Ledighet för vård av barn

Yttrande 1993/94:AU5

PDF

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1993/94:AU5y

Till socialutskottet

Socialutekottet har berett arbetemarknadsutekottet tillSlle att yttra sig över proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag jämte motioner.

Utskottet yttrar sig i det följande över den del av propositionen och aktuella motioner som berör förslaget om förlängd föräldraledighet.

Propositionen

I propositionen föreslås att det fr.o.m. den 1 juli 1994 införs ett skattepliktigt vårdnadsbidrag för barn i åldrarna ett till tre år.

Som en följd av vårdnadsbidraget föreslås ändringar i en rad författningar. Av intresse för arbetsmarknadsutekottet är därvid den lagändring som berör lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs från ett och ett halvt till tre år från barnete födelse. Rätten till förkortning av arbetetiden påverkas inte. Den rätt till ledighet när arbetsfagaren bl.a. uppbär föräldrapenningförmån som regleras i 4 § den nämnda lagen påverkas heller inte av lagändringen.

Vårdnadsbidraget utges bara till dess barnet fyllt tre år, också när det är fråga om adoptivbarn. Adoptivföräldrars särskilda rätt till ledighet föreslås även fortsättningsvis gälla under ett och ett halvt år från den tidpunkt då föräldrarna fick barnet i sin vård.

Motioner

Sammanlagt nio motioner har väckte med anledning av propositionen.

I tre partimotioner So49 (s), So47 (nyd) och So46 (v) yrkas att riksdagen avslår propositionen.

Följande fyra motioner berör i varierande grad förslaget om utsträckt föräldraledighet i propositionen.

I den socialdemokratiska motionen (so49) varnar motionärerna såvitt nu är i fråga för att löne- och anställningsvillkoren för de kvinnor som stannar hemma kommer att försämras. Tre års tjänstledighet är en lång tid och risken är stor att många kommer att utestängas från arbetsmarknaden. Däri ligger det största hotet mot jämställdheten.

1 Riksdagen 1992/93. 18 saml. Nr 5 y

1993/94 AU5y

Även vänsterpartiet (so46) menar att vårdnadsbidraget bl.a. missgyn- 1993/94:AU5y nar kvinnors deltagande i arbetelivet.

I ett till arbetemarknadsutskottet under den allmänna motionstiden remitterat motionsyrkande 11 i motion 1993/94:Sf271 av lan Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) avstyrks en förlängd föräldraledighet till tre år. En sådan lång ledighet är en kvinnoSlla, framhåller motionärerna. Arbetemarknadsutekottet överlämnar detta motionsyrkande till socialutekottet i samband med detfa yttrande.

Martha Gårdestig (kds) begär i motion So48 (yrkande 2) ett tillkännagivande om att adoptivföräldrar får rätt till lika lång tjänstledighet som andra föräldrar.

Arbetsmarknadsutskottets överväganden

Utekottet tar inte ställning till frågan om lämpligheten att införa ett vårdnadsbidrag utan begränsar sitt yttrande till att behandla frågan om utsträckt rätt till ledighet för vård av barn.

Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetelagen) har en arbetetagare i egenskap av förälder rätt till ledighet från sin anställning för vård av barn dels i form av hel ledighet till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder, dels i form av förkortning av arbefetiden till tre fjärdedelar av normal arbetetid till dess barnet uppnått åtta års ålder.

För arbetetagare som adopterar ett barn räknas rätten till hel ledighet från den tidpunkt då arbetetagaren fått barnet i sin vård.

Rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Arbetetagaren har dock alltid rätt att få ledigt under den tid föräldrapenning utgår.

Regeringen föreslår nu som en konsekvens av införandet av vårdnadsbidraget att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs från ett och ett halvt år till tre år från barnete födelse. Rätten till förkortning av arbetstiden påverkas inte. Beträfifande adoptivföräldrar föreslås ingen ändring i gällande regler.

I några av de ovan redovisade motionerna framförs farhågor för att en sådan ufeträckt ledighet som föreslås kan komma att innebära svårigheter på arbetsmarknaden för de kvinnor som väljer att stanna hemma. Härigenom motverkas jämställdhetssträvandena i samhället.

För egen del får utekottet anföra följande.

I dagarna har Utredningen om ledighetelagstiftningen lagt fram ett betänkande (SOU 1994:41) Ledighetelagstiftningen — en översyn. Det bör framhållas att utredningen i det närmaste avslufat sitt arbete innan den nu föreslagna utvidgningen av föräldraledigheten lades fram. Utredningsförslaget har därför inga direkta beröringspunkter med det föreliggande regeringsförslaget. Dessutom är det vad gäller föräldraförsäkringen en i huvudsak teknisk översyn.

