Väljare med fysiska funktionshinder har biträtts vid röstning i vallokal. Avvikelse från föreskriven ordning har inte ansetts förekomma

Valprövningsnämndens beslut 23-1997

Länsstyrelsen i Skåne län fastställde utgången av valet till kyrkofullmäktige i Höganäs församling den 16 oktober 1997.

Moderaterna i Höganäs överklagade valet och yrkade dels att rättelse av valresultatet skulle genomföras genom förnyad sammanräkning eller annan sådan åtgärd, dels att frågan om brott enligt 17 kap. 8 § brottsbalken, otillbörligt verkande vid röstning skulle prövas.

Till stöd för överklagandet anförde Moderaterna i Höganäs följande.

Skälet för vårt överklagande är att några personer otillbörligt verkat vid valförrättningen. Omkring klockan 16.30 anlände till vallokalen ett antal äldre personer från servicehuset Stallgården i Höganäs åtföljda av kyrkorådets ordförande (s) AA och ledamoten (s) BB, vilka hade med bil transporterat dem till vallokalen.

AA och BB följde med respektive äldre person in i vallokalen och vidare in bakom skärmarna. De stannar där under hela den tid då valsedlarna läggs i kuverten och hjälper sedan till genom resterande valprocedur. Detta förfarande upprepas tills det att alla passagerarna i bilarna röstat. Vid utgången träffar en av de äldre en bekant och i samtalet säger hon, "- AA sa att man måste rösta". Bilarna körde tillbaka till Stallgården där de på nytt fylldes med väntande pensionärer. Bilarna körde ånyo till vallokalen och vid framkomsten uppmanar BB sin passagerare att endast ta en valsedel från den valarbetare som var (s)-märkt.

Inne i vallokalen uppmärksammar nu valdistriktets ordförande CC det som ånyo är på väg att ske. CC såg BB följa en äldre in bakom skärmen. Han ingriper genast och förklarar att så här får det inte gå till, varefter han avvisar BB och förklarar att i fortsättningen skall funktionärerna i vallokalen hjälpa dem som så behöver.

Vare sig AA eller BB kan anses vara vårdare till någon av de personer som de i praktiken röstat för. Ingen av dem finns upptagna på tjänstgöringslistan den aktuella dagen, vare sig som ordinarie personal eller vikarier. Förutom de på plats verkande valarbetarna finns ytterligare vittnen, anhöriga till de äldre och personer samtidigt närvarande i vallokalen.

Länsstyrelsen i Skåne hemställde att överklagandet skulle lämnas utan bifall.

Valnämnden i Höganäs kommun avstyrkte bifall till överklagandet och anförde följande.

Vallokal, organisation m.m.

Kyrkofullmäktigevalet till Höganäs församling genomfördes i Höganäs Stadshus, sessionssalen med anslutande foajé. Lokalen har använts som vallokal vid åtskilliga tillfällen tidigare och tillämpade rutiner är således väl inarbetade. Öppethållandet under valdagen den 21 september 1997 var 08.00–11.00 samt 16.00–20.00. Vallokalen var gemensam för samtliga fem valdistrikt inom Höganäs församling. Sammanlagt tjänstgjorde fem valförrättare i lokalen, därav en ordförande och en vice ordförande. Samtliga har långvarig erfarenhet av tjänstgöring som valförrättare.

Valnämndens åtgärder

Valnämnden hade under valdagen sitt kansli i Stadshuset. Under den tid vallokalerna hade öppet fanns ordföranden eller vice ordföranden i valnämnden tillgänglig på kansliet tillsammans med nämndens tjänstemän.

Någon gång mellan kl. 17 och 18 fick företrädare för valnämnden besked av valdistriktets ordförande att han förklarat för partiernas valarbetare att de ej i egenskap av valarbetare äger rätt att följa med väljare bakom skärmen. Han anmälde vidare att han noterat händelsen i valprotokollet. Med hänsyn till nämnda åtgärder fann inte valnämndens ordförande skäl att sammankalla nämnden för någon prövning av händelsen.

Valförrättarnas redogörelse för händelseförloppet

Tjänstgörande valförrättare har ombetts av valnämnden att skriftligt redogöra för de händelser som uppges i överklagandet. Redogörelsen bifogas.

