Till innehåll på sidan

Valdistriktsindelningen inför 1999 års val till Europaparlamentet - sammanläggning av distrikt i princip godtagen

Valprövningsnämndens beslut 2-1999

Beslut
Avslag
Beslutat
14 april 1999
Ämnesord
Europaparlamentet, Valdistrikt
Rättsfallsbeteckning
1999:3

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Länsstyrelsen i Örebro län beslutade den 30 november 1998, på begäran av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun, om indelning i valdistrikt i kommunen vid valet till Europaparlamentet den 13 juni 1999. Beslutet innebar bl.a. att antalet valdistrikt, som vid valet till riksdagen 1998 uppgått till 22, minskades till 9. Som skäl för kommunens förslag anfördes bl.a. att många av de ordinarie valdistrikten lagts samman vid valet till Europaparlamentet 1995 och att endast 35,2 % av de röstberättigade i Lindesbergs kommun deltog i 1995 års val.

AA yrkade att Valprövningsnämnden skulle upphäva länsstyrelsens beslut. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Länsstyrelsens beslut innebär i praktiken en urholkning av den allmänna rösträtten. För det första innebär beslutet betydande svårigheter för människor i framför allt glesbygden att ta sig till vallokalerna. För det andra förutsätter beslutet att det blir ett dåligt valdeltagande, annars kommer vallokalerna inte att ha kapacitet att ta emot alla väljare. Att göra någon justering i antalet vallokaler är rimligtvis i sin ordning enligt vallagen, men det kan inte vara i enlighet med lagens anda att mer än halvera antalet vallokaler.

Kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun yttrade sig över överklagandet och föreslog vissa mindre ändringar i länsstyrelsens beslut. Kommunfullmäktige anförde bl.a. följande. Motiven till den tidigare valdistriktsindelningen vid EU-valet gäller enligt kommunens mening fortfarande. Eftersom EU-valet till skillnad från de allmänna valen enbart utgör ett val blir arbetsbelastningen per röstande märkbart mindre, vilket innebär att varje vallokal har kapacitet att motta ett större antal röstande än i de allmänna valen. De goda möjligheterna att poströsta via lantbrevbärare för boende i glesbygden innebär också att olägenheterna med färre antal vallokaler inte blir så besvärliga i praktiken. För det absoluta flertalet röstande i kommunen medför sammanläggningen av valdistrikt en obetydlig ökning av reseavståndet till vallokalen. Kommunen bedömer dock att beträffande Gusselby och Stråssa finns anledning att ompröva det tidigare beslutet, så att valdistrikten 03 Gusselby och 29 Stråssa undantas från föreslagen sammanläggning och får utgöra egna valdistrikt i EU-valet. Eftersom antalet röstberättigade i dessa två valdistrikt uppgår till ca 500 respektive ca 400 bör öppethållandet begränsas till 8-11, 13-15 och 17-20. Dessutom anser kommunen att särskild röstmottagning bör ordnas i Stora, Pilkrog-Finnåker, Fanthyttan och Löa. I övrigt föreslås att föreslagna sammanläggningar av valdistrikt för EU-valet bibehålls.

Länsstyrelsen anslöt sig till kommunens nya förslag.

Riksskatteverket (RSV) tillstyrkte bifall till överklagandet på det sättet att Lindesbergs kommun vid valet till Europarlamentet 1999 föreslogs vara indelad i 11 valdistrikt enligt de yttranden över överklagandet som avgivits av Länsstyrelsen i Örebro län och kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun. RSV anförde i huvudsak följande.

Möjligheten att lägga samman valdistrikt har funnits i valet 1994 som försöksverksamhet, i valet till Europaparlamentet 1995 och därefter i val som skett efter den nya vallagens tillkomst 1997-06-01. Någon möjlighet att lägga samman valdistrikt fanns inte vid folkomröstningen i november 1994.

Valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet 1995 var för svenska förhållanden extremt lågt. RSV har bl.a. därför i en skrivelse till kommuner och länsstyrelser den 15 juli 1998 behandlat frågan om valdistriktsindelningen vid parlamentsvalet 1999.

"Enligt RSV:s mening bör stor försiktighet iakttas när det gäller sammanläggning till stora valdistrikt. Servicen till väljarna får inte försämras så att det kan inverka menligt på valdeltagandet i Europaparlamentsvalet. Om valdistrikt läggs samman bör valnämnden överväga möjligheten att ändå öppna särskilda röstmottagningsställen utöver vallokalen i valdistriktet."

För att budskapet inte skulle glömmas bort påminde RSV i brev 1998-10-22 om den tidigare skrivningen.