Utredningen för vissa resonemang om samhällsnyttan av de vanligas
te ledighefelagarna: studieledighefelagen och föräldraledighefelagen. Be
träffande föräldraledighetslagen understryker utredningen att det är en '.
självklar utgångspunkt för samhällets fortbestånd att det föds barn och

att det finns förutsättningar för att på bästa sätt vårda barnen. Utred- 1993/94:AU5y ningen framhåller vidare att föräldraledigheten leder till flera positiva effekter bl.a. för jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Föräldraledighefelagen kan emellertid också ge upphov till negativa effekter. Sådana är i huvudsak av företagsekonomisk natur och kan framför allt uppstå i form av ökad administration samt störningar i produktionen. Dessa produktionsstörningar, som trofe åtgärder inte går att förhindra, får vägas mot de positiva effekter som nyss nämnts men som "svårligen låter sig kvantifieras", anser utredningen.

En enkätundersökning som utredningen låtit göra visar att de problem som förknippas med föräldraledighefelagen uppges vara större i stora företag än i mindre företag. Problemen anses vara större i den offentliga sektorn och i kvinnodominerade företag än i den privata sektorn och i mansdominerade företag. Fler företag menar att problemen är större för produktionen än för administrationen. Det kan slutligen tilläggas att föräldraledigheten anses medföra större problem än vad som är fallet med studieledigheten.

Utskottet får anledning att i ett annat sammanhang återkomma till ledighetslagarna bl.a. efter det att nyssnämnda betänkande beretfe i regeringskansliet.

Enligt ufekottefe mening har konsekvenserna av en förlängd föräldraledighet inte belysfe i förslaget om vårdnadsbidrag. I vart fall förs inte något resonemang i frågan, än mindre görs det någon analys av de effekter som ett genomförande av förslaget kan ge upphov till. Avsaknaden av en sådan analys är utan tvekan en försvårande omständighet när man skall ta ställning till frågan om en ufeträckt ledighet. Vilka effekter har en utvidgad föräldraledighet för de mindre företagen? Hur löser man vikariafefrågan vid upprepade långa ledigheter? Påverkas skyddsregeln i 11 § föräldraledighefelagen av en så lång ledighet? Hur kan den enskilde anställde få del av kompetensutveckling och annan utbildning inom företaget? Vilken inverkan på lön och möjlighet att avancera inom förefaget har en lång frånvaro från arbetet? En förlängd föräldraledighet kan troligen komma att få ytterligare konsekvenser när det gäller löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Som utekottet ser det måste dessa frågor utredas och en avvägning göras mellan olika intressen innan ett sådant förslag som det föreliggande genomförs.

Den nyssnämnda utredningen om ledighetelagstiftningen visar att redan nuvarande regler trote många positiva effekter också kan medföra vissa problem även om dessa inte synes vara alltför stora.

Att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap är en viktig beståndsdel i jämställdheten mellan kvinnor och män. Andelen förvärvsarbetande kvinnor har stadigt ökat under de senaste decennierna; även kvinnor med små barn utgör en betydande andel av arbetekraften. Utvecklingen har inneburit att kvinnorna har stärkt sin ställning på arbefemarknaden. Kvinnornas ekonomiska oberoende har därigenom ökat. Både kvinnor och män har som utskottet ser det goda möjligheter att kombinera förvärvsarbete med rollen som förälder.

För att i dagens samhälle där utvecklingen går snabbt kunna behålla 1993/94:AU5y kontakten med arbetslivet är det viktigt att frånvaron från arbetet inte blir så långvarig att det uppstår svårigheter vid ett återvändande efter ledigheten. Det torde nämligen vara ofrånkomligt att långa perioder av frånvaro från yrkesarbete försvårar möjligheterna att hålla kontakt med arbetelivet och utvecklingen där. För den enskilde kan sådana långa avbrott komma att innebära att man till sist utestängs från arbetsmarknaden.

För unga kvinior kan den förlängda ledigheten komma att innebära svårigheter att över huvud taget ta sig in på arbetemarknaden. En arbefegivare kan nämligen tänkas noga överväga om han vill ta "risken" av att anställa en person som kan komma att vara borta från arbetet under långa perioder.

Upprepade långa frånvaroperioder kan också skapa problem för den eller de människor som anställs som vikarier.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att förslaget om en förlängd föräldraledighet på sätt som föreslås i propositionen bör avvisas.

Mot denna bakgrund avstyrker ufekottet den nu föreslagna utvidgningen av föräldraledigheten. Motionerna So46, So49 och Sf271 tillstyrks i motevarande delar.

Av utskottets ställningstagande följer att motion So48 avstyrks i berörd del.

Stockholm den 12 april 1994

På arbetemarknadsutekottete vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s) och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Marianne Andersson (c), Charlotte Cederschiöld (m), Harald Bergström (kds) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Enligt utskottete" och slutar med "i berörd del" bort ha följande lydelse:

Det har inte gjorte någon ingående analys av effekterna av en treårig 1993/94:AU5y frånvaro från arbetsmarknaden i det nu föreliggande regeringsförslaget. Av den nyss redovisade utredningen bör man inte dra alltför långtgående slutsateer eftersom man i denna utgår från nuvarande, kortare ledighetsperioder. Av intresse i detta sammanhang är uppgiften att de små företagen synes ha mindre problem förknippade med föräldraledighet än de större företagen. Sett ur produktionens synpunkt kan det i och för sig vara lättare för ett företag att planera för långa frånvaroperioder, särskilt kan det gälla frågan om att få fag i kvalificerade vikarier. Det kan emellertid inte uteslutas — exempelvis genom svårigheter att följa med i den snabba tekniska utvecklingen — att en ufeträckt föräldraledighet kan komma att medföra ökade problem. Utskottet utgår från att detta är möjligt att praktiskt hantera. Det är dock viktigt med en aktiv uppföljning såväl ur arbefetagarens som arbetsgivarens synvinkel. Inte minst mot bakgrund av kvinnornas möjligheter att hävda sig på den framtida arbefemarknaden är en sådan uppföljning angelägen.