Sammanfattning

Som framgår av valförrättarnas redogörelse har det från partifunktionärer lämnats uppgifter om att partivalarbetare hjälp äldre personer med röstförfarandet bakom valskärmen. Valförrättarna uppger å sin sida dels att de inte noterat att valarbetare följt med väljare bakom skärmen, dels att de inte anser att någon otillbörlig påverkan skett inne i vallokalen den aktuella dagen.

Enligt en anteckning i det protokoll valförrättarna fört vid det kyrkliga valet i Höganäs församling, valdistrikt 1–5 hade partiernas valarbetare "av ordföranden uppmanats att de ej, i egenskap av valarbetare, äger rätt att följa med väljaren bakom skärmen".

Tjänstgörande valförrättare angav samstämmigt följande yttrande.

Vallokalen i fullmäktigesalen var den aktuella dagen öppen för röstning under tiderna 08.00–11.00 samt 16.00–20.00. Det praktiska arrangemanget var så ordnat att inne i fullmäktigesalen var valurnan placerad där två av valförrättarna förde röstlängderna och en valförrättare tog emot valkuverten och lade dem i valurnan. I foajén utanför fullmäktigesalen var 6 st valskärmar utplacerade, och en av valförrättarna uppehöll sig här och tog emot väljarna samt delade ut röstkuverten. Den femte valförrättaren cirkulerade mellan de olika arbetsuppgifterna under dagen som iordningställande av kuvert och protokoll samt kontroll av poströsterna.

Utanför foajén fanns partiernas valarbetare, där de båda partierna Moderaterna och Arbetarpartiet Socialdemokraterna var representerade under hela valförrättningen.

Under morgonpasset var tillströmningen till vallokalen jämn utan någon köbildning. Under eftermiddagspasset var tillströmningen något högre, dock även då utan någon direkt köbildning. Något anmärkningsvärt som att valarbetare följde med väljare bakom valskärmarna har vi ej noterat.

Omkring klockan 16.30 bad Moderaternas valarbetare, som stod och delade ut partiröstsedlar utanför vallokalen, att få tala med valdistriktets ordförande. Han påstod att han sett att socialdemokratiska valarbetare följt med väljare bakom valskärmarna, och uttalade att detta ej var acceptabelt.

Som svar på detta påstående uttalade valdistriktets ordförande, att han omedelbart skulle informera partiernas valarbetare samt övriga valförrättare, att i den mån någon väljare begär hjälp med röstningen skall valförrättarna erbjuda väljaren denna hjälp. Syftet med denna åtgärd var att undvika att någon väljare skulle påverkas inne i vallokalen. Denna åtgärd förklarade Moderaternas valarbetare sig tillfreds med.

En kort tid efter denna diskussion anlände två väljare tillsammans med en tredje person. Valdistriktets ordförande uppfattade att dessa väljare behövde hjälp med röstförfarandet, varvid den medföljande personen tillfrågades huruvida hon var anhörig eller vårdare till väljarna. Då hon uttalade att så ej var fallet uppmanades hon att ej gå med väljarna bakom valskärmarna, vilket ej heller skedde. Sammanfattningsvis anser vi ej att otillbörlig påverkan skett inne i vallokalen den aktuella dagen.

Riksskatteverket (RSV) avstyrkte bifall till överklagandet i den del det avsåg förnyad sammanräkning eller annan sådan åtgärd. RSV anförde i huvudsak följande.

Moderaterna har uppgett att personer från ett annat parti har ombesörjt valskjutsar för vissa väljare, följt med dessa in bakom valskärmen och hjälpt till vid röstningen.

Valförrättarna i det aktuella valdistriktet har i sin tur angett att de inte noterat något sådant förfarande under det första röstningspasset. Under det andra passet meddelar valförrättarna på förekommen anledning att det inte var acceptabelt att valarbetare gjorde väljarna sällskap bakom skärmen. Notering härom har också gjorts i valförrättarprotokollet.

Valförrättarna har en skyldighet att se till att väljarna ges möjligheter att utan påtryckningar använda sin rösträtt. Väljarna som anser sig behöva hjälp vid röstningen har enligt lag rätt att begära detta och att själva utse någon för detta ändamål, t.ex. en valförrättare eller en annan utomstående person. Något krav att en sådan person måste vara väljarens "vårdare" finns dock inte.

Valförrättare är vidare skyldiga att hålla sådan uppsikt över förfarandet att det inte avviker från vad som är föreskrivet och att bevaka t.ex. att propaganda och agitation inte förekommer i själva vallokalen och i utrymmen intill denna.

