2009 års ekonomiska vårproposition
Yttrande 2008/09:SkU5y
Skatteutskottets yttrande 2008/09:SkU5 | |
2009 års ekonomiska vårproposition | |
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att senast tisdag den 19 maj yttra sig över 2009 års ekonomiska vårproposition med motioner i de delar som berör utskottets område.
Utskottets överväganden
Vårpropositionen
I vårpropositionen anför regeringen att den djupa lågkonjunkturen leder till fallande sysselsättning och ökad arbetslöshet och att de offentliga finanserna försvagas när minskad sysselsättning ger krympande skatteintäkter samtidigt som utgifterna stiger i spåren av ökad arbetslöshet. En utgångspunkt för den ekonomiska politiken är i detta läge att värna ordning och reda i de offentliga finanserna för att säkerställa att underskotten blir tillfälliga och hanterbara. Det ger trygghet och förhindrar att det uppstår en osäkerhet kring svensk ekonomi som annars kan riskera att fördjupa krisen.
Regeringen redovisar de åtgärder som vidtagits med anledning av krisen. Omfattande stabilitetsskapande åtgärder har vidtagits inom den finansiella sektorn. Bland annat kan arbetsgivare få anstånd med inbetalningen av de anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter. Kraftfulla åtgärder har vidtagits för att stimulera ekonomin. Budgetpropositionen för 2009 innehöll satsningar som omfattade 32 miljarder kronor och detta gjorde att Sverige tidigt tillhörde de EU-länder som vidtog de mest kraftfulla stimulanspaketen mot krisen. På skatteområdet sänktes skatten för låg- och medelinkomsttagare och pensionärerna fick en särskild skattelättnad. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning aviserades ytterligare åtgärder på sammanlagt 8,4 miljarder kronor. Bland annat skulle en permanent skattereduktion för hushållens ROT-arbete tillämpas fr.o.m. den 8 december 2008. Stimulansåtgärderna under 2009 bedöms uppgå till ca 1,5 % av BNP. Under 2010 beräknas underskotten i de offentliga finanserna närma sig 4 % av BNP. Om stora delar av de statliga garantiåtagandena infrias riskerar underskotten att bli väsentligt större.
Regeringen anför att läget påkallar en hög grad av försiktighet när det gäller möjligheterna till ytterligare stimulanser. De förslag som läggs fram är inriktade på att värna den grundläggande välfärden och på ökade resurser för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Motionerna
I motion Fi25 av Mona Sahlin m.fl. (s) anför motionärerna att ansvaret för att stärka den gemensamma välfärden måste fördelas rättvist. De föreslår en ny skatt om 1 % för förmögenheter över 2 respektive 4 miljoner kronor. En extra fastighetsskatt på 1 % införs för villor som är taxerade till mer än 5 miljoner kronor. Fastighetsskatten begränsas samtidigt till 4 % av inkomsten. Motionärerna vill vidare höja inkomstskatten för den som tjänar över 1 miljon kronor om året. För att se till att alla är med och betalar de skatter de ska betala lägger motionärerna fram ett program mot skattefusk. Skatteparadisen ska tvingas till omedelbara skatteavtal, skärpta kontrollmetoder ska tillämpas inom en rad branscher, etc. Skatteverket får ökade resurser.
I motion Fi26 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att målsättningen för skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Motionärerna ersätter jobbskatteavdraget med ett höjt grundavdrag så att alla får del av skattesänkningen och höjer inkomstskatten vid högre inkomster. Priset på miljöpåverkan ökar genom höjda koldioxidskatter, och en kilometerskatt införs för att minska transporternas skadliga påverkan på miljön och för att styra över till mer kollektivt resande. Motionärerna pekar på vikten av att ha ett enhetligt och likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Motionärerna föreslår även att åtgärder vidtas för att komma till rätta med skattefusk inom en rad branscher. Skatteverket får ökade resurser för att bl.a. möta en ökad ekonomisk brottslighet med internationella förgreningar.
I motion Fi27 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anför motionärerna att det behövs en mer expansiv finanspolitik och att detta kräver förändringar som stärker jobblinjen. Möjliga åtgärder är tidigareläggning och utökning av t.ex. energieffektivisering i bostäder och lokaler, utbyggnad för förnybar energi, investeringar i teknikutveckling etc. Vidare kan tillfälliga skatte- eller arbetsgivaravgiftssänkningar övervägas om dessa på ett effektivt sätt kan förhindra att arbetslösheten stiger. Även tillfälliga inkomstförstärkningar till hushåll med låga inkomster kan användas om detta på ett effektivt sätt kan motverka ökad arbetslöshet.
Motionärerna lägger fram ett gemensamt förslag om ett utvidgat ROT-avdrag. Motionärerna anför att det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogrammen, och att totalrenoveringar av dessa skulle leda till en förbättrad social utveckling och en stor sysselsättningseffekt samtidigt som energianvändningen i fastigheterna skulle kunna minska. Eftersom så många av flerfamiljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt. Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus kunna totalrenoveras per år. De föreslår att det införs ett ROT-avdrag för alla flerfamiljshus som totalrenoveras på ett sätt som minskar energianvändningen med 30 %. Stödet bör utgå till 50 % av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kr per lägenhet (dvs. 50 000 kr i stöd per lägenhet). Hushållens ROT-avdrag bibehålls i sina huvuddrag och tillförs en extra klimatbonus på 10 %.
