om avdragsreglerna för reparation och underhåll av byggnad i vissa fall (prop. 1983/84:40 bil. 9)
Yttrande 1983/84:SkU3
Skatteutskottets yttrande
1983/84:3 y
om avdragsreglerna för reparation och underhåll av byggnad i vissa fall (prop. 1983/84:40 bil. 9)
Till bostadsutskottet
I bostadsdepartementets bilaga av proposition 1983/84:40 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder (bilaga 9) föreslås i avsnitt 1.2.4.4 bl. a. vissa ändrade skatteregler i fråga om reparationsavdrag. Med hänsyn lill all skaltelagstiftningsärendet har relativt begränsad betydelse och bör ses i elt bostadspolitiskt sammanhang har det befunnits lämpligt att hela propositionsbilagan, inkl. skallefrågorna, remitteras till bostadsutskottet. Sedan bostadsutskotlel berett skalteutskotlel tillfälle ätt yttra sig över propositionen såvitt avser skalteförslaget får skatteutskottet anföra följande.
Bosladsministern föreslår i propositionen ett särskilt statligt ränteslöd i form av årliga räntebidrag för gemensamt underhåll, reparation och energi-besparande åtgärder i hyres- och bostadsrältshus. Avsikten är alt stödet skall lämnas lill i första hand alla allmännyttiga bostadsföretag och andra ägare av schablonbeskattade fasligheter med undanlag för egnahemsägare. Även ägare av konventionellt beskattade hyreshus skall enligt förslaget kunna få räntebidrag, men bidraget blir för deras del något lägre.
Syftet med den föreslagna utformningen är all utjämna vissa skillnader i skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade flerbostads-hus och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fastigheter, som har större möjligheter all utnyttja ränteavdrag. Detta åstadkoms genom att ränteslödet lill konventionellt beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn till all kostnaderna för underhåll m. m., för vilka stöd utgått, förutsätts bli avskrivna genom normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara avdragsrällen för de berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför enligt propositionen slopas, om räntebidrag lämnas.
Samtliga borgerliga partier har i motioner - motion 90 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), motion 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) och motion 86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - yrkat avslag på propositionen i dessa delar. Motionärerna kritiserar - ulan att gå in på skallefrågor - den föreslagna låneformen och del nya ränteslödet.
Skatteutskottet, som finner att den angivna konstruktionen överensstämmer med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud infördes för reparationer som finansieras med hjälp av vissa statliga stödformer (prop, 1978/79:209, SkU 1979/80:11), kan för sin del ställa sig bakom del angivna syftet med förslaget och tillstyrker därför propositionen i denna del.
Svenska byggnadsenlreprenörföreningen anför i en skrivelse att de konventionellt beskattade fastiehelsäearna missgynnas genom förslaget bl, a.
1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr3 v
SkU 1983/84:3 y
SkU 1983/84:3 y 2
som en följd av alt de aktuella byggnadsåtgärderna har en begränsad varaktighet jämfört med byggnaderna i övrigt och all kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna måste erläggas i väsentligt snabbare takt än som motiverar avskrivningstaklen för byggnader. Utskottet vill med anledning härav erinra om all utskottet vid sin bedömning år 1979 av motsvarande fråga uttalade all del inte fanns tillräckliga skäl all förorda särskilda regler för värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskoslnader. I den nu aktueUa propositionen framhålls att avskrivning av underhåll enligt särskild plan medför en omfattande förändring av beskattningen, som inte bara skulle påverka beskattningen i samband med underhåll ulan också beskattningen i samband med ny- eller ombyggnad. I likhet med departementschefen finner utskottet all en sådan förändring är allför omfattande för alt kunna övervägas i detta sammanhang. Därtill kommer, som tidigare nämnts, att det räntestöd som föreslås i propositionen är avvägt med hänsyn till alt kostnaderna för underhåll m. m. skall avskrivas genom normala värdeminskningsavdrag. Utskottet finner således att Byggnadsentreprenörföreningens skrivelse inte bör föranleda någon åtgärd men förutsätter, nu liksom tidigare, att regeringen uppmärksammar de praktiska erfarenheterna av reglerna och föreslår de ändringar som kan komma alt visa sig erforderliga.
I fråga om detaljutformningen av den aktuella ändringen i kommunalskatlelagen föreslår ulskollel att ordet "erhållits" byts ut mol "beviljats". I sammanhanget vill utskottet framhålla att man vid den kommande utformningen av bidragsbestämmelserna i möjligaste mån söker undvika att sådana ändringar av taxeringarna som avses i punkt 8 av anvisningarna till 25 § KL aktualiseras. I samband därmed bör också övervägas om anvisningarna behöver förtydligas i något hänseende.
Stockholm den 22 november 1983
På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Caristein (s). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).
SkU 1983/84:3 y 3
Avvikande mening
Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c). Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), och Ewy Möller (m) anser
att del avsnitt i yttrandet som börjar på sid. 1 med "Skatteutskottet, som" och slutar på s. 2 med "något hänseende." bort ha följande lydelse:
Skalteutskollet finner att den kritik som framförts i motionerna mot den föreslagna låneformen och det nya räntebidraget är befogad. Ett stöd med den föreslagna utformningen bör därför enligt utskottets mening inte införas.
Skalteutskotlel vill dessutom tillägga att den föreslagna skatleändringen förefaller ogenomtänkt och alt dess effekter har fått en dålig belysning i propositionen. Ett problem som följer av förslaget är det som Byggnadsenlreprenörföreningen nämneri sin skrivelse, nämligen att de aktuella byggnadsåtgärderna normall har en mera begränsad varaktighet jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna vanligen måste erläggas i väsentligt snabbare takt än den som motiverar avskrivningstaklen för byggnader. Redan delta förhållande sätter de konventionellt beskattade fastighetsägarna i elt sämre läge än den andra kategorin. En annan fråga som borde ha belysts mera ingående är verkningarna i fråga om skatteplikten för räntebidraget enligt de nya reglerna om beskattning av näringsbidrag (SFS 1983:311; prop. 1982/83:94, SkU 44) och avdragsrätten för räntorna för olika kategorier fastighetsägare. Vidare har man i propositionen helt förbigått frågan hur bestämmelserna i punkl 8 av anvisningarna lill 25 § KL om taxeringsändringar skall tillämpas i samband med del nya lånet.
Mol bakgrund av del anförda bör enligt utskottets mening - även om del föreslagna räntebidraget införs - förslaget till ändrade skattebeslämmelser analyseras grundligare innan riksdagen tar ställning lill det.
minab/gotab Stockholm 1983 77265