Kompletteringspropositionen

Yttrande 1990/91:KrU9

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets yttrande 1990/91 :KrU9y

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda kullurutskollet tillfålle att yttra sig över proposition 1990/91:150 (kompletteringspro-posilionen) belräffande bilagorna 11:1 — 11:13 jämte eventuella molioner, såvitt propositionen i angivna delar och moiionerna rör kulturutskottets beredningsområde.

Utskottet

Omställning och minskning av den statliga administrationen inom kultur- och massmedieområdet

Utskottet har i denna del av ärendet hållit en utfrågning med företrädare för utbildningsdepartementet.

Utbildningsministern anför i propositionen (bil. 11:7, s. 77) att han gjort bedömningen all del bör vara möjligt all, som ell led i arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ell mål som innebär alt myndigheterna inom kulturområdet skall åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst 12 milj.kr. under den kommande treårsperioden.

För budgetåret 1991/92 räknar utbildningsministern med all kravet på en koslnadseffeklivisering uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet har föreslagit en förändrad användning av papperskvalitéer i statsförvaltningen, vilket innebär all användningen av arkivbeståndigt papper delvis bör ersättas av s.k. åldringsbeständigt papper. Omläggningen av pappersanvändningen bör kunna genomföras under budgetåret 1991/92. Utbildningsministern anför alt del sammanlagda värdet av denna besparing för den offentliga sektorn som helhet beräknas till 3 milj.kr.

För budgetåren 1992/93 och 1993/94 räknar utbildningsministern med alt myndigheternas anslagsframställningar skall kunna tillhandahålla underlag för vilka rationaliseringsvinster som kan las ut. Besparingarna bör kunna uppgå till 2 resp. 7 milj.kr. för resp. budgetår.

1 Riksdagen 1990/91. 13 saml. Nr9y

1990/91 KrU9y

På   massmedieområdet   beräknar   utbildningsministern   all  talboks-         1990/91:KrU9y

och punktskriftsbibliolekets administrativa kostnader skall kunna minskas med 300 000 kr. budgetåret 1993/94.

Utskottet behandlar i det följande en motion, som väckts med anledning av kompletleringspropositionen.

I motion Fi42 (m) hemställs att remissorganens yttranden över riksarkivels förslag skall avvaktas innan beslut fattas om övergång till nya papperskvalitéer för arkivalier.

Utskottet har tagit del av remissyttrandena samt en inom AB Tumba Bruk upprättad promemoria.

Ulskoitel konstaterar att remissinstanserna över lag är positiva lill riksarkivets förslag som bl.a. innebär all myndigheterna skall kunna välja mellan arkivbeständigt och åldringsbeständigt papper vid arkivbildning. Från några remissinstanser framförs krav på att det i riksarkivels föreskrifter skall anges vilka kategorier av handlingar som skall bevaras på arkiv- resp. åldringsbeständigt papper. En av remissinstanserna, nämligen statens provningsanstall, stöder i huvudsak förslaget men menar alt övergången från arkiv- till åldringsbeständigt papper för vissa slag av handlingar bör anstå tills ökad kunskap om beständigheten hos skrift på det mindre slitstarka papperet har inhämtats. Enligl statens provningsanslalts beräkning kommer den årliga besparingen all uppgå lill 15 milj.kr., under förutsättning all hälften av det arkivpapper som används i dag ersätts med åldringsbeständigt papper.

Utskottet gör — på grundval av vad som framkommit i ärendet — den bedömningen att del finns goda skäl alt göra den omläggning av pappersanvändningen som anges i propositionen. Motionen avstyrks således. Utskottet vill dock framhålla att synpunkterna i motionen i viss mån tillgodoses genom vad utskotiet anför i del följande.

En övergång till åldringsbeständigt brukspapper kan bedömas medföra att kvalitén på myndigheternas brukspapper förbättras utan all papperet för den skull blir dyrare. En sådan övergång innebär också att pappersmarknaden på sikt kommer att inrymma endast en typ av brukspapper — av väsentligt högre kvalité än dagens. Därigenom förbättras möjligheterna att bevara såväl vanliga trycksaker som enskilda arkiv, två områden som för närvarande vållar problem från beslän-dighetssynpunkl.

De synpunkter som provningsansialten framfört när del gäller beständigheten hos skrift på åldringsbeständigt papper kommer — enligt vad utskottet har erfarit — all beaktas i föreskrifterna på området.

Enligt utskottets mening kommer således den föreslagna förändringen — utöver besparingseffekterna — även få positiva kullurpolitiska effekter. Med tanke på att Sverige intar en ledande roll i Europa när det gäller pappersproduklion finns det även möjligheter för vårt land alt påverka den internationella standarden på detta område.

