Ny folkbokföringslag

Yttrande 1990/91:KU5

PDF

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande 1990/91:KU5y

Till skatteutskottet

Skatteutskotlet har berett konstilutionsulskollel tillfålle all avge yttrande över proposition 1990/91:153 om ny folkbokföringslag m.m. saml ev. motioner. Konstitulionsutskoltels yttrande avser frågor om riksdagsledamöters och statsråds folkbokföringsort, skyldigheten alt lämna vis.sa uppgifter om bostad, kommuns rätt atl begära prövning av folkbokföringsfråga, lag om för.samlingsregister, försäljning av personuppgifter, användningen av personnummer, del centrala referensregistret samt folkbokföringsverksamhetens självständighet.

Folkbokföringsort för riksdagsledamöter

I motion 1990/91 :Sk69 av Hugo Hegeland (m) yrkas all nuvarande bestämmelser när del gäller statsråds folkbokföring bibehålls. Enligt motionären talar rent praktiska skäl för alt statsråden far behålla sin nuvarande valfrihet i fråga om folkbokföringen.

Enligt 21 § i den nu gällande folkbokföringslagen (1967:198) finns det en valfrihet för elt statsråd som flytlat lill Stockholm att antingen fortfarande vara skriven i den församling där han var bosall vid slatsrådsutnämningen eller bli kyrkobokförd på den fastighet han flyttat lill för atl utöva uppdraget. Valfriheten gäller bara statsrådet personligen och inle hans familj. Valfriheten gäller inte heller Hyllning som inle beror på utövandet av statsrådstjänsten. De särskilda undanlagsreglerna för statsråd tillkom för atl dessa personer inte skulle förlora valbarheten lill riksdagen i sin gamla valkrets.

I 22 § i nu gällande folkbokföringslag fmns en liknande reglering för den som förordnas till ledamot i kommitté eller kommission eller fått i uppdrag alt biträda i departement som sakkunnig eller fall ett särskilt uppdrag av riksdagen. Denna bestämmelse gäller till skillnad från den för statsråd bara för den som innehar anställning, äger eller brukar fastighet eller driver rörelse på den tidigare bostadsorten.

1983 års folkbokföringskommilté liksom dessförinnan hemvistsakkunniga föreslog att reglerna skulle avskaffas (SOU 1990:50 resp. SOU 1976:39). 1983 års folkbokföringskommitté framhöll att reglerna inte fyller någon funktion sedan det s.k. bostadsbandel avskaffats. Enligt kommittén kommer statsråd som har familj utanför Stockholm att ha

Riksdagen 1990/91. 4 .saml. Nr5y

1990/91 KU5y

sk. dubbel bosättning och kommer därmed alt anses vara bosatt hos 1990/9 l:KU5y

familjen. När det gäller cn.samstående personer och familjer som gemensamt har en dubbel bosättning bör enligt propositionen — lik.som nu — i första hand arbetsförhållandena vara utslagsgivande. Propositionens förslag bygger på kommitténs överväganden.

I propositionen föreslås att uppdrag som riksdagsledamot inte skall anses leda till ändrad vistelseort om den föranleds enbart av detta. Konstilutionsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är av väsentlig betydelse alt människor har möjlighet att ställa sig till förfogande för uppdrag som riksdagsledamot. I propositionen hänvisas också till all del ligger i sakens natur atl de valda ledamöterna, som har sina hemorter på olika håll i landet måste tillbringa avsevärd lid i Slockholm för all kunna utöva sill uppdrag. Vidare framhålls i propositionen alt riksdagsmännen i de allra flesta fall kommer att anses ha dubbel bosättning. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning och vill samtidigt understryka att det inte bör komma i fråga alt en riksdagsledamot .som enbart på grund av sitt uppdrag måste vistas i Slockholm skall anses bosatt där.

Även för statsrådens del och för dem som omfattas av 22 § i den nuvarande folkbokföringslagen gör sig motsvarande synpunkter gällande. Liksom när det gäller uppdrag som riksdagsledamot är det av väsentlig betydelse att möjligheterna all ställa sig till förfogande för uppdrag som statsråd inle försvåras. Del bör således inle heller komma i fråga att statsråd som enbart på grund av sitt uppdrag vistas i Stockholm anses bosatta där.