Motionärerna lägger också fram ett gemensamt förslag om ett miljöfordonspaket som syftar till att påskynda omställningen till produktion av miljösmarta fordon så att svensk fordonsindustri blir mer konkurrenskraftig. Som en del i paketet föreslås att bilar med låga utsläpp ska gynnas och att bilar med höga utsläpp ska betala mer, t.ex. genom en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen och fordonsbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
Politikens långsiktiga inriktning är att skapa varaktigt bättre förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. En varaktigt hög sysselsättning är en förutsättning för att det över tiden ska gå att finansiera ett offentligt välfärdssystem som är rättvist och av hög kvalitet. Det ska bli mer lönsamt att arbeta, enklare och mindre kostsamt att anställa och mer attraktivt att driva företag. Därmed läggs en grund för att fler människor ska ges möjlighet till eget arbete och egen lön, samtidigt som det skapas förutsättningar för att förbättra välfärden. De offentliga välfärdstjänsterna, såsom vård, omsorg, utbildning och rättsväsende, ska vara av högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. För att välfärden ska kunna säkras på lång sikt måste landets resurser tas till vara, och arbetskraften är den viktigaste resursen. För individen innebär ett arbete en möjlighet att kunna försörja sig själv och utforma sitt liv. Att fler kommer i arbete innebär dessutom att klyftorna minskar i samhället.
Utskottet har med utgångspunkt i de riktlinjer som gäller för skattepolitiken tillstyrkt en rad åtgärder på skatteområdet som bidrar till att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för en varaktigt hög sysselsättning, goda villkor för investeringar i Sverige och en generell och rättvist fördelad välfärd.
Skatten på förvärvsinkomster har sänkts för låg- och medelinkomsttagare genom att ett jobbskatteavdrag har införts och förstärkts i flera steg. De tre stegen i jobbskatteavdraget har totalt sänkt inkomstskatten med ca 60 miljarder kronor, varav den helt dominerande delen har gått till just låg- och medelinkomsttagare. Dessutom har gränsen för att betala statlig inkomstskatt höjts. Pensionärerna har fått en särskild skattelättnad och det högre jobbskatteavdraget för pensionärer har förenklats. Jobbskatteavdraget utgör en kraftfull stimulans till arbete som ligger i linje med det långsiktiga målet om en varaktigt hög sysselsättning. Sänkta socialavgifter har gjort det mindre kostsamt att anställa.
Ett företagspaket har genomförts. Bolagsskatten har sänkts från 28 % till 26,3 % och åtgärden har finansierats genom ett stopp för skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap, s.k. räntesnurror. En möjlighet till överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskiften har införts och möjligheterna till direktavskrivningar för inventarier av mindre värde har utökats. Ett antal förenklingsåtgärder har genomförts och gäller reglerna för periodiseringsfonder, en möjlighet att lämna koncernbidrag till lagerbolag, kravet på säkerhet vid fysiska personers skalbolagsdeklarationer och reglerna om gränsbelopp i 3:12-reglerna. Förenklingarna gäller också kraven på kassaregister och uppgiftslämnande om betalningar till och från utlandet.
Förmögenhetskatten har avskaffats. Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapitalmarknaderna medförde att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blev alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som tidigare placerades utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Uppskattningar som har gjorts har pekat på att tillgångar motsvarande minst 500 miljarder kronor kan ha placerats utanför Sveriges gränser till följd av den höga kapitalbeskattning som förmögenhetsskatten bidrog till. Nästan alla OECD-länder har numera avskaffat förmögenhetsskatten.
Med hänsyn till de skadliga effekter för svenskt företagande som förmögenhetsskatten givit upphov till vill utskottet ta starkt avstånd från motionärernas förslag om att återinföra förmögenhetsskatten. Detta skulle vara en fara för de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital, eftersom de inte har tillgång till en internationell kapitalmarknad på samma sätt som stora koncerner.
Fastighetsskatten på bostäder har ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Den statliga fastighetsskattens konstruktion med dess koppling till marknadsvärdet gjorde att skatten ökade på ett sätt som var svårt att förutse och som uppfattades som djupt orättvis. Det då gällande systemet hade försetts med olika undantagsregler för vissa av dem som drabbats värst av fastighetsskatten men dessa undantag var otillräckliga för att man skulle kunna garantera att principen om skatt efter bärkraft får genomslag vid den löpande beskattningen av fastigheter.
Utskottet avvisar motionsförslagen om en återgång till ett system med statlig fastighetsskatt på boendet och noterar att motionärerna anser att deras förslag måste kombineras med undantagsregler för hushåll med mindre inkomster. Ett behov av undantag i sådana syften gör sig inte gällande i samma utsträckning så länge den årligen återkommande beskattningen hålls på en låg nivå.
Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är enligt utskottets mening av central betydelse för att målen på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Det är angeläget att dessa styrmedel utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I klimatpropositionen (prop. 2008/09:162) har regeringen lagt fast allmänna principer för kommande förändringar av koldioxid- och energiskatterna. Vissa strukturella förändringar ska göra det enklare att genomföra träffsäkra och ändamålsenliga styrmedelsförändringar. Med utgångspunkt i den förändrade skattestrukturen redovisar regeringen hur utvecklade ekonomiska styrmedel kan ge en sammanlagd minskning av utsläppen av växthusgaser med 2 miljoner ton till 2020. Klimatpropositionen bereds av miljö- och jordbruksutskottet.
