Till innehåll på sidan

Civilutskottets yttrande i anledning av motionen 1971:1490, såvitt avser hemställan om ett riksdagens uttalande om utökning av ramen för bostadslån för nybyggnad under år 1971

Yttrande 1971:CU1

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Civilutskottets yttrande nr 1 år 1971           CU 1971:1 y

Till finans utsko 11 et

I motionen 1971: 1490 av herr Fälldin m. fl. (c) har utom annat hem­ställts att riksdagen måtte besluta uttala sig för att Kungl. Maj:t i en­lighet med av riksdagen erhåUet bemyndigande utökar ramen för bo­stadslån för nybyggnad under år 1971 i enlighet med vad i motionen anförts. 1 motionen förordas en extra tilldelning av lånekvot motsvaran­de en igångsättning av 2 000—3 000 lägenheter för kommuner där moti­verade anspråk föreligger, sysselsättningsläget kräver det och förutsätt­ningar finns för snar igångsättning.

Finansutskottet, till vilket motionen hänvisats, har den 19 oktober 1971 beslutat inhämta civUutskottets yttrande över motionen i här an­given del. Enligt beslutet borde yttrande avges skyndsamt. Den samlade konjunkturpolitiska bedömningen borde ske i finansutskottet.

Bostadsbyggandets omfattning m. m.

RUcsdagen har (prop. 1971: 1, bil. 13, s. 193, CU 12) uttalat sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1971 som innebär följande. Statliga bo­stadslån får beviljas för nybyggnad av bostäder med en våningsyta, be­räknad så att den genomsnittliga våningsytan för de bostadslägenheter för vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelades åren 1967 och 1968 — 94,8 m2 — multipliceras med lägenhetstalet 87 000. Eftersom lä­genhetsytorna har minskat under senare år beräknades antalet lägenheter som kunde påbörjas under år 1971 med stöd av bostadslån med all san­nolikhet överstiga 87 000. Riksdagen medgav i anslutning härtill att ramen för bostadslån för nybyggnad bestäms med utgångspunkt i ett lägenhetstal om 87 000 — ett garanterat program. Härtill kommer ett inte statligt belånat byggande som beräknades tiU högst 8 000 bostads­lägenheter. Vidare medgav riksdagen att Kungl. Maj:t meddelar be­stämmelser om en projektreserv för år 1971 om 10 000 lägenheter, av­sedd att möjliggöra att byggandet kan ökas tiU den nivå som är möjlig med hänsyn till konjunkturutvecklingen. Projektreserven avser både det statsbelånade och det inte statsbelånade byggandet. Enligt till-lämpade principer skall det garanterade programmet något understiga den nivå som är möjlig att uppnå med hänsyn till den vid beslutstill-fället aktueUa konjunkturbedömningen. Projektreserven bör vara så stor att den ger utrymme för att öka bostadsbyggandet upp till nyss nämnda nivå men också därutöver om konjunkturutvecklingen blir svagare än som har antagits.

Genom skilda beslut har Kungl. Maj:t medgivit att bostadslån under år 1971 får lämnas för nybyggnad av bostäder med en våningsyta av

Riksdagen 1971. 19 saml. Yttr. nr 1


 


CU 1971:1 y                                                             2

sådan storlek att den skulle motsvara något mer än 89 000 lägenheter av ovan medgiven medelstorlek. Med hänsyn till att medelytan numera är lägre än åren 1967 och 1968 torde medgivandena - enUgt vad som upplysts från bostadsstyrelsen — motsvara en faktisk långivning av ca 91 800 lägenheter. Bostadsstyrelsen har i huvudsak fördelat denna ram för preliminära beslut om bostadslån på områden och län. Den 14 okto­ber 1971 fördelade bostadsstyrelsen en mindre reserv och en ram som tidigare tUldelats Storgöteborg men där inte kunnat avsättas i låne­beslut. Den sålunda nu fördelade ytan motsvarar ca 600 lägenheter.

Kungl. Maj;t har genom beslut den 22 oktober 1971 medgett att låneramen för 1972 får bestämmas med utgångspunkt i lägenhetstalet 84 500, vilket innebär en vidgning av låneramens våningsyta motsva­rande 500 lägenheter av 1967—1968 års medelstorlek. Under tiden före den 1 oktober 1972, och sålunda även under år 1971, får den vidgade ramen tas i anspråk för att tiUgodose vissa särskilt angivna bostadsbe­hov.

Omfattningen av det icke statsbelånade bostadsbyggandet regleras ge­nom de beslut Kungl. Maj:t fattar enhgt lagen (1963: 268) om igång-sättningstiUstånd för byggnadsarbete. Lagen innebär bl. a. en fullmakt för Kungl. Maj;t att konjunkturreglera byggnadsarbete genom för­ordnande att sådant arbete inte får påbörjas utan igångsättningstill-stånd. Som förutsättning för ett sådant förordnande gäller att det råder allvarlig brist på arbetskraft inom byggnadsindustrin eller att annat av­sevärt hinder föreligger för byggnadsverksamheten. I kungörelsen (1963: 269, ändrad senast 1971: 375) med tiUämpningsföreskrifter tiU nämnda lag har Kungl. Maj:t förordnat att vissa slag av byggnadsarbeten inte får påbörjas utan igångsättningstillstånd. Genom skilda beslut, senast den 7 september 1971, har Kungl. Maj;t medgett att igångsättningstill­stånd under viss förutsättning får meddelas för påbörjande under år 1971 av sammanlagt dels 9 400 lägenheter i bostadshus som uppförs utan statUgt stöd och inte är avsedda uteslutande för fritidsändamål, dels 1 100 lägenheter i ålderdomshem samt pensionärslägenheter.

