KrU4y

Yttrande 1999/2000:KrU4y

DOC

KrU4y(doc, 103 KB)

PDF

Bilaga: kru4y(pdf, 186 KB)

Kulturutskottets yttrande 1999/2000:KrU4y

Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken

1999/2000

KrU4y

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 23 mars 2000 beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken jämte eventuella motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen i vad avser avsnitt 9 Kultur och media jämte motionerna 1999/2000:So32 (m) yrkande 11, So33 (m) yrkandena 8 och 9, So35 (s), So42 (c) yrkandena 6 och 7 och So44 (kd) yrkande 8, väckta med anledning av propositionen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1999/2000:79 (avsnitt 6) anför regeringen att det bör införas en tydligare struktur på det handikappolitiska arbetet hos myndigheterna. De myndigheter som har ett sektorsansvar har särskilt stort ansvar för att de nationella mål som föreslås i propositionen för handikappolitiken skall förverkligas. Sektorsmyndigheterna bör ges i uppdrag att utarbeta förslag till uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställs av regeringen. Etappmålen bör vara uppfyllda senast år 2010. Till de myndigheter som föreslås ha ett särskilt sektorsansvar för handikappfrågorna hör bl.a. Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd. En redogörelse för den nationella handlingsplanens genomförande och de fastställda etappmålen för handikappolitiken bör lämnas till riksdagen våren 2002. Därefter bör en redovisning av det fortsatta arbetet lämnas till riksdagen vart tredje år.

Regeringen gör i propositionen (avsnitt 8.9) vidare den bedömningen att kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med funktionshinder bemöts.

Kultursektorns tillgänglighet
Statens insatser för ökad tillgänglighet till kultursektorn för funktionshind-
rade personer bör enligt regeringens bedömning förstärkas (prop. avsnitt 9).
Inriktningen bör vara den som förordades i den kulturpolitiska propositionen	1
	1

år 1996 (prop. 1996/97:3). Enligt de av riksdagen år 1996 antagna nationella kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken bl.a. verka för allas möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande.

I propositionen framhålls att det statliga stödet är en viktig förutsättning för funktionshindrades möjligheter att ta del av det statliga kulturutbudet. Undersökningar visar att tillgängligheten också ökat under senare år. Målet är dock långt ifrån uppfyllt.

Statens kulturråd har på regeringens uppdrag kartlagt situationen på kulturområdet för funktionshindrade personer och utarbetat ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet (Kartläggning och handlingsplan, rapport från Statens kulturråd 1998:3).

Målet för programmet är enligt Kulturrådets förslag att förbättra kunskaperna om funktionshindrades behov inom kulturinstitutionerna, stärka samarbete och samverkan mellan kulturområdet och handikappområdet, utveckla nya verksamhetsformer samt utveckla ny teknik och anpassa existerande teknik.

Statens kulturråd fick år 1999 ett övergripande ansvar för att fullfölja handlingsprogrammet för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Rådets anslag förstärktes med 2 miljoner kronor för ändamålet (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Regeringen anför i propositionen att ytterligare åtgärder är nödvändiga. Bland annat behövs kraftfullare satsningar när det gäller syntolkning av teaterföreställningar, textning samt syntolkning och uppläsning av textremsan såväl på biograf som på videofilm. Den fysiska tillgängligheten till kulturlokaler är fortfarande i många fall begränsad. Detta gäller i synnerhet sådana lokaler som institutionerna själva inte råder över, exempelvis vid turnéer.

Regeringen bedömer också att det är nödvändigt med utbildning inom kulturområdet för personal i omsorgen men också av personal vid kulturinstitutionerna i bemötandefrågor.

En mängd organisationer gör stora insatser med mycket begränsade resurser för att ge funktionshindrade möjligheter till eget skapande. Staten bör öka möjligheterna för sådana organisationer att erhålla årliga verksamhetsbidrag, bl.a. för att utveckla pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar och för insatser för ökad tillgänglighet i form av exempelvis bokklubbar i enlighet med riksdagens tidigare beslut (bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Vidare skulle fria teatergrupper kunna ges möjlighet att ansöka om bidrag för syntolkning. De statliga museerna behöver öka tillgängligheten. Nya utställningsformer bör stödjas och kunskapen om dem spridas bland institutionerna. Informationen om olika kulturevenemang måste också i större utsträckning än i dag göras tillgänglig för funktionshindrade personer.