Motionärerna föreslår att bilar med låga utsläpp ska gynnas och att bilar med höga utsläpp ska betala mer, t.ex. genom en ökad koldioxidrelatering av fordonsbeskattningen. Regeringen gör i klimatpropositionen bedömningen att den koldioxidbaserade fordonsskatten bör öka från 15 till 20 kr. Utskottet delar denna bedömning.
Vidare föreslår motionärerna att det införs en kilometerskatt på tunga fordon. Också frågan om en kilometerskatt på tunga fordon behandlas i klimatpropositionen. Det s.k. Eurovinjettdirektivet (direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av viss infrastruktur) innehåller bestämmelser om uttag av vägtullar, vägavgifter och fordonsskatter för tunga fordon. Eurovinjettdirektivet är nu föremål för revidering. Utfallet av dessa förhandlingar kommer att bestämma maximala skattenivåer och differentieringsmöjligheter för ett svenskt kilometerskattesystem. Det är enligt vad regeringen anför angeläget att dessa processer avslutas innan det kan bli aktuellt att överväga ett införande av kilometerskatt. Det finns inte heller skäl att överväga ett införande av kilometerskatt om samhällsvinsten av en kilometerskatt inte påtagligt överstiger administrationskostnaden för ett sådant skatteuttag. Regeringen anser sammantaget att det för närvarande inte finns tillräcklig grund för att införa en kilometerskatt. Utskottet delar regeringens bedömning.
Motionärerna föreslår också en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen. Vid värdering av bilförmån gäller särskilda regler om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Om nybilspriset för en sådan bil är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, sätts förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. inkomståret 2011 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1). En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång. I sammanhanget kan det erinras om att såväl det system för fordonsskatt som gäller sedan oktober 2006 och det som regeringen föreslår i energipropositionen stimulerar valet av bränsleeffektiva fordon. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns anledning att nu överväga någon ändring av regelverket i syfte att ytterligare öka miljöstyrningen på detta område.
När det gäller miljöbilspremien, som också tas upp av motionärerna, bedömer regeringen i klimatpropositionen att den fortsatta stimulansen för miljöbilar bör utformas som en femårig skattebefrielse med en miljöbilsdefinition som successivt skärps. Utskottet delar regeringens bedömning.
Utskottet anser att det är viktigt att skattereglerna utformas så att de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för medborgarna att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Målet om en minskad administrativ börda för företagen måste härvid beaktas. Skattesystemet måste också uppfattas som legitimt därför att det finansierar bra offentlig verksamhet som människor vill betala för. Skatter och avgifter måste ligga på en rimlig nivå.
Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skattefusk och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten avser företag som använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt. De negativa effekterna av skatteundandraganden är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Ytterligare effekter vid utnyttjande av svart arbetskraft är bl.a. att sjukpenning och andra ersättningar inte kan beräknas utifrån lönen. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.
För att öka effektiviteten i Skatteverkets kontrollarbete har en rad åtgärder vidtagits. Ett system med krav på personalliggare har införts för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen och flera branscher har kommit med önskemål om liknande system. En särskild utredare har tillsatts för att bl.a. utreda möjligheterna att förenkla inom det befintliga systemet i syfte att minska de administrativa kostnaderna för de företag som omfattas. Också möjligheterna att utvidga systemet helt eller delvis till att även omfatta bygg- och tvätteribranscherna utreds. Ett beslut om att införa ett generellt krav på användning av certifierade kassaregister inom kontantbranscherna har fattats och träder i kraft den 1 januari 2010. Regler om omvänd skattskyldighet har införts i mervärdesskattelagen för att motverka undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn. När det gäller frågan om ett entreprenadavdrag inom byggbranschen har ett sådant förslag tagits fram men inte genomförts sedan förslagets effektivitet när det gäller att stävja skatteundandraganden ifrågasatts vid remissbehandlingen.
Ett förslag som aktualiserats av Byggbranschen i samverkan gäller en övergång till månadsredovisning på individnivå av innehållen skatt och arbetsgivaravgifter. Utskottet har ställt sig positivt till en sådan ordning eftersom den skulle ge bättre möjligheter att komma till rätta med svartarbete och oseriösa arbetsgivare. Skatteverket har i rapporten Månadsuppgift och skattedeklaration lämnat ett förslag som bygger vidare på denna princip. Utskottet anser att det har fördelar ur kontrollsynpunkt om uppgiften om individuella löneutbetalningar kommer in till Skatteverket vid varje utbetalningstillfälle och kan konstatera att det pågår ett arbete med denna inriktning. Utskottet anser att det finns anledning att avvakta frågans vidare beredning.
Regeringen har vidare vidtagit åtgärder mot flera avancerade förfaranden som används i syfte att undgå skatt. Möjligheten att använda s.k. räntesnurror har stängts. Räntesnurrorna beräknades enligt Skatteverket medföra ett minskat skatteuttag med ca 7 miljarder kronor om året, och utrymmet har, som nämnts, använts för en sänkning av företagens inkomstskatt. Även möjligheten att förpacka fastigheter i handelsbolag, det som kallas Pandoras ask, har stängts. Transaktionerna beräknades för taxeringsåren 2005–2007 uppgå till 54 miljarder kronor i förluster på handelsbolagsandelar och ytterligare 6,7 miljarder kronor för nedskrivning av lagerandelar. Regeringen har vidare i en s.k. stoppskrivelse meddelat att bestämmelserna om beskattning av vissa penninglån föreslås utvidgas till att även omfatta lån från utländska juridiska personer, lån som lämnas till i utlandet delägarbeskattade juridiska personer samt lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen (1994:1220). Syftet med de förslagen är att motverka i dagsläget vanligt förekommande skatteplanering som medför ett betydande skattebortfall.