Enligt RSV:s mening står uppgift mot uppgift när det gäller händelseförloppet i vallokalen. Det går därför inte med säkerhet att säga om det vid genomförandet av valet har förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller inte.

Länsstyrelsen i Skåne län har i protokollet över valet till kyrkofullmäktige i Höganäs församling redovisat röst- och mandatfördelningen.

I överklagandet yrkas att rättelse sker genom ny sammanräkning. Förutsättningarna för en sådan eller liknande åtgärd saknas i detta fall.

Av redovisningen för röst- och mandatfördelningen framgick att Moderaterna tagit det sista och 19:e mandatet med jämförelsetalet 16,76 och att Folkpartiet liberalerna behövt ytterligare två röster och Socialdemokraterna ytterligare 31 röster för att i stället för Moderaterna få detta mandat. Vidare framgick att Moderaterna skulle ha behövt ytterligare 34 röster för att ta ännu ett mandat.

Moderaterna i Höganäs inkom med förnyat yttrande och anförde bl.a. följande.

Valnämnden har dragit slutsatsen att någon otillbörlig påverkan inte har ägt rum i samband med det aktuella valet.

Riksskatteverket har dragit slutsatsen att uppgift står mot uppgift när det gäller händelseförloppet i vallokalen.

Av skrivelsen från valdistriktets ordförande framgår det att man vidtagit åtgärder för att förhindra att valarbetare följt med väljare bakom skärmen. Detta hade skett efter det att Moderaternas valarbetare informerat valdistriktets ordförande om att man observerat socialdemokratiska valarbetare följa med de väljande bakom skärmen och där hjälpa de röstande med valsedlarna.

Vi finner det ytterst anmärkningsvärt hur valnämnden kan dra slutsatsen att otillbörlig påverkan inte har ägt rum när valdistriktets ordförande samtidigt vittnar om att han hindrat en socialdemokratisk valarbetare att följa med röstande bakom skärmen.

Det är således vid ett tidigare tillfälle än det som valförrättaren beskriver som det egentliga valfusket ägt rum. Vi menar också att den socialdemokratiska partifunktionären redan befann sig bakom skärmen då valförrättaren ingrep.

Vidare borde valförrättaren med stöd av den skyldighet som denna har att hålla uppsikt över vallokalen, kunna redogöra över händelseförloppet vid det tidigare tillfälle då det egentliga valfusket ägde rum.

Vår uppfattning är att valnämndens slutsats baserar sig på en politisk viljeyttring där man inte på ett objektivt sätt har tagit hänsyn till information från valdistriktets personal och från de ögonvittnen som observerat händelseförloppet.

I övrigt vill vi referera till tidigare lämnad skrivelse angående händelseförloppet.

Sammanfattningsvis är det Moderaternas i Höganäs uppfattning att valnämnden inte har stöd för sin uppfattning att någon otillbörlig påverkan inte har ägt rum. Anledningen till detta är att valdistriktets redogörelse enbart omfattar det tillfälle då valfusket redan var anmält till valdistriktets ordförande och inte det tillfälle som det aktuella fusket ägde rum.

DD och EE lämnade båda skriftliga uppgifter till Valprövningsnämnden vilka stödde överklagandet. Av länsstyrelsens protokoll från den slutliga sammanräkningen framgick att AA och BB valts till ledamöter i kyrkofullmäktige i Höganäs församling för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna.

Valprövningsnämnden yttrade: Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper honom eller henne vid röstningen. Detta framgår av 18 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. jämförd med 9 kap. 2 § andra stycket vallagen.

I Riksskatteverkets Handledning för valförrättare, Kyrkliga val 1997 sägs bl.a. följande under rubriken "Information och service".

Valförrättarna är skyldiga att hjälpa väljare som kan ha problem vid röstningen. Väljare med fysiska handikapp, t.ex. synsvaghet, har rätt att få hjälp av en annan person, som de själva utser. De kan också utse någon av valförrättarna. Observera att det i så fall är tillåtet med två personer samtidigt bakom skärmen – väljaren och den som hjälper till.

Fysiskt handikappade väljare har alltså rätt att anlita någon som hjälper dem vid röstningen. Det finns, såsom RSV påpekat i sitt yttrande, inget krav att en sådan person måste vara väljarens "vårdare".