När det gäller de kategorier som omfattas av 22 § nu gällande folkbokföringslag kan det inle bortses från alt de.ssa personer ofta har kommunala uppdrag på hemorten och skulle kunna komma att mista dessa på grund av mer eller mindre tillfälliga uppdrag i regeringskansliet eller i t.ex. kommittéväsendet. Också i dessa fall är det från demokratisynpunkt viktigt alt rekryteringen lill de politiska uppdragen inle försvåras av folkbokföringsskäl.

Enligt utskottets mening saknas således skäl atl i folkbokföringssammanhang behandla statsråd annorlunda än riksdagsledamöter. Även de grupper som omfattas av den nuvarande bestämmelsen i 22 § folkbokföringslagen bör enligt utskottels bedömning bli föremål för samma behandling i folkbokföringshänseende som riksdagsledamöterna.

Konstitutionsulskottet förordar mot den angivna bakgrunden en sådan ändring av 10 § förslaget till folkbokföringslag att statsråd och sådana uppdragstagare som avses i den nuvarande 22 § folkbokföringslagen omfattas av bestämmelsen.

Uppgiftsskyldigheter

1 motion 1990/91 :Sk65 av Hugo Hegeland (m) yrkas att flyttnings-

blanketten genom kryssmarkering skall ge upplysning om huruvida

anmälaren genom ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver

den till vilken flyttning anmäls (yrkande 2). Motionären framhåller att ,

skenskrivningar på fritidsfastighet i annan kommun utgör ell särskilt

problem och atl myndigheterna med förslagels regler har små möjlig- 1990/9l:KU5y

heter alt beivra sådana skenskrivningar. — En begränsning i den

föreslagna uppgiftsskyldighelen föreslås däremot i motion 1990/91:Sk67

av Gösta Lyngå m.fl. (mp). Enligt denna molion bör fastighetsägare

inte åläggas alt lämna uppgifter om vem som bor i deras fastigheter.

Enligt motionärerna är del fråga om en kränkning av integriteten som

torde upplevas som stötande av många medborgare. Vidare sägs att det

är orätt av samhället att kräva alt en person skall ange en annan om

det endast är fråga om elt brott av formell karaktär.

Enligt 28 § förslaget lill ny folkbokföringslag skall flytlningsanmälan innehålla uppgift om namn och personnummer, datum för ändring av bostads- eller postadress, ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid, registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen av.ser.

Enligt 32 § tär skallemyndigheten förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad ål någon annan, att uppge till vem han upplåter bostaden och om denne med hans medgivande upplåter bostaden åt annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor i fastigheten resp. lägenheten.

Den nuvarande skyldigheten för fastighetsägare alt löpande lämna uppgifter om inflyttande (bosladsanmälan) föreslås slopad. Uppgiftsskyldighelen begränsas avsevärt genom att fastighetsägare inle behöver lämna uppgifter om bostadsupplåtelser i andra fall än då skattemyndigheterna begär det. Enligt propositionen kan uppgifterna normall inte anses särskilt integritetskänsliga.

1983 ärs folkbokföringskommitté framhöll all avsikten inte är att faslighet.sägaren med anledning av en förfrågan från folkbokförings-myndigheten skall göra särskilda efterforskningar. Kommittén ansåg all en sådan efterforskning starkt kunde ifrågasättas av de boende från integriletssynpunkt. Finns det anledning till särskild utredning borde folkbokföringsmyndighelen få möjlighet atl gå vidare lill kontraklsin-nehavaren för all utröna vilka som utöver denne bor i lägenheten (.SOU 1988:10 s. 111).