Inom ramen för det nordiska samarbetet bedrivs ett arbete med inriktning på att förmå skatteparadisen att skriva bilaterala avtal med de nordiska länderna. Informationsutbytesavtal är viktiga för en effektiv skattekontroll genom att de möjliggör samarbete mellan skattemyndigheterna i de avtalsslutande länderna. Riksdagen har nyligen godkänt ett avtal med Isle of Man (prop. 2008/09:55, bet. 2008/09:SkU16). Ytterligare avtal har aviserats.
När det gäller det internationella arbetet med att åstadkomma ökad transparens på skatteområdet och ett ökat informationsutbyte har stora framsteg gjorts på senare tid. Arbetet drivs nu framåt i snabb takt inom OECD och EU. Utskottet har nyligen lämnat en redogörelse för läget i detta arbete i ett yttrande till justitieutskottet med anledning av förslaget om Liechtensteins associering till Schengenregelverket och hänvisar till detta yttrande (yttr. 2008/09:SkU15y).
En skattereduktion för hushållsarbete har införts och innebär att förutsättningar skapats för att bedriva verksamhet vitt inom en sektor som under decennier varit känd för svartarbete och skattefusk. Utskottet har under våren tillstyrkt att det införs ett nytt system för skattereduktionen som innebär att köparen får del av skattelättnaden redan när hushållsarbetet betalas.
Frågan om skattereduktionen för hushållarbete även bör omfatta hushållens utgifter för byggtjänster har aktualiserats i olika sammanhang. Redan när skattereduktionen infördes anförde regeringen att det finns skäl som talar för att utgifter för byggtjänster ska berättiga till skattereduktion. Mot bakgrund av att konjunkturen för byggnadsarbeten var stark och av budgetmässiga skäl gjorde emellertid regeringen bedömningen att det då inte var lämpligt att inkludera ROT-arbeten. I ärendet framhöll utskottet för sin del att en framtida permanent utvidgning av tillämpningsområdet till ROT-arbeten är angelägen för att motverka svartarbete inom denna sektor.
Regeringen aviserade i december 2008 ytterligare åtgärder för att värna sysselsättningen och stödja dem som drabbas av arbetslöshet. Därvid gjorde regeringen bl.a. bedömningen att en skattereduktion vid reparation, om- och tillbyggnad, s.k. ROT-arbete bör införas. Riksdagen har numera fattat beslut om skattereduktionen (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32).
Motionärernas förslag innebär att hushållens permanenta skattereduktion för ROT-arbete ska ersättas med ett tillfälligt ROT-avdrag som syftar till att skapa en tidsbegränsat stimulans för sysselsättningen inom byggsektorn. ROT-avdraget ger enligt motionärerna en miljöprofil, och för flerfamiljshus innebär denna att stödet begränsas till totalrenoveringar som höjer energieffektiviteten med minst 30 %.
Svartarbetet i byggsektorn är ett allvarligt problem som berör alla som är verksamma där. Byggbranschens arbetsgivare och fackförbund har utarbetat ett särskilt åtgärdsprogram för vita arbeten inom byggsektorn och föreslår bl.a. att det införs ett permanent ROT-avdrag, t.ex. genom att skattereduktionen för hushållsarbete utvidgas till byggtjänster.
Utskottet har länge ansett att det är angeläget att skattereduktionen för hushållsarbete utvidgas till ROT-arbete för att motverka svartarbete inom denna sektor. Det handlar om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Som framgått har denna åtgärd inte kunna genomföras tidigare eftersom den bidrar till en viss ökning av efterfrågan på byggtjänster som skulle vara olämplig i en stark byggnadskonjunktur. Som en följd av den djupa internationella lågkonjunkturen är nu sysselsättningen inom byggsektorn märkbart försvagad. Det är därför lämpligt att den permanenta utvidgningen av hushållens skattereduktion till ROT-arbete genomförs nu. Utskottet avstyrker bestämt förslaget om att riva beslutet om hushållens permanent ROT-avdrag för att ersätta detta med en tillfällig stimulans för sysselsättningen inom byggsektorn.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsförslagen.
Stockholm den 19 maj 2009
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s).
Avvikande meningar
1. | 2009 års ekonomiska vårproposition (s) |
| Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s) anför: |
I Socialdemokraternas vårmotion föreslås ett program för fler jobb som omfattar närmare 10 miljarder kronor för ett halvår. Programmet innebär att investeringar görs i småföretag och entreprenörskap, ett brett kunskapslyft, gröna jobb, ökad välfärd, ökad trygghet och framtidstro. Alla unga får en chans.
Alla måste hjälpas åt för att ta Sverige ur krisen. Ansvaret för att stärka vår gemensamma välfärd måste fördelas och bördorna måste bäras efter förmåga. Det är inte rimligt att de med de största inkomsterna i dag får dela på stora skattesänkningar på lånade pengar. Klyftorna i samhället måste minska. Vi lägger därför skarpa förslag om rättvisa skatter. Med dessa förslag får vi in över 5 miljarder kronor som bidrar till att finansiera våra förslag för att ta Sverige ur krisen. Vi stänger inte dörren för att det kan behövas ytterligare skattehöjningar. Krisen är djup och alla måste axla sin del av ansvaret. Framgång kräver rättvisa.