Kungl. Maj:t har därefter genom beslut den 8 oktober 1971 förklarat att byggnadsarbeten som avser småhus, vUka uppförs utan statligt stöd och inte är avsedda uteslutande för fritidsändamål, får påbörjas under tiden t. o.m. utgången av år 1971 utan hinder av vad som har för­ordnats i ovan nämnd kungörelse. Bland vUlkoren för undantaget gäller att de egentUga husbyggnadsarbetena, varmed ej avses schaktning, sprängning, utfyllnad m. m., påbörjas under år 1971.

EnUgt det anförda har sålunda Kungl. Maj:t medgivit dels att låne­ram får fördelas för en våningsyta som motsvarar ca 89 000 lägenheter med 1967—1968 års medelyta, dels att igångsättningstiUstånd får bevil­jas för 10 500 lägenheter. Undantagandet från krav på igångsättnings-tillstånd skulle enligt arbetsmarknadsmyndigheternas  uppgivna preU-


 


CU 1971:1 y                                                             3

minära beräkningar kunna beräknas medföra igångsättning av högst 1 500 lägenheter. Med dessa åtgärder skulle den för riksdagen redo­visade bostadsbyggnadsplanen ha uppfyUts i vad avser garanterad låne­ram av 87 000 lägenheter och beräknat byggande utan statUga lån av 8 000 lägenheter varjämte av projektreserven om 10 000 lägenheter ta­gits i anspråk ca 6 000 lägenheter. HärtUl kommer medgivandet beträf­fande 500 lägenheter på 1972 års låneram.

Vid tiden för bostadsstyrelsens omfördelning av den ram som tidi­gare lagts till Storgöteborgsregionen — den 14 oktober 1971 — förelåg framställningar om utökad kvot för bostadslån från 74 kommuner utan­för Storstockholm och Storgöteborg och avseende sammanlagt 3 745 lägenheter, i huvudsak i flerfamiljshus och gruppbyggda småhus. Av dessa anspråk tillgodosågs genom beslutet anspråk från 18 kommuner om lån för våningsytor motsvarande ca 600 lägenheter. De nämnda an­språken på ytterligare bostadslån avsåg delvis igångsättning av nya pro­jekt, delvis ett tidigare påbörjande av en senare etapp i ett kontinuer­ligt byggande. Anspråken grundades på att de enligt kommunernas bedömningar avsåg behövligt bostadsbyggande, att arbetskraftssituatio­nen medgav igångsättning och att byggandet kunde påbörjas under år 1971.

Enligt vad som uppgetts från bostadsstyrelsen bedöms fördelade kvo­ter för år 1971 komma att förbrukas genom lånebeslut under året även om påbörjandet av byggnadsarbetena sker något senare än beräknat.

Som förutsättning för beslut om bostadslån gäller att byggnadsarbe­tena inte påbörjats. Anspråk på att t. ex. kunna fortsätta en etapp­bebyggelse utan att avvakta ett nytt års låneram har tiUgodosetts ge­nom att länsbostadsnämnderna, i den omfattning bostadsstyrelsen be­stämmer, gett dispens för ett tidigare påbörjande. Avräkning av ett följande lånebeslut har då skett på nästa års låneram.

Medgivande att vidga ramen för bostadslångivningen under ett lö­pande kalenderår har under de sistförflutna åren inte lämnats senare än den 27 oktober, vUket var fallet år 1967 då medgivande lämnades att under år 1967 fördela en del av lägenhetsramen för år 1968.

Frågan om möjligheten att bevilja ytterUgare bostadslån har samband även med en bedömning av den önskade fördelningen av igångsätt­ningen under året för att få den bästa sysselsättningsspridningen. För att få en tyngdpunkt i igångsättningen under sommarhalvåret och be­gränsa igångsättningen under fjärde kvartalet, då påbörjandet från säsongutjämningssynpunkt bör vara lågt, gäUer f. n. som viUkor för preliminärt beslut om bostadslån för flerfamUjshus och större grupper av småhus att företaget skaU ha påbörjats senast den 30 september. För företag i de tre storstadsområdena gäUer dock den 15 november som motsvarande sista dag. Bostadsstyrelsen har medgett undantag från dessa tidpunkter och liar gjort detta även för år 1971.


 


CU 1971:1 y                                                                             4

Utskottet

Enligt kommunernas ovan redovisade uppgifter till bostadsstyrelsen föreligger ur projekteringssynpunkt möjUghet att börja byggandet av ytterUgare ca 3 000 lägenheter med stöd av bostadslån under år 1971. Enligt samma uppgifter skulle dessa byggnadsarbeten kunna påbörjas utan hinder av den lokala arbetskraftssituationen.

Avgörande för prövningen av det föreliggande motionsförslaget blir en konjunkturbedömning på något längre sikt och antaganden om in­vesteringsutvecklingen inom främst byggnadssektorn i första hand un­der år 1972. Prövningen i denna del torde i förevarande samman­hang ha förbehållits finansutskottet.

Stockholm den 28 oktober 1971

På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s). Almgren (s), Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), herrar Lindkvist (s), Wennerfors (m). Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s), Franzén (s), Karlsson i Mariefred (c), Åkerfeldt (c). Ångström (fp) och Persson i Karlstad (s).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971    712219