Enligt RSV:s allmänna uppfattning är det t.ex. mindre lämpligt att lägga samman valdistrikt i glesbygdsområden, eftersom avståndet till vallokalen för många väljare kan bli orimligt långt. Samtidigt kan området ha drabbats av andra indragningar i servicefunktioner som poströstning och lantbrevbäring. Det bör däremot vara av mindre betydelse för väljarna i områden med stadsbebyggelse eller andra större tätbefolkade orter, där vallokalerna ligger relativt tätt, om röstmottagningen vid något val förläggs till en annan lokal men ändå inom närområdet.

Vid valet 1998 var Lindesbergs kommun uppdelad i 22 valdistrikt. I det överklagade beslutet har antalet valdistrikt genom sammanslagningar minskat till 9. Lindesbergs kommun har i yttrande över överklagandet föreslagit att sammanläggningen nu inte ska omfatta de två tidigare distrikten Gusselby och Stråssa. Vidare föreslår kommunen att det i fyra av de "gamla" distrikten (Fanthyttan, Storå, Pilkrog-Finnåker och Löa) ska ordnas särskild röstmottagning på valdagen. Av dessa fyra har alla utom Storå mindre än 500 röstberättigade och skulle om de varit kvar som valdistrikt enligt praxis ha fått s.k. avkortat öppethållande, dvs vallokalen skulle inte ha behövt vara öppen för röstning i 13 timmar.

RSV anser att särskild röstmottagning på dessa fyra platser bör kunna ordnas på ett sådant sätt att det ger väljarna lika god service som en vallokal. Även om Storå har en större andel röstberättigade bör väljarservicen kunna upprätthållas med särskild röstmottagning om den sker under något fler timmar. RSV anser att beslutet om indelning i valdistrikt bör ändras på det sätt som kommunen själv föreslagit i yttrande över överklagandet. RSV måste ändå utgå ifrån att lokala och regionala valmyndigheter som har lokalkännedom beaktar de skrivelser som går ut från den centrala valmyndigheten. Beslutet om distriktsindelningen skulle medföra att röstning kan ske på 15 platser i Lindesbergs kommun (11 valdistrikt och 4 röstmottagningsställen ). Då finns de bestående sammanlagda valdistrikten Lindesberg A, B och C, Frövi samt Fellingsbro A på orter som får antas vara sådana tätorter, där sammanläggningen av valdistrikten kan kvarstå utan att servicen för väljarna nämnvärt försämras.

Utan direkt lokalkännedom är det svårt för RSV att göra annat än översiktliga bedömningar. Om Valprövningsnämnden skulle besluta att sammanlagda större valdistrikt ska bestå anser RSV att Lindesbergs kommun även i de fallen bör överväga om det finns bebyggelseområden, där väljarna får särskilt svårt att nå de nya vallokalerna. I så fall finns kanske anledning att även där ordna särskild röstmottagning eller erbjuda valskjutsar.

AAs farhågor om bristande kapacitet och köbildning i vallokalerna tror RSV inte blir något problem. Generellt har vid de senaste riksdagsvalen drygt en tredjedel av väljarna röstat på posten.

Valprövningsnämnden yttrade: Valprövningsnämnden delar RSV:s uppfattning att det mot bakgrund av det mycket låga valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet 1995 bör iakttas stor försiktighet när det gäller sammanläggning till stora valdistrikt vid parlamentsvalet 1999.

Genom kommunens i yttrandet framlagda förslag till valdistriktsindelning i Lindesbergs kommun kommer röstning att kunna ske på 15 platser i Lindesbergs kommun - 11 valdistrikt och 4 röstmottagningsställen. Kommunen har i yttrandet anfört att sammanläggningen av valdistrikt medför en obetydlig ökning av reseavståndet till vallokalen för det absoluta flertalet röstande. Kommunen har också pekat på att boende i glesbygden har goda möjligheter att poströsta via lantbrevbärare.

Valprövningsnämnden vill också erinra om att kommunen enligt 10 kap. 16 § vallagen bör ordna valskjutsar för väljare som bor avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta sig till vallokalen. Vidare är det numera möjligt enligt 12 kap. 2 § och 5 § andra stycket vallagen att ordna särskild röstmottagning även på valdagen.

Vid en sammantagen bedömning finner Valprövningsnämnden, i likhet med RSV, att beslutet om indelning i valdistrikt bör utformas på det sätt kommunen föreslagit i yttrandet över överklagandet.

Valprövningsnämnden ändrar det överklagade beslutet på så sätt att valdistrikten 03 Gusselby och 29 Stråssa undantas från sammanläggningen och får utgöra egna valdistrikt, medan valdistriktsindelningen i övrigt bibehålls enligt länsstyrelsens beslut.

Det ankommer på länsstyrelsen att enligt 4 kap. 4 § andra stycket vallagen kungöra beslutet i ortstidning inom valdistrikten.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.