En ny förmögenhetsskatt på 1 % införs för dem som har en förmögenhet som överstiger 2 respektive 4 miljoner kronor. Rimligheten i fastighetsskatten återskapas. De som äger en villa taxerad till mer än 5 miljoner kronor ska betala en extra fastighetsskatt på 1 % av taxeringsvärdet över denna nivå. Samtidigt sänks fastighetsskatten för dem med de allra lägsta inkomsterna genom att begränsningsregeln i fastighetsskatten får omfatta alla. För att trygga den gemensamma välfärden i dessa kristider kommer inkomstskatten att behöva höjas för dem som har de allra högsta inkomsterna. Många olika modeller är möjliga, men redan nu står det klart att den som tjänar över 1 miljon kronor om året kommer att få höjd inkomstskatt.
Vi vill bygga Sverige starkt för framtiden. Ett Sverige som är mer rättvist och hållbart. Nu är det rätt tid att dra i gång nödvändiga och kostnadseffektiva investeringar för framtiden. Byggbranschen är vital för att hålla sysselsättningen uppe. En smart och modern konjunkturpolitik stabiliserar efterfrågan i ekonomin genom att klimat-, miljö- och energiåtgärder genomförs. På det sättet dämpas de kortsiktiga skadorna i ekonomin av kraftiga konjunktursvängningar. Samtidigt stärks ekonomin långsiktigt genom att vi skapar förutsättningar för en effektiv och långsiktig resursanvändning.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår gemensamt att ett rödgrönt ROT-avdrag införs. Förslaget leder till förbättrade boendemiljöer och till att fler är beredda att renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning – en satsning där alla är vinnare och som innebär tusentals nya jobb, minskad klimatpåverkan och en ökad framtidstro i vårt land.
Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogramsområdena. Genom att det rödgröna ROT-avdraget stimulerar till energieffektiviserande totalrenoveringar uppnås ökade möjligheter till en förbättrad social utveckling och en stor sysselsättningseffekt samtidigt som energianvändning i fastigheterna minskar. Eftersom så många av flerfamiljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt.
Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus, primärt miljonprogramsområdenas hyreshus och bostadsrättsföreningar, kunna totalrenoveras per år. Vi föreslår därför ett stöd för alla flerfamiljshus som genomför totalrenovering förutsatt att renoveringen leder till minst 30 % minskad energianvändning. Två miljarder kronor satsas per år. Stödet bör utgå till 50 % av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kr per lägenhet (dvs. 50 000 kr i stöd per lägenhet).
För landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare behåller vi det beslutade ROT-avdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter därmed att vara 100 000 kr, skattereduktionen är fortsatt 50 % av arbetskostnaderna och fortsätter att vara knuten till individen. De ROT-arbeten som omfattas kommer även att omfattas med vår modell. För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten och vara på 10 % utöver ROT-avdraget och vara upp till 10 000 kr i avdrag per småhus eller lägenhet i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åtgärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.
Vi anser att man bör ställa krav på F-skattsedel för den som vill utföra ROT-arbete med skattereduktion. Seriösa företag måste slippa illojal konkurrens. Vi menar att man bör gå småföretagen till mötes i kritiken mot regeringen och utforma systemet så att avdraget görs i efterhand. Därför innebär vårt förslag att ”fakturamodellen” inte används. Modellen innebär att framför allt småföretag, som redan i dag ofta har stora likviditetsproblem, missgynnas konkurrensmässigt. Avsikten är också att avdraget ska begränsas till fastigheter i Sverige. Vårt förslag till ett rödgrönt ROT-avdrag är dessutom tidsbegränsat eftersom man då uppnår störst konjunkturstabiliserande effekt. Vi kommer dock att behålla ROT-avdraget så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen.
Totalt föreslår vi att det tillförs 6 miljarder kronor per år för ett brett ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag regeringen infört och en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus i miljonprogramsområdena. Sammanlagt bedöms detta skapa omkring 15 000 fler jobb.
Genom vårt miljardprogram för miljonprogrammen görs riktade investeringar bl.a. i skolan, ungas fritid och närpolisen i miljonprogramsområdena. Resurser avsätts för kommunernas upprustning av välfärdens byggnader som förskolor, skolor och äldreboenden för att möta angelägna behov. Satningar görs också på renovering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår också ett paket för fler miljöfordon som minskar bilismens miljöpåverkan och bidrar till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustri gynnas. Förslaget innebär att det införs en tydlig miljöbilsdefinition som successivt skärps. Vid beskattningen ska bilar med låga utsläpp gynnas och bilar med höga utsläpp betala mer, t.ex. genom en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen och fordonsbeskattningen. Miljöbilspremien förlängs året ut, systemet med skrotningspremier utvecklas och premier för efterhandskonvertering införs. Ett stöd införs för förnyelse av bussparken, liksom en stimulans för utbyggnad av infrastrukturen för nya bränslen.
Vi vill se till att alla är med och betalar de skatter de ska för att förhindra osund konkurrens mellan företag, men också för att få in fler skatteinkomster för att ta Sverige ur krisen. Därför föreslår vi ett brett program mot skattefusk i tio punkter, och vi avsätter 30 miljoner kronor till Skatteverket redan 2009 för detta ändamål. Sverige måste under sitt halvår som ordförande för EU visa vägen i kampen mot ekobrott och skattefusk. Samtliga stater inom EU och Europa ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt, och direktivet ska även gälla för juridiska personer. Alla relevanta branscher och företag bör omfattas av kravet på personalliggare och dessutom bli tillgängliga för oannonserade besök från Skatteverket. Arbetsgivare ska redovisa den skatt de betalar in för sina anställda per individ i stället för i en klumpsumma. Möjligheten att låta huvudentreprenören ansvara för underentreprenörernas skatte- och arbetsgivaravgiftsinbetalning bör prövas. Kontrollen av anbudsgivare i samband med offentlig upphandling bör öka. Krav på anslutning till redovisningscentral bör skrivas in som villkor för taxitillstånd. Sekretesslagstiftningen behöver ändras för att underlätta informationsutbyte och kommunikation mellan myndigheter vid grov brottslighet.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning som överensstämmer med Socialdemokraternas vårmotion.