Vad härefter gäller möjligheterna att hålla kvar kontakten med arbetslivet kan detta vara en fråga av stor betydelse för den enskilde. För den förälder som är tjänstledig är det särskilt viktigt att kunna uppehålla en sådan kontakt inför en återkomst till förvärvsarbetet. Detta bör kunna lösas i samförstånd mellan arbefefagaren och arbefegivaren. Arbefegivarna skall nämligen i enlighet med jämställdhefelagen underlätta för arbefetagarna att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utskottet vill också erinra om att föräldraledighet kan tas ut i form av förkortning av arbefetiden med tre Värdedelar och att denna rätt sträcker sig fram till dess att barnet fyllt åtta år.

Det förtjänar enligt ufekottefe mening att understryka att frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till. Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete.

Mot bakgrund av vad sålunda anförfe tillstyrker ufekottet regeringens förslag att hel föräldraledighet som en konsekvens av införandet av ett vårdnadsbidrag utvidgas till tre år från barnefe födelse. Av detta följer att utskottet avstyrker motionerna So46, So49 och Sf271 i aktuella delar. Utekottet delar regeringens bedömning att det inte finns samma anledning att förlänga rätten till föräldraledighet för adoptivföräldrar. Följaktligen avstyrks motion So48 i aktuell del.

2. Sonja Rembo (m) anser att den del av utskottete yttrande som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Det har inte gjorts någon ingående analys av effekterna av en treårig
frånvaro från arbefemarknaden i det nu föreliggande regeringsförslaget.
Av den nyss redovisade utredningen bör man inte dra alltför långtgå
ende slutsatser eftersom man i denna utgår från nuvarande, kortare
ledighefeperioder. Av intresse i detta sammanhang är uppgiften att de

små företagen synes ha mindre problem förknippade med föräldrale- 1993/94:AU5y dighet än de större företagen. Sett ur produktionens synpunkt kan det i och för sig vara lättare för ett förefag.att planera för långa frånvaroperioder, särskilt kan det gälla frågan om att få tag i kvalificerade vikarier. Enligt utredningen är emellertid svårigheterna större på kvinnodominerade arbefeplatser. Det kan inte uteslutas att en uteträckt föräldraledighet kan komma att medföra ökade problem.

Den snabba tekniska och organisatoriska utvecklingen i arbetelivet kan medföra stora svårigheter för såväl den som efter en mångårig frånvaro önskar återgå till sin tidigare antällning som för arbetsgivaren. Särskilda svårigheter kan uppstå vid upprepade långa frånvaroperioder, framför allt om dessa avbryte av kortvarig återgång i arbete. Problem kan också uppstå för dem som anstälfe som vikarier och som kan möta ökade svårigheter att få en fast fot på arbefemarknaden.

Vad härefter gäller möjligheterna att hålla kvar kontakten med arbefelivet kan detfa vara en fråga av stor betydelse för den enskilde. För den förälder som är tjänstledig är det särskilt viktigt att kunna uppehålla en sådan kontakt inför en återkomst till förvärvsarbetet. Detta bör kunna lösas i samförstånd mellan arbetetagaren och arbetegivaren. Arbetegjvarna skall nämligen i enlighet med jämställdhetelagen underlätfa för arbetetagarna att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utekottet vill också erinra om att föräldraledighet kan tas ut i form av förkortning av arbetetiden med tre Värdedelar och att denna rätt sträcker sig fram till dess att barnet fyllt åtfa år.

Det förtjänar enligt utekottete mening att understryka att frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den enskilde arbetetagaren själv har att ta ställning till. Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete. Det är angeläget att en utökad rätt till ledighet för vård av barn inte motverkar intentionerna i jämställdhetelagen. Det är emellertid oklart hur förslaget skall kunna kombineras med krav på kompetensutveckling i arbetet och en mindre könssegregerad arbetemarknad.

Mot bakgrund av vad sålunda anförte vill utekottet inte motsätta sig regeringerte förslag att hel föräldraledighet som en konsekvens av införandet av ett vårdnadsbidrag utvidgas till tre år från barnete födelse. Utskottet utgår från att utvecklingen på arbetemarknaden kommer att följas noga. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utekottet motionerna So46, So49 och Sf271 i aktuella delar. Utekottet delar regeringens bedömning att det inte finns samma anledning att förlänga rätten till föräldraledighet för adoptivföräldrar. Följaktligen avstyrks motion So48 i aktuell del.