Konstilutionsutskottet far anföra följande. Enligt utskottets mening ligger det elt särskilt intresse i att antalet uppgifter som man är skyldig atl lämna, bl.a. i samband med flyttning, blir så begränsat som möjligt. Del kan enligt utskottets mening inte anses vara nödvändigt atl införa en sådan uppgiftsskyldighet i fråga om disponibel bostad .som föreslås i motion 1990/91 :Sk65 yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den begränsning i uppgiftsskyldigheten som förordas i
motion 1990/91 :Sk67 vill konslilutionsutskottet erinra om att uppgif
ten i fråga endast behöver lämnas av fastighetsägare eller innehavare av
bostadslägenhet efter förfrågan från skattemyndigheten och atl detla är
en begränsning i uppgiftsskyldigheten i förhållande till vad som gäller
i dag. Enligt utskollels mening väger behovet av all kunna kontrollera
om folkbokföringsorten är räll över den eventuella integritetskränk
ning uppgiftsskyldigheten skulle kunna innebära. Det förhållandet alt 3
någon efterforskningsskyldighet inte skall åligga fastighetsägaren eller

innehavaren av bostadslägenhet innebär också att integritetsslörningen 1990/91:KU5y

inle kan betraktas som särskilt ingripande. Motion Sk67 avslyrks

således.

Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföringsfräga

I motion 1990/91 :Sk65 av Hugo Hegeland (m) begärs att kommunerna ges rätt att hos skattemyndigheten begära prövning av viss persons folkbokföring oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller ej (yrkande 1). Enligt motionären har kommun av praktiska skäl ingen möjlighet alt utöva den föreslagna rätten alt överklaga elt beslut om folkbokföringsort eftersom kommunerna inte skall delges folkbokföringsmyndighetens beslul och eftersom antalet flyttningar är mycket stort.

Enligt 45 § i den nu gällande folkbokföringslagen kan beslul om bl.a. kyrkobokföringsort överklagas av den vars kyrkobokföring berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet för folkbokföring. För den enskilde och kommunen gäller förvaltningslagens bestämmelser om lid för överklagande, vilket innebär alt beslutet skall överklagas inom tre veckor från del alt klaganden fick del av beslutet.

Enligt 38 § förslaget lill ny folkbokföringslag skall en skattemyndighets beslul överklagas hos länsrätten, utom såvill avser personnummer. Etl överklagande av en kommun som berörs av beslutet eller av riksskatteverket skall ha kommit in lill skattemyndigheten inom tre veckor från det beslutet meddelats. Den nackdel detla innebär när det gäller kommuns möjlighet att överklaga folkbokföringsbeslut måste enligt propositionen vägas mot intresset för den enskilde alt veta när hans folkbokföring vinner laga kraft mol kommunen.

Ulskottet får anföra följande. Normalt aktualiseras frågan om en persons folkbokföring i samband med atl personen anmäler flyttning. Alt en person är rätt folkbokförd påverkar i stor utsträckning personens rälligheler och skyldigheter i samhället. Del är därför, som framhålls i i)ropositionen, angeläget att skattemyndigheten, på motsvarande sätt som pastorsämbetet i dag, även utan anmälan kan la upp en persons folkbokföring till prövning när del föreligger skäl lill del. Även med den föreslagna överklagandeordningen kan kommunerna enligt propositionen bevaka sin rält, exempelvis genom alt särskilt följa vissa ärenden och hos skattemyndigheten initiera prövning och förebringa utredning rörande en viss persons bosättning. Mol den bakgrunden tär inlres.set för den enskilde att veta när hans folkbokföring vinner laga kraft mol kommunen anses väga över nackdelen för kommunen när det gäller möjligheten att utnyttja överklaganderätten. Konstitutionsutskottet avstyrker således motion Sk65 yrkande 1.

Fingerade personuppgifter m.m. i990/9I:K(.J5y

I motion 1990/91:Sk906 av Birgit Henriksson (m) begärs en garanti för hotade och förföljda kvinnor att om de så önskar fa byta personnummer. Den hotade kvinnans räll bör enligt motionären komma före eventuella olägenheter för myndigheter. Också i motion 1990/91 :Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) begärs atl möjligheterna all byta personnummer skall underlättas för kvinnor som är förföljda och trakasserade.