2. | 2009 års ekonomiska vårproposition (v) |
| Marie Engström (v) anför: |
Vänsterpartiet menar att det är dags att sjösätta ett grönt stimulanspaket i Sverige, en Green New Deal. Då offentliga medel behöver användas för att stimulera ekonomin anser vi att vi ska använda dem i nya teknologier som vi vet att vi kommer att behöva för att klara av miljö- och klimatutmaningarna. Genom att inrikta investeringarna på hållbara, gröna sektorer har vi världens chans att kraftigt minska utsläppen av de klimatpåverkande växthusgaserna, skapa massor av nya gröna jobb, minska energikostnaderna för hushåll och företag samt minska vårt importberoende av energi och nå en större andel självförsörjning.
Vänsterpartiets gröna stimulanspaket innehåller investeringar i svensk vindkraftsindustri, klimatlyft för bostäderna och halverad energinota, ROT-program för flerfamiljshus, stoppat tågkrångel och ökad tågkapacitet, en grön svensk fordonsindustri, nyproduktion av bostäder, fler och bättre kollektiva resor, naturvårdsjobb och fisketurism, nya innovationer och miljöteknik, upphandling och exportrådgivning för småföretag, skogsbruks- och landsbygdsutveckling, höghastighetsbanor och solenergi.
Målsättningen för skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden som vi menar ska finansieras via skatterna.
Vi vill utveckla den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur kvinnors och mäns olika förutsättningar kan ta sig olika ekonomiska uttryck. Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Man kan påvisa hur skillnader i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar. Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna samtidigt som arbetslösa, sjuka och pensionärer står för finansieringen. Det betyder att Sverige har fått vidgade klyftor.
Skatter måste också upplevas som rättvisa för att få acceptans. Därför menar vi att det krävs en viss progressivitet i systemet, och vi föreslår en höjd inkomstskatt vid högre inkomster genom begränsningar i grundavdraget. Genom våra förslag kommer nya grupper som i dag inte får del av regeringens jobbskatteavdrag att få skattesänkningar. Det gäller t.ex. pensionärer och människor som har sjuk- eller arbetslöshetsersättningar.
Skatter är ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen. Effekter i form av miljövänligare verksamhet och beteenden nås genom att rätt pris sätts på miljöpåverkan. Det handlar t.ex. om höjda koldioxidskatter och om att införa en kilometerskatt för att minska transporters skadliga påverkan på miljön och styra över till mer kollektivt resande. Med hjälp av skattereduktion för företagens forskningssatsningar vill vi skapa ytterligare förutsättningar för miljö- och energiomställningen. Vi vill behålla skattelättnader för miljövänlig verksamhet såsom biobränslen och föreslår även att ROT-avdraget ska utformas så att miljöåtgärder eller energibesparande åtgärder särskilt främjas. Samtidigt anser vi att det är nödvändigt att ta bort skattesubventioner till klimatstörande verksamhet. Fram till 2006 har drygt 16 miljarder kronor växlats från ökad skatt på sådant som belastar miljön negativt, till sänkt skatt på arbete och stöd till vissa stimulansåtgärder. Vi vill fortsätta att utveckla den gröna skatteväxlingen för att uppnå bästa möjliga fördelnings- och miljöpolitiska resultat.
Vänsterpartiet tror inte att det är nödvändigt med stora skattesänkningar för att förbättra företagens situation. Däremot är vissa förbättringar och justeringar nödvändiga. Vi vill också peka på vikten av att ha ett enhetligt likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Stödet till forskning och utveckling ska utökas genom en skattereduktion som riktar sig till små och medelstora företag. Satsningarna blir avgörande för att ta till vara och vidareutveckla kompetens inför bl.a. miljö- och energiomställningen. I stället för att sänka socialavgifterna med 1 procentenhet vill vi ha riktade åtgärder som gynnar de mindre företagen. Vi vill dessutom ha ett riktat stöd till s.k. soloföretag om en nyanställning görs.
För att komma till rätta med skattefusket krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter. Vi vill lyfta fram det förtjänstfulla arbete som fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer inom byggbranschen gjort för att motverka fusk. Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera personalliggare bör utökas till att omfatta fler branscher än i dag. En annan åtgärd är att den månatliga redovisningen av skatter och avgifter görs på individnivå. Innan det blir en generell åtgärd föreslår vi en försöksverksamhet, t.ex. i byggbranschen. Dessutom föreslår vi att Skatteverket få ökade resurser inte minst för att möta en ökad ekonomisk brottslighet, ofta med internationella förgreningar.
Vi föreslår också att det inrättas ett trepartsråd mot skattefusk och social dumpning. Rådet ska bestå av beslutsfattare, myndigheter och representanter för arbetsmarknadens parter. Syftet är att genom ökat informationsutbyte och samverkan få åtgärder mot skattefusk och social dumpning att bli mer effektiva.