Statens kulturråds bidrag för funktionshindrades deltagande i kulturlivet bör kraftigt förstärkas.

Stödet till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör förstärkas ytterligare i syfte att fullfölja projektet med att överföra de analoga talböckerna till ny digital standard.

Behovet av lättläst litteratur för en yngre publik i åldrarna 9–14 år har påtalats från handikapprörelsen och pedagoger inom skolan.

1999/2000:KrU4y

LL-stiftelsen har i liten skala påbörjat en utgivning med lättlästa böcker riktade till ungdomar. I syfte att starta och utveckla en utgivningsverksamhet med litteratur för barn och ungdomar bör LL-stiftelsen få disponera ytterligare medel.

I vårbudgeten har regeringen beräknat en förstärkning på sammanlagt 10 miljoner kronor (prop. 1999/2000:100 s. 185).

I motion So33 (m) påminner motionären om att riksdagen redan under förra riksmötet, med bifall till en annan motion av motionären, begärde att regeringen skulle överväga former för finansiering av bokklubben Club Braille för synskadade och blinda. Enligt motionärens mening framgår det tyvärr inte klart och tydligt av propositionen hur detta skall kunna bli verklighet. Riksdagen bör därför göra ett nytt tillkännagivande i frågan (yrkande 8).

Kulturutskottet anförde i sitt betänkande 1998/99:KrU1 (s. 47) att det är viktigt att synskadade ges möjlighet att använda och utveckla sin förmåga att läsa och skriva punktskrift. Utskottet ansåg att Synskadades Riksförbunds initiativ att stödja bokklubbsverksamheten för punktskriftsläsare är av stort kulturpolitiskt värde. Regeringen borde inför nästa budgetår överväga i vilka former denna verksamhet kunde stödjas genom ett särskilt bidrag. Detta gav

–som påpekas i motionen – riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1998/99:55). När regeringen i april 1999 redovisade för riksdagen sina åtgärder med anledning av riksdagens beslut angavs att ärendet var under beredning. Något förslag i frågan lämnades inte i budgetpropositionen hösten 1999.

Som utskottet redovisat ovan anger regeringen i den nu aktuella propositionen att insatserna för ökad tillgänglighet skall förstärkas, bl.a. genom stöd till bokklubbar för synskadade i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Utskottet förutsätter självfallet att medel till förstärkt stöd beräknas i budgetpropositionen för år 2001. Något förnyat tillkännagivande till regeringen från riksdagen i frågan bör således inte vara nödvändigt. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att socialutskottet avstyrker motion So33 (m) yrkande 8.

I motion So35 (s) anförs att döva har samma självklara behov som andra av ett rikt och levande språk. För dem, som för andra, kan biblioteken vara ett stöd i språkutveckling och kontakt med den rikedom som de samlade bokskatterna utgör. Motionärerna föreslår därför att ett nationellt ansvarsbibliotek för döva inrättas vid länsbiblioteket i Örebro. Biblioteket bör få riktade resurser för ändamålet.

Motionärerna framhåller att stads- och länsbiblioteken i Örebro har utvecklat biblioteksverksamheten för döva och hörselskadade bl.a. mot bakgrund av att riksgymnasier och specialskolor liksom en förskola för döva och hörselskadade finns i staden. Vidare finns många döva och hörselskadade vid universitetet och där finns också Centrum för handikappvetenskap. I motionen hävdas att många döva och hörselskadade dock känner sig främmande för biblioteket samtidigt som bibliotekens personal vet mycket litet om de dövas behov.

