EG-anpassningen och bostadspolitiken

Yttrande 1988/89:BoU2

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets yttrande 1988/89:BoU2y

EG-anpassningen och bostadspolitiken


1988/89 BoU2y


Till Utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslöt den 14 februari 1989 bereda bl.a. bostadsutskottet fillfälle att yttra sig över vissa under allmänna motionstiden väckta motioner om den västeuropeiska integrationen (EG).

I detta yttrande behandlas motion U599 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EG-anpassningen inte får leda till att principerna för den sociala bostadspoli­tiken kommer i kläm.

Utskottet

Samhällets engagemang i aktiva bostadspolitiska åtgärder leder sitt ursprung tillbaka till 1930-talet. Till en början var insatserna inriktade på vissa hushållsgrupper såsom t.ex. barnrika familjer och pensionärer. Åren efter andra världskriget fastställdes riktlinjerna för efterkrigstidens bostadspoli­tik. Det allmänna målet för denna politik är att successivt höja bostadsstan­darden. I slutet av 1960-talet formulerades det samhälleliga målet för bostadspolitiken som i dag i huvudsak vägleder insatserna på detta område. Detta mål innebär att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. Svensk bostadspolitik har i enlighet härmed sedan länge grundats på uppfattningen att tillgången till en god och tillräckligt rymlig bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. De bostadssociala målen har bostadsutskottet och riksdagen med anledning av motioner haft att diskutera praktiskt taget varje år sedan målsättningen formulerades. Utskottet har därvid i princip varje gång och senast i mars 1989 (1988/89:Bou7 s. 27) anfört att de bostadssociala målen står kvar och att strävanden att nå de uppsatta målen bör prägla bostadspolitiken.

Det finns ingen anledning att nu överge denna målsättning som ju omfattas av en bred riksdagsmajoritet. Det finns enligt utskottets mening heller inte skäl till annat antagande än att målsättningen kommer att hävdas även vid de förhandlingar m.m. med den västeuropeiska integrationen som förestår.

Ett tillkännagivande enligt motion U599 (mp) om att EG-anpassningen inte får leda till att principerna för den sociala bostadspolitiken kommer i kläm är vid en sådan uppfattning inte erforderligt. Bostadsutskottet föreslår sålunda att utrikesutskottet avstyrker motionen.

1 Riksdagen 1988/89.19saml. Nr2y


Stockholm den 11 april 1989                                             1988/89:BoU2y

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande; Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Birger Andersson (c) och Claes Roxbergh (mp).

Avvikande meningar

1. Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Leif Olsson (fp) anser att texten under rubriken Utskottet bort ha
följande lydelse;

Riksdagen behandlade år 1988 (UU 1987/88:24) ett regeringsförslag och motioner om Sverige och EG. I sitt betänkande, som omfattades av en bred riksdagsmajoritet anförde utrikesutskottet bl. a. (s.21-22) att de förestående kontakterna med de europeiska gemenskaperna bör vara förutsättningslösa. Målet borde vara att bredda och fördjupa samarbetet på varje område så långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Inget område borde i princip vara undantaget från förhandlingar anförde utskottet vidare. Det anfördes vidare att det på vissa punkter dock finns gränser för hur långt vi kan gå i harmonisering av svenska regler till vad som gäller inom EG.

Bostadspolitikens utformning diskuterades inte vid förra årets riksdagsbe­handling. Vad då anfördes om förutsättninglösa kontakter med EG bör självfallet även fortsättningsvis leda de kommande övervägandena. Ett uttalande om bostadspolitiken i enlighet med förslaget i motion U599 (mp) bör inte binda eller begränsa dessa överväganden. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

2. Jan Strömdahl (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Det finns" och slutar med "avstyrker
motionen" bort ha följande lydelse;

Bostadspolifiken i flertalet EG-länder skiljer sig påtagligt från den svenska. Principen om en för alla tillgänglig bostadsmarknad och om generella stödåtgärder gäller inte i dessa länder. I stället domineras bostadsmarknaden av mera renodlat marknadsekonomiska lösningar som kompletteras med särskilda hyreshusområden för låginkomsttagare.

Det stora intresset för EG-anpassningen i Sverige och EG:s inställning att all anpassning skall ske på EG;s villkor ger anledning till ett riksdagens tillkännagivande i enlighet med vad i motion U599 (mp) förordats om att EG-anpassningen inte får leda fill att principerna för den sociala bostadspoli­tiken kommer i kläm. Bostadsutskottet föreslår alltså att utrikesutskottet tillstyrker motionen.

gotab  88627, Stockholm 1989