Ett s.k. entreprenadavdrag bör införas där huvudentreprenörer tar en del av ansvaret för att underentreprenörers inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter sker på korrekt sätt.
Skatterna ska bidra till ekonomisk jämställdhet. Det är väl känt att skatter och transfereringar har en omfördelande effekt mellan kvinnor och män. Skattereduktionen för hushållsarbete har framställts som en jämställdhetsreform. Vi anser tvärtom att systemet med skattereduktion cementerar den maktobalans som finns mellan män och kvinnor. Grundproblemet att män tar mindre ansvar för det gemensamma hemarbetet osynliggörs genom att en tredje part – sannolikt en kvinna – anställs för att utföra arbetet. Uppfattningen om vad som är kvinnliga respektive manliga arbetsuppgifter kvarstår.
På motsvarande sätt haltar argumentationen vad gäller jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget anses av regeringen vara en lösning på problemet med kvinnors deltidsarbete och sägs syfta till att öka incitamenten för kvinnor att arbeta heltid. Regeringens argumentation bygger på en förenklad syn på ett problem som är mycket komplext. Kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande beror på fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet och diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden i form av deltidsarbetslöshet, otrygga anställningar, lägre löner och sämre arbetsvillkor. Dessutom framställer regeringen jobbskatteavdraget som en jämställdhetsreform, trots att de stora skattesänkningarna tillfaller män med höga inkomster.
Vänsterpartiet har hittills motsatt sig den här typen av orättvisa och ojämställda skattereformer och kommer att göra så även fortsättningsvis. Vi menar att en seriös analys av hur män respektive kvinnor som grupp påverkas av alla skatteförändringar som föreslås alltid bör göras.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår gemensamt att ett rödgrönt ROT-avdrag införs. Förslaget leder till förbättrade boendemiljöer och till att fler är beredda att renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning – en satsning där alla är vinnare och som innebär tusentals nya jobb, minskad klimatpåverkan och en ökad framtidstro i vårt land.
Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogramsområdena. Genom att det rödgröna ROT-avdraget stimulerar till energieffektiviserande totalrenoveringar uppnås ökade möjligheter till en förbättrad social utveckling och en stor sysselsättningseffekt samtidigt som energianvändning i fastigheterna minskar. Eftersom så många av flerfamiljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt.
Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus, primärt miljonprogramsområdenas hyreshus och bostadsrättsföreningar, kunna totalrenoveras per år. Vi föreslår därför ett stöd för alla flerfamiljshus som genomför totalrenovering förutsatt att renoveringen leder till minst 30 % minskad energianvändning. Två miljarder kronor satsas per år. Stödet bör utgå till 50 % av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kr per lägenhet (dvs. 50 000 kr i stöd per lägenhet).
För landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare behåller vi det beslutade ROT-avdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter därmed att vara 100 000 kr, skattereduktionen är fortsatt 50 % av arbetskostnaderna och fortsätter att vara knuten till individen. De ROT-arbeten som omfattas kommer även att omfattas med vår modell. För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten och vara på 10 % utöver ROT-avdraget och vara upp till 10 000 kr i avdrag per småhus eller lägenhet i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åtgärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.
Vi anser att man bör ställa krav på F-skattsedel för den som vill utföra ROT-arbete med skattereduktion. Seriösa företag måste slippa illojal konkurrens. Vi menar att man bör gå småföretagen till mötes i kritiken mot regeringen och utforma systemet så att avdraget görs i efterhand. Därför innebär vårt förslag att ”fakturamodellen” inte används. Modellen innebär att framför allt småföretag, som redan i dag ofta har stora likviditetsproblem, missgynnas konkurrensmässigt. Avsikten är också att avdraget ska begränsas till fastigheter i Sverige. Vårt förslag till ett rödgrönt ROT-avdrag är dessutom tidsbegränsat eftersom man då uppnår störst konjunkturstabiliserande effekt. Vi kommer dock att behålla ROT-avdraget så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen.
Totalt föreslår vi att det tillförs 6 miljarder kronor per år för ett brett ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag regeringen infört och en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus i miljonprogramsområdena. Sammanlagt bedöms detta skapa omkring 15 000 fler jobb.
Vi lägger också gemensamt förslag om ett paket för fler miljöfordon som minskar bilismens miljöpåverkan och bidrar till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustri gynnas. Förslaget innebär att det införs en tydlig miljöbilsdefinition som successivt skärps. Vid beskattningen ska bilar med låga utsläpp gynnas och bilar med höga utsläpp betala mer, t.ex. genom en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen och fordonsbeskattningen. Miljöbilspremien förlängs året ut, systemet med skrotningspremier utvecklas och premier för efterhandskonvertering införs. Ett stöd införs för förnyelse av bussparken, liksom en stimulans för utbyggnad av infrastrukturen för nya bränslen.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning som överensstämmer med Vänsterpartiets vårmotion.
3. | 2009 års ekonomiska vårproposition (mp) |
| Helena Leander (mp) anför: |
En politik för grön omställning är vad världen behöver just nu. Genom investeringar i klimatomställning, energieffektivisering och nödvändiga miljöåtgärder skapas nya jobb och framtidstro hos människor samtidigt som vi ställer om samhället och går stärkta ur krisen. Sverige har i dag i ett internationellt perspektiv mycket goda finanser, och det finns därför en möjlighet att möta den ekonomiska nedgången på ett mer aktivt sätt. Genom offentliga investeringar i utbildning, infrastruktur samt klimat- och energieffektivisering skapar vi nya jobb, jämnar ut resursutnyttjandet och minskar arbetslösheten. Genom att göra rätt saker nu kan vi dessutom gå stärkta ut ur krisen.