I motionen efterlyses en mera fullständig analys av de dövas behov av biblioteksservice än vad som framgår av Kulturrådets handlingsplan för funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Det finns enligt motionen också

1999/2000:KrU4y

behov av samordning och metodutveckling för att biblioteken i landet skall	1999/2000:KrU4y
nå ut till de döva och hörselskadade.
Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att litteraturen och biblio-
teken har en mycket stor roll att spela för att de döva och hörselskadade skall
få möjlighet att tillägna sig och utveckla det svenska språket. Det är också
viktigt att de genom biblioteken kan få tillgång till videogram på teckensprå-
ket.
Utskottet vill påminna om att bibliotekslagen (1996:1596) stadgar att folk-
och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt vissa grupper, bl.a.
funktionshindrade, genom att erbjuda litteratur i former särskilt anpassade till
dessa gruppers behov (8 §).
Utskottet påminner också om att TPB har ett övergripande ansvar för att i
samverkan med andra bibliotek arbeta för att synskadade och andra handi-
kappade får tillgång till litteratur.
Som utskottet redovisat fick Kulturrådet år 1999 ett övergripande ansvar
för att fullfölja handlingsprogrammet för funktionshindrades delaktighet i
kulturlivet. Samtidigt fick Kulturrådet en resursförstärkning. Nu har rege-
ringen i propositionen aviserat att ytterligare förstärkningar av insatserna för
de funktionshindrade skall göras. Utskottet förutsätter att Kulturrådet i sitt
ordinarie uppföljningsarbete och inför sin fördelning av medel till funktions-
hindrades delaktighet i kulturlivet gör de analyser som behövs dels av resul-
taten av redan gjorda insatser, dels av de behov som finns bl.a. inom littera-
tur- och biblioteksområdena.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att socialutskottet avstyrker
motion So35 (s).

Tillgängligheten hos radio och TV

En ny tillståndsperiod för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleds den 1 januari 2002. En särskild utredare (dir. 1999:74) lägger inom kort fram ett brett underlag inför kommande beredning under parlamentarisk medverkan av de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. I direktiven för utredaren anges att en utgångspunkt bör vara att radio- och TV-programmens tillgänglighet för funktionshindrade skall öka.

I motion So32 (m) anförs att en av de grundläggande förutsättningarna för att
funktionshindrade skall ges en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som
möjligt är en god tillgång till olika slag av hjälpmedel. Synskadade har t.ex.
behov av att få texterna i TV tillgängliga genom s.k. talande textremsa, för
att inte utestängas från information och kulturella upplevelser (yrkande 11).
Teknik för detta finns men trots påpekanden under många år, bl.a. från repre-
sentanter för Moderata samlingspartiet, har enligt motionen inte något gjorts.
Även i motion So33 (m) framhålls att det går att göra textremsan hörbar.
Motionären framhåller att kulturutskottet vid ett flertal tillfällen påpekat att
en förutsättning för ett förnyat sändningstillstånd bör vara att sådana tjänster
införs. I avvaktan på det nya sändningstillståndet och med syfte att pröva
tekniken borde SVT redan nu i vissa delar i Sverige påbörja försökssänd-
ningar med hörbar textremsa (yrkande 9).	1