Den medelsbesparing om 3 milj.kr., som regeringen angett, är ett
betydligt lägre belopp än del som statens provningsanstall beräknat.
Utskottet konstaterar att besparingens storlek uppenbarligen är svårbe-         2

dömd och att del belopp som regeringen angett kan vara lågt beräknat.     .   1990/91:KrU9y Om besparingseffekten skulle bli större än 3 milj.kr. är del emellertid en välkommen konsekvens av förslaget.

Utskottet vill understryka viklen av att arkivhandlingar som — nu , eller i framtiden — kan komma alt utsättas för de risker som är förenade med frekvent användning även framgent kommer alt framställas på arkivpapper. Utskotiet vill också framhålla angelägenheten av lydliga föreskrifter för användningen av arkivbeständigt och av åldringsbeständigt papper.

I enlighet med det anförda har utskottet inte något all erinra mot vad som anförts i propositionen om besparingen budgetåret 1991/92 inom kulturområdet. Utskottet har inte heller något alt erinra i vad avser besparingarna inom nämnda område budgetåren 1992/93 och 1993/94. Likaledes bör riktlinjerna för besparingen i fråga om talboks-och punktskriftsbibliotekel godkännas.

Kulturutskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet och massmedieområdet som har angetts i propositionen (bil. 11:7, punkterna 7 och 9 i hemställan).

Turistfrågor

1 några molioner behandlas frågor om turistnäringens konkurrensförhållanden efter skaltereformen. Motionärerna anför främst alt breddningen av mervärdeskatten försämrar turistföretagens konkurrenskraft.

1 sitt yttrande 1989/90:KrU8y till skatteutskottet vid förra riksmötet behandlade utskottet utförligt frågan om skattereformens inverkan på turistnäringen. Utskottet fann inte skäl att med hänsyn till näringens intressen förorda någon ändring av de föreslagna — nu gällande — mervärdeskattereglerna. Med anledning av att regeringen angett att statens industriverk (SIND) skulle få i uppdrag all fÖlja utvecklingen på vissa turistorter och bedöma de skaltepoliliska beslutens effekter på den regionala utvecklingen anförde utskottet vidare att det förutsatte att en fortlöpande redovisning lämnades lill regeringen och alt SIND även i övrigt — i enlighet med sill allmänna uppdrag — uppmärksammar konsekvenserna för turismen av mervärdeskalleomläggningen.

SIND har i april 1991 lämnat en delrapport (Regional utveckling 1991:4) med anledning av det ovan nämnda uppdraget. Av rapporten kan utläsas all resandenäringen fålt vidkännas minskad efterfrågan under 1990. Sysselsättningen har minskal. Ett ökat antal konkurser antyder att lönsamheten i företagen har sjunkit och att deras sårbarhet är relativt stor, anför SIND.

1 rapporten föreslås åtgärder till stöd för turistföretagen, bl.a. att
medel för utvecklingsbidrag reserveras särskilt för turistnäringen och
alt marknadsförings- och utbildningsinsatserna inom branschen inten
sifieras. SIND avser, mot bakgrund av de resultat som presenteras i
rapporten, alt lämna en extra rapport i juni 1991 med undersökningar
av företagens lönsamhet under 1990 och av utvecklingen under vinter-          

säsongen 1991.

Ulskoitel vill, mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till vad 1990/9L.KrU9y

som anförs motionsvägen, framhålla det angelägna i att turistnäringens utveckling efter skattereformen även fortsättningsvis följs. Härigenom kan branschens konkurrensförhållanden såväl inom landet som internationellt belysas och underlag skapas för all bedöma om särskilda åtgärder för att motverka negativa effekter på dess konkurrenskraft är påkallade.

Stockholm den 16 maj 1991 På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Göran Åstrand (m).

Avvikande mening

Mervärdeskattens effekter för turistnäringen

Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser alt den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "är påkallade" bort ha följande lydelse:

SINDs utredningsresultat avseende turistnäringens utveckling under 1990 och början av 1991 visar att de farhågor som tidigare framförts om de nya mervärdeskatlereglernas negativa effekter för branschen har varit befogade. Slutsatsen vinner stöd av den kännedom som utskottet i övrigt har om turistbranschen. Del slår alltså klart att skatteomläggningen har orsakat betydande problem för den svenska turistnäringen. Utskottet ser med oro på denna utveckling och vill understryka del angelägna i att åtgärder vidtas för all komma lill rätta med problemen. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till sådana åtgärder, i första hand genom ändring av reglerna om mervärdeskatt.

gotab  98779, Stockholm 1991