Vi menar att man nu måste satsa på investeringar i en aktiv arbetsmarknadspolitik och reguljär utbildning. Vi måste se till att kommunerna och landstingen behåller kvaliteten i sina verksamheter och inte behöver skära ned. Vi måste också se till att tidigarelägga framtidsinriktade investeringar som vi vet är nödvändiga, både för att stärka Sveriges konkurrenskraft och för att klara den klimat- och energiomställning som måste göras.
För att möjliggöra en sådan politik krävs prioriteringar av utgiftsförslag och skatteförändringar. Vi kommer att därför att se över våra egna förslag för att stärka jobblinjen. Bland annat kommer vi att pröva tidigareläggning av nödvändiga infrastrukturinvesteringar och andra gröna investeringar som energieffektivisering i bostäder och lokaler, utbyggnad av förnybar energi, investeringar i teknikutveckling etc. Statsbidragen till kommuner och landsting kan ökas tillfälligt, och tillfälliga skatte- eller arbetsgivaravgiftssänkningar kan övervägas om dessa på ett effektivt sätt förhindrar att arbetslösheten stiger. Tillfälliga inkomstförstärkningar till hushåll med låga inkomster är också en möjlighet om detta på ett effektivt sätt kan motverka ökad arbetslöshet.
I Sverige och i världen föreligger en enorm potential till energieffektiviseringar i bostadssektorn. Sverige har kommit relativt långt, men fortfarande finns stora möjligheter till lönsamma investeringar. Bygginvesteringarna har fallit dramatiskt under senaste året. Resursutnyttjandet i byggsektorn är lågt. Genom att stimulera energieffektiviseringar i bostads- och lokalbeståndet får man därför en bra möjlighet att kombinera en effektiv konjunkturstabiliserande politik med att genomföra samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Då vi vet att möjligheten till energieffektivisering i bostadsbeståndet globalt är enormt finns också väldigt bra möjligheter för Sverige att exportera den kunskap som vi kan utveckla här. Genom att bli än duktigare på planering och genomförande samt logistik kring energieffektivisering öppnar vi för svenska exportframgångar.
Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår gemensamt att ett rödgrönt ROT-avdrag införs. Förslaget leder till förbättrade boendemiljöer och till att fler är beredda att renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning – en satsning där alla är vinnare och som innebär tusentals nya jobb, minskad klimatpåverkan och en ökad framtidstro i vårt land.
Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogramsområdena. Genom att det rödgröna ROT-avdraget stimulerar till energieffektiviserande totalrenoveringar uppnås ökade möjligheter till en förbättrad social utveckling och en stor sysselsättningseffekt samtidigt som energianvändning i fastigheterna minskar. Eftersom så många av flerfamiljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt.
Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus, primärt miljonprogramsområdenas hyreshus och bostadsrättsföreningar, kunna totalrenoveras per år. Vi föreslår därför ett stöd för alla flerfamiljshus som genomför totalrenovering förutsatt att renoveringen leder till minst 30 % minskad energianvändning. Två miljarder kronor satsas per år. Stödet bör utgå till 50 % av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kr per lägenhet (dvs. 50 000 kr i stöd per lägenhet).
För landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare behåller vi det beslutade ROT-avdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter därmed att vara 100 000 kr, skattereduktionen är fortsatt 50 % av arbetskostnaderna och fortsätter att vara knuten till individen. De ROT-arbeten som omfattas kommer även att omfattas med vår modell. För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten och vara på 10 % utöver ROT-avdraget och vara upp till 10 000 kr i avdrag per småhus eller lägenhet i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åtgärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.
Vi anser att man bör ställa krav på F-skattsedel för den som vill utföra ROT-arbete med skattereduktion. Seriösa företag måste slippa illojal konkurrens. Vi menar att man bör gå småföretagen till mötes i kritiken mot regeringen och utforma systemet så att avdraget görs i efterhand. Därför innebär vårt förslag att ”fakturamodellen” inte används. Modellen innebär att framför allt småföretag, som redan i dag ofta har stora likviditetsproblem, missgynnas konkurrensmässigt. Avsikten är också att avdraget ska begränsas till fastigheter i Sverige. Vårt förslag till ett rödgrönt ROT-avdrag är dessutom tidsbegränsat eftersom man då uppnår störst konjunkturstabiliserande effekt. Vi kommer dock att behålla ROT-avdraget så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen.
Totalt föreslår vi att det tillförs 6 miljarder kronor per år för ett brett ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag regeringen infört och en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus i miljonprogramsområdena. Sammanlagt bedöms detta skapa omkring 15 000 fler jobb.
Vi lägger också gemensamt förslag om ett paket för fler miljöfordon som minskar bilismens miljöpåverkan och bidrar till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustri gynnas. Förslaget innebär att det införs en tydlig miljöbilsdefinition som successivt skärps. Vid beskattningen ska bilar med låga utsläpp gynnas och bilar med höga utsläpp betala mer, t.ex. genom en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen och fordonsbeskattningen. Miljöbilspremien förlängs året ut, systemet med skrotningspremier utvecklas och premier för efterhandskonvertering införs. Ett stöd införs för förnyelse av bussparken, liksom en stimulans för utbyggnad av infrastrukturen för nya bränslen.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning som överensstämmer med Miljöpartiets vårmotion.