I motion So42 (c) understryks att likvärdiga möjligheter för alla, även för	1999/2000:KrU4y
människor med syn- och hörselnedsättningar, att följa och medverka i den
offentliga debatten är en viktig demokratifråga. De bör därför ha tillgång till
radio- och TV-sändningar. Den digitala tekniken gör det möjligt att införa
nya tjänster och ger möjlighet för synskadade att ta del av textade program
genom att texten kan avlyssnas. Likaså bör radiosändningar göras tillgäng-
liga för hörselskadade genom att radiosändningar nedtecknas och läggs ut på
Internet. En av förutsättningarna för ett förnyat sändningstillstånd för SVT
bör vara att kraven på företagets tillgänglighet för syn- och hörselskadade
ökas ytterligare (yrkande 6).
Även i motion So44 (kd) betonas att en viktig del i public service-upp-
draget är att öka möjligheten till delaktighet för människor med funktions-
nedsättning. I motionen sägs att införandet av digital-TV ger nya möjligheter
att öka tillgängligheten. Det är viktigt att TV-program som är tillgängliga för
synskadade kan börja sändas så snart digitala TV-sändningar kommer i gång.
Tillgängligheten skall kunna öka i samma takt som den tekniska utveckling-
en ökar, bl.a. skall textremsan kunna göras hörbar (yrkande 8).
Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KrU8 nyligen redovisat nu gäl-
lande bestämmelser i tillståndsvillkoren för SVT, SR och UR som gäller
företagens skyldigheter att beakta funktionshindrades behov. Genom att
utnyttja befintlig och ny teknik skall företagen under tillståndsperioden öka
möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. I fråga om
program om och för funktionshindrade skall de tre företagen sinsemellan
fördela ansvaret för olika slags insatser av detta slag.
Vidare skall de tre företagen enligt bestämmelser i anslagsvillkoren för re-
spektive företag årligen – senast den 1 mars – lämna en s.k. uppföljningsrap-
port till Kulturdepartementet och till Granskningsnämnden för radio och TV.
Syftet med uppföljningsrapporterna är att skärpa företagens fokus på hur
uppdraget uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför förnyade till-
ståndsvillkor. (Se prop. 1995/96:161 s. 74.)
Av anslagsvillkoren framgår även att SVT, SR och UR sinsemellan skall
fördela ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. Eventuella
överenskommelser i frågan skall tillställas Kulturdepartementet och Gransk-
ningsnämnden.
Utskottet har i betänkandet avstyrkt motioner som rör synskadades, hörsel-
skadades och dövas tillgång till SVT:s program.
Utskottet har bl.a. redovisat att SVT arbetat på att upprätta en särskild
ljudkanal med syntetiskt tal för att göra programutbudet mer tillgängligt för
synskadade. Metoden förutsätter att mottagningsutrustning finns hos TV-
konsumenten. TV-apparatindustrin har för närvarande inte något intresse av
utveckling av sådan utrustning för de analoga sändningarna. Det förestående
teknikskiftet från analoga till digitala sändningar kan emellertid bjuda på nya
möjligheter i detta avseende. Utskottet har inhämtat att ett utvecklingsbolag,
som ägs av bl.a. Synskadades Riksförbund, med stöd av SVT arbetar med att
utveckla en apparattillsats för att göra textremsan hörbar oberoende av i
vilken svenskspråkig TV-kanal den förekommer.
	1

I sammanhanget nämnde utskottet att textremsan kan göras hörbar även	1999/2000:KrU4y
med annan teknik och att viss försöksverksamhet utanför SVT pågår med
uppläsning av textremsan i realtid. Utskottet redovisade även att antalet
program med textning för hörselskadade och döva ökat.
Som utskottet redovisat ovan framgår det av direktiven för den särskilde
utredaren, som nu arbetar med underlag för besluten om nya sändningstill-
stånd, att en utgångspunkt i hans arbete bör vara att radio- och TV-
programmens tillgänglighet skall öka. Utredaren skall undersöka om det
behöver ställas ytterligare krav på programföretagen i detta hänseende och
föreslå hur sådana krav i så fall skall utformas.
Utskottet har i betänkandet understrukit att en av förutsättningarna för ett
förnyat sändningstillstånd för SVT bör vara att kraven på företaget i detta
hänseende ökas ytterligare i jämförelse med kraven i nu gällande tillstånd.
Utskottet har också förutsatt att utredaren lägger fram ett sådant underlag
som gör det möjligt för den parlamentariska beredningsgruppen, som skall
bearbeta utredarens förslag, att ange vilka krav som skall kunna ställas på
SVT för att synskadade, andra läshandikappade, hörselskadade och döva
skall få bättre möjligheter att ta del av SVT:s programutbud under den kom-
mande tillståndsperioden.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att något sådant uttalande
som begärs i de nu aktuella fyra motionsyrkandena inte är påkallat, varför
socialutskottet bör avstyrka dem.

Tillgängligheten hos allmänna samlingslokaler

Inledningsvis vill utskottet redovisa att det i propositionen påpekas att konceptet Design för alla fått ökad uppmärksamhet de senaste åren inom arkitektur och formgivning (prop. avsnitt 7.3).