Bestämmelsen i 9 kap. 2 § andra stycket vallagen innebär att fysiskt funktionshindrade väljare själva får utse den de vill anförtro uppgiften att hjälpa dem vid röstningen. Det skulle innebära en avvikelse från föreskriven ordning om den funktionshindrade inte fritt fått göra sitt val av biträde. Ytterst åvilar det valförrättarna, som ansvarar för ordningen i röstningslokalen, att ingripa om de i ett visst fall befarar att en sådan avvikelse sker.

Valdistriktets ordförande har enligt protokollet från valet uppmanat partiernas valarbetare att inte i denna deras egenskap följa med väljare bakom skärmen. Valförrättarna har uppgivit att ordförandens uppmaning gjordes med anledning av att en av Moderaternas valarbetare påstått att socialdemokratiska valarbetare följt med väljare bakom skärmen. Valförrättarna har emellertid, enligt vad de vidare anfört, inte lagt märke till att någon valarbetare betett sig så som påståtts eller att det skulle ha förekommit någon obehörig påverkan inne i vallokalen. När det gäller händelseförloppet där står alltså uppgift mot uppgift.

Valprövningsnämnden anser inte att det framkommit någon omständighet som ger vid handen att personer, som inte skulle ha varit fritt utsedda, biträtt fysiskt funktionshindrade väljare. Inte heller kan det anses visat att det har förekommit någon annan avvikelse från föreskriven ordning.

Det ankommer inte på Valprövningsnämnden att pröva om brott enligt 17 kap. 8 § brottsbalken förekommit.

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

Ledamöterna FF och GG var av skiljaktig mening och anförde: Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen. Detta framgår av 18 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. jämförd med 9 kap. 2 § andra stycket vallagen.

I Riksskatteverkets Handledning för valförrättare, Kyrkliga val 1997 sägs bl.a. följande under rubriken "Information och service":

Valförrättarna är skyldiga att hjälpa väljare som kan ha problem vid röstningen. Väljare med fysiska handikapp, t.ex. synsvaghet, har rätt att få hjälp av en annan person, som de själva utser. De kan också utse någon av valförrättarna. Observera att det i så fall är tillåtet med två personer samtidigt bakom skärmen – väljaren och den som hjälper till.

Valförrättarna skall enligt 9 kap. 15 § vallagen ansvara för ordningen i röstningslokalen. Enligt 9 kap. 14 § får tal inte hållas i en röstningslokal eller i utrymme intill lokalen. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller skrivna upprop till väljarna. Inte heller får där spelas upp sådana upprop. Syftet med den sistnämnda bestämmelsen är att skydda väljarna mot påverkan under själva valakten.

Av utredningen i ärendet framgår att partiföreträdare i åtminstone mer än ett fall följt med väljare bakom skärmen. Såsom ovan redovisats har fysiskt handikappade väljare rätt att anlita någon som hjälper dem vid röstningen.

Enligt vår mening måste det emellertid anses vara olämpligt att aktiva partiföreträdare åtar sig att biträda handikappade väljare. Exempelvis kan många synskadade väljare anse sig tvungna att avslöja sin politiska hemvist för den person som biträder dem. Om denna person själv är en aktiv partipolitiker finns risk för att denne, om än kanske omedvetet, påverkar väljarens röstande.

Nämnden har i flera tidigare ärenden funnit anledning att rikta kritik mot att valsedelsutdelare respektive partifunktionärer med banderoller tillåtits uppehålla sig i vallokalen eller i utrymme intill och har ansett att valförrättarnas underlåtenhet att ingripa mot detta, så att väljarna utan påverkan kan lämna sina röster, inneburit avvikelse från föreskriven ordning.

Med hänsyn till vad handlingarna i ärendet visar finner vi att valförrättarna i detta ärende brustit i sitt ansvar för att ordning råder i vallokalen och att detta innebär sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 51 § lagen (1972:407) om kyrkofullmäktigval, m.m. jämförd med 19 kap. 18 § vallagen. Av utredningen framgår att det endast krävts ytterligare två röster för att Folkpartiet liberalerna skulle ha fått det sista mandatet. Enligt vår mening kan det därför med fog antas att det som förekommit har inverkat på valutgången.

Det ankommer inte på Valprövningsnämnden att pröva om brott enligt 17 kap. 8 § brottsbalken förekommit.

Vi anser att valet av kyrkofullmäktige i Höganäs församling bör upphävas och att förordnande om omval bör meddelas.