Den föreslagna folkbokföringslagen ger möjlighet för hotade och förföljda kvinnor som flyttal eller avser all flytta att efter ansökan fortsätta atl vara skrivna på den gamla folkbokföringsorten under högst tre år. Dessutom föreslås i propositionen en särskild lag som ger möjlighet för en person som är utsatt för ett allvarligt hot alt efter prövning av domstol registreras med fingerade personuppgifter. 1 lagrådels yttrande över lagförslaget understryks alt möjligheten att använda fingerade personuppgifter måste utnyttjas med yttersta restriktivitet med hänsyn till risken för rättsförluster både för den skyddade och för andra. Del förutsätts ock.så i yttrandet att den skyddade blir omsorgsfullt upplyst om vad som gäller för honom så atl han själv kan bidra lill all undvika onödiga komjjlikationer av alt han har "dubbel" identitet.

Det framlagda lagförslaget får enligt utskottets mening anses tillgodose det huvudsakliga syftet med motion Sk903.

1 motion Sk906 framförs dock del mer långtgående kravet att hotaile och förföljda kvinnor skall ges garanti atl om de så önskar fa byta personnummer. Som framgår av lagrådels yttrande skulle en långtgående rätt att byta personnummer emellertid kunna medföra alltför omfattande rättsförluster både för den skyddade och andra. Mot denna bakgrund är den ordning som nu föreslås enligt konstitulionsutskottets mening väl avvägd. Motionerna Sk903 och Sk906 avslyrks således.

Lag om församlingsregister

I motion 1990/91 :Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om församlingsrcgis-ter i huvudsak i enlighet med del förslag som svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat lill regeringen (yrkande 2). Motionärerna hänvisar till att offentliga register som innehåller stora informationsmängder bör regleras i särskilda registerlagar. Behovet av lagsliftning på del nu aktuella området motiveras enligt motionen bl.a. av kyrkans myndighetsuppgifter när det gäller prövning av medlemskap enligt religionsfrihetslagen och begravningslagens regler om rält till begravningsplats och medling. Om kyrkans präster inte har tillgång till register på samtliga boende i församlingen kan den viktiga uppgiften atl hjälpa bl.a. polis och sociala myndigheter vid t.ex. katastiofer och olyckor enligt motionärerna inte fullgöras på del omvittnat fina sätt som hittills skett.

Frågan om registerlagar har nyligen behandlats av konstilutionsul- 5

skottet (1990/91 :KU 11). Utskottet framhöll aU det allmänt sett är av

stor betydelse alt en författningsreglering kommer till stånd i syfte att 1990/91:KU5y

stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighelsregister. Register hos socialstyrelsen, landstingskommunerna, kommunerna och riksförsäkringsverket bör regleras i särskilda registerlagar. Utskottet delade departementschefens uppfattning all del krävs ingående överväganden i fråga om vilka register inom dessa områden som bör lagregleras.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i skrivelse lill regeringen hemställt att regeringen måtte föreslå riksdagen en lag om församlingsregis-ler m.m. Församlingsregislret skall enligt detta lagförslag uppta alla som är folkbokförda i församlingen och innehålla främst uppgift om namn, personnummer, adress, medborgarskap, familj, medlemskap i svenska kyrkan, dop och konfirmation. Registret skall enligt centralstyrelsen användas i församlingslivet och vid prövning av frågor om medlemskap i svenska kyrkan.

Utskottet lar anföra följande. I propositionen läggs inte fram något förslag lill lag om församlingsregister. Det framgår emellertid av propositionen alt dalainspektionen nyligen haft överläggningar med svenska kyrkans centralstyrelse om den framtida personregistreringen inom kyrkan och all etl arbete inletts med att la fram ell förenklat ansökningsförfarande enligt datalagen för vissa personregister inom kyrkans verksamhet. Föreskrifter härom kommer under förutsättning alt riksdagen bifaller den aktuella propositionen att införas i datainspektionens författningssamling. Mot denna bakgrund får enligt utskottets mening syftet med moiionsyrkandet anses tillgodosett. Motion Sk904 yrkande 2 avstyrks. I sammanhanget vill ulskottet också understryka vikten av alt hanteringen av befolkningsregister är så organiserad att bl.a. eftersökningar av anhöriga i samband med olyckor och katastrofer underlättas.