Huvudbudskapet i konceptet är att produkter som bruksföremål, byggnader, inomhus- och utomhusmiljöer samt IT-produkter och tjänster bör vara tillgängliga och användbara för alla människor så långt detta över huvud taget är möjligt.

Regeringen har tidigare för riksdagen redovisat ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen för statens engagemang inom området lades fast. I Regeringskansliet har inrättats en särskild arbetsgrupp för att driva arbetet med handlingsprogrammet arkitektur, formgivning och design i vilken företrädare för åtta departement, däribland Kulturdepartementet, ingår.

Statens engagemang i arkitektur, formgivning och design skall förtydligas när det gäller frågor om tillgänglighet. Konceptet Design för alla bör därför enligt den nu aktuella propositionen genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design.

Man bör enligt regeringens bedömning alltid sträva efter lösningar som är tillgängliga för så många som möjligt, inte minst när det gäller byggnader och fysisk miljö. Att göra den generella miljön, individuella åtgärder och särskilda produkter för funktionshindrade estetiskt tilltalande bör vidare ses som en utmaning för arkitekter och formgivare.

Enligt motion So42 (c) bör en översyn av handikappanpassningsstödet till	1999/2000:KrU4y
föreningsdrivna samlingslokaler göras (yrkande 7). Tillgängliga mötesplatser
är en viktig del i insatserna för att funktionshindrade skall ha samma möjlig-
heter som andra att delta i möten och sammankomster. Det finns omkring
3 000 föreningsdrivna möteslokaler. Dessa måste göras tillgängliga för alla.
Översynen bör göras mot bakgrund av att de statliga resurserna för ändamå-
let i dag är otillräckliga.
Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler
får bidrag lämnas till köp eller nybyggnad eller till ombyggnad och standard-
höjande reparationer som inte är av ringa omfattning. I sådant bidrag kan
ingå handikappanpassningsåtgärder. Bidrag får lämnas med 50 % av bi-
dragsunderlaget. Bidrag kan också lämnas enbart till handikappanpassning
utan samband med köp, ombyggnad eller reparationer. Till en sådan handi-
kappanpassning får bidrag lämnas till hela kostnaden, dock högst 165 000
kronor. Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som
arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala
företag. Ansökan om bidrag lämnas in till Boverket vars samlingslokaldele-
gation beslutar om fördelningen av medlen.
Anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler uppgick under ett antal år
till 40 miljoner kronor. Vid 1998/99 års riksmöte föreslog regeringen av
besparingsskäl att anslaget fr.o.m. budgetåret 1999 skulle upphöra (prop.
1998/99:1, utg.omr. 17). Riksdagen beslöt dock att anvisa 15 miljoner kronor
för budgetåret 1999 (bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55). Samma belopp
har anvisats av riksdagen för budgetåret 2000 och preliminärt beräknats av
regeringen även för budgetåren 2001 och 2002 (prop. 1999/2000:1, bet.
1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). För budgetåret 2001 har Boverket
föreslagit att anslaget skall föras upp med 15 miljoner kronor.
Utskottet anser att det inte behöver göras en sådan särskild översyn av
handikappstödet inom bidraget till allmänna samlingslokaler som begärs i
motionen. Det ingår i Boverkets ordinarie uppföljningsarbete att redovisa
resultaten av hittillsvarande bidragsgivning och att vid bidragsgivningen
väga behoven av medel till handikappanpassning mot andra medelsbehov
inom ramen för anvisade medel. Till frågan om anslagets storlek kommande
budgetår får riksdagen återkomma vid den årliga budgetbehandlingen. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att socialutskottet bör avstyrka mot-
ion So42 (c) yrkande 7.
Stockholm den 26 april 2000
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén
(c), Hillevi Larsson (s), Gunilla Tjernberg (kd) och Kenth Skårvik (fp).
	1

Avvikande meningar

1999/2000:KrU4y

1.Finansiering av bokklubben Club Braille för synskadade och blinda

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla

m)anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Kultursektorns tillgänglighet som börjar med ”Som utskottet” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att regeringen vare sig i budgetpropositionen för år 2000 eller i den nu aktuella propositionen har lämnat några konkreta förslag i enlighet med riksdagens tidigare beslut om statligt stöd till bokklubben Club Braille bör socialutskottet tillstyrka motion So33 (m) yrkande 8 och föreslå riksdagen att göra ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan.

