Valdistriksindelning vid kyrkofullmäktigval. Sammanläggning av små distrikt godtagen

Valprövningsnämndens beslut 1-1997

Valnämnden i Älvdalens kommun hemställde den 17 september 1996 att länsstyrelsen i Dalarnas län skulle ändra distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalet i Älvdalens kommun enligt följande:

- Kyrkbyn, Blyberg, Evertsberg och Västäng sammanläggs till Kyrkbyns valdistrikt,
- Rot, Klitten, Brunnsberg och Åsen sammanläggs till Rots valdistrikt,
- Nornäs, Särna och Idre behålls som egna valdistrikt.

Älvdalens församling avstyrkte förslaget till yttrande till länsstyrelsen.

Med stöd av 5 § andra stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval beslutade länsstyrelsen den 29 november 1996 om sammanläggning av valdistrikten enligt valnämndens förslag. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut enligt följande:

Det låