylsökande m.fl. Efler hand som vägledande domstolsavgöranden blir tillgängliga kan man med högre grad av generalisering förutsäga hur sådana ärenden kommer alt bedömas.

Socialutskottet har sammanfattningsvis ingen erinran mol propositionens lagförslag såvitt nu är i fråga och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet anser del emellertid angeläget all riksdagen undanröjer den oklarhet som möjligen kan föreligga och slår fast att den nya lagen om bistånd åt asylsökande m fl inte innebär någon begränsning av socialtjänstlagens lillärnpningsområde.

Slockholm den 1 mars 1988 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp). Evert Svensson (s), Göle Jonsson (m), Ulla Tilländer (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Erik Janson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Maud Björnemalm (s).

Avvikande mening

Blenda Littmarck (m) anser alt den första meningen i näst sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Samordningsproblem mellan socialtjänstlagen och den nu föreslagna nya lagen torde främst komma alt uppstå i de fall en asylsökande anvisats plats i en viss kommun men hellre vill bo i en annan kommun, t ex för att han har släktingar eller bekanta där.

gotab   Stockholm 1988 14787