2. Synskadades och hörselskadades tillgång till SVT:s program

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Gunilla Tjernberg (kd) och Kenth Skårvik (fp) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Tillgängligheten hos radio och TV som börjar med ”Utskottet har i betänkandet” och slutar med ”avstyrka dem” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, liksom reservanterna i reservationerna 5 och 6 till betänkande 1999/2000:KrU8, understryka att en av förutsättningarna för ett förnyat sändningstillstånd för SVT bör vara att kraven på företaget i fråga om programmens tillgänglighet för funktionshindrade ökas ytterligare i jämförelse med kraven i nu gällande tillstånd. Den digitala tekniken gör det möjligt att införa nya tjänster, något som borde kunna förbättra situationen.

Den särskilde utredaren bör snarast få tilläggsdirektiv som innebär att han skall lägga fram ett sådant underlag som gör det möjligt för den parlamentariska beredningsgruppen att ange vilka krav som skall kunna ställas på SVT för att såväl synskadade som andra läshandikappade skall få möjlighet att avlyssna textremsan i SVT:s program och för att döva och hörselskadade skall få bättre möjligheter att ta del av SVT:s programutbud under nästa tillståndsperiod. Utredaren bör även beakta den merkostnad som kan uppstå för de funktionshindrade när det gäller utnyttjande av nya tjänster som den digitala tekniken möjliggör.

Socialutskottet bör föreslå riksdagen att med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört.

3.Översyn av handikappanpassningsstödet till föreningsdrivna samlingslokaler

Birgitta Sellén (c) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Tillgängligheten hos allmänna samlingslokaler som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en sådan översyn av handikappanpassningsstödet inom	1999/2000:KrU4y
bidraget till allmänna samlingslokaler som begärs i motion So42 (c) är väl
motiverad. De nuvarande knappa resurserna under anslaget gör att insatserna
för att göra de föreningsdrivna lokalerna tillgängliga för funktionshindrade är
helt otillräckliga. Som anförs i motion So42 (c) bör de funktionshindrade ha
samma möjligheter som andra att delta i möten och sammankomster. Detta är
en viktig demokratifråga.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att socialutskottet tillstyrker
motion So42 (c) yrkande 7 och föreslår riksdagen att ge regeringen till känna
att en översyn ur handikappsynpunkt bör göras av stödet till allmänna sam-
lingslokaler.

Särskilt yttrande

Översyn av handikappanpassningsstödet till föreningsdrivna samlingslokaler

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anför:

Vi vill påminna om att Kristdemokraterna i motion 1999/2000:Kr313 yrkande 40 föreslog riksdagen att öka anslaget till Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 2000 med 10 miljoner kronor till 25 miljoner kronor. Tyvärr avslog riksdagen yrkandet (bet. 1999/2000:KrU1).

Innehållsförteckning	1999/2000:KrU4y
Till socialutskottet .....................................................................................	1
Utskottet ....................................................................................................	1
Inledning ...............................................................................................	1
Kultursektorns tillgänglighet.................................................................	1
Tillgängligheten hos radio och TV .......................................................	4
Tillgängligheten hos allmänna samlingslokaler ....................................	6
Avvikande meningar..................................................................................	8
1. Finansiering av bokklubben Club Braille för synskadade och
blinda, (m).............................................................................................	8
2. Synskadades och hörselskadades tillgång till SVT:s program,
(m, kd, c, fp)..........................................................................................	8
3. Översyn av handikappanpassningsstödet till föreningsdrivna
samlingslokaler, (c)...............................................................................	8
Särskilt yttrande.........................................................................................	9
Översyn av handikappanpassningsstödet till föreningsdrivna
samlingslokaler, (kd).............................................................................	9

Elanders Gotab, Stockholm 2000