Vissa Övriga frågor

l några moiioner från den allmänna motionstiden 1991 tas upp vissa frågor som har samband med folkbokföringen. I motion 1990/91:Sk90l av Kjell Dahlström m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till sådan ändring av datalagen alt försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister inte tillåts (yrkande 4). Utskottet far i denna fråga hänvisa till betänkande 1990/9I:KUI 1. Utskottet tillstyrkte däri ett regeringsförslag om ändring i 7 § datalagen med innebörd att försäljning inte utan den registrerades medgivande far ske av uppgifter ur etl personregister hos myndighet annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Vidare skall erinras om att i proposition 1990/91:53 om lagom folkbokföringsregister, m.m. framhållits alt ändamålsbestämmelserna i registerlagen avses innebära alt någon försäljning av personuppgifter inte skall fa ske. Molion Sk901 avslyrks således.

I betänkande 1990/91:KUI1 behandlades också frågan om restrikti
vare användning av personnummer, vilken tas upp i motion
1990/91 :Sk906 av Birgit Henriksson (m). Konstitutionsulskottet uttala-

de att det mot bakgrund av alt personnummer ofta används slentrian- 1990/91:KL)5y

mässigt och oöverlagt, vilket gelt upphov till oro och kritik hos

allmänheten, fanns skäl att reglera användningen. Ulskoltcl förordade

en bestämmelse i datalagen med innebörd atl personnummcrrcgislre-

ring endast tår ske när det är klart motiverat med hänsyn lill registrets

ändamål, viklen av en säker identifiering eller annat beaktansvärt skäl.

Riksdagen har antagit utskottets lagförslag. Då syftet med molion

SK906 således far anses tillgodosett avstyrks motionen.

Molion 1990/91 :Sk902 av Knut Wachlmeister m.fl. (m) tar upp elt par frågor som behandlats i konstitutionsulskottets yttrande till skatteutskottet 1990/91 :KU4y Lag om folkbokföringsregister, m.m. Bl.a. begärs i motionen all något centralt folkbokföringsregisier inte skall införas samt att folkbokföringen hålb klart åtskild från de lokala skattemyndigheternas övriga verksamhet. Utskollet avstyrkte då liknande motionsyrkanden och vidhåller delta ställningstagande. Molion 1990/9 l:Sk9()2 yrkandena 2 och 3 avstyrks följaktligen.

Stockholm den 2 maj 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders lljörck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören l.ekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s) och Ijhja Exner (s).

Avvikande mening

Lag om församlingsregister

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) an.ser all den del av utskottels yttrande under rubriken Lag om församlingsregister som börjar med "Utskottet får" och avslutas med "katastrofer underlättas" bort ha följande lydel.se:

Som utskottet nyligen framhållit (1990/9I:KU11) är det allmänt sett av stor betydelse att en författningsreglering kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighelsregister. Utskollet framhöll i betänkandet också att användningen av register i bl.a. kommunerna bör regleras i särskilda registerlagar.

Enligt utskottets mening är det angeläget att offentliga register som innehåller stora informationsmängder regleras i särskilda registerlagar.

Behovet av lagsliftning på del nu aktuella området motiveras enligt 1990/91:l

utskollels bedömning av kyrkans myndighetsuppgifter när del gäller prövning av medlemskap enligt religionsfrihetslagen och begravningslagens regler om rätt till begravningsplats och medling. Till detta kommer att om kyrkans präster inte har tillgång lill register på samtliga boende i församlingen kan den vikliga uppgiften alt hjälpa bl.a. polis och sociala myndigheter vid t.ex. katastrofer och olyckor inle frdlgöras på det omvittnat fina sätt som hittills skett. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motion 1990/91 :Sk904 yrkande 2.

Särskilt yttrande Användningen av personnummer

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (fjj) anför:

Vi har i konstitutionsutskottets belänkande 1990/9I:KU11 påtalat de risker för den personliga integriteten som den ökade användningen av personnummer i samband med ADB har medfört. Härutöver har vi påtalat den ökade sårbarhet pcrsonnummeranvändningen inneburit. Enligt vår mening är del nödvändigt med en radikal begränsning av denna användning. Detta kan som vi framhållit åstadkommas genom en särskild lag om personnummeranvändning.

gotab 986M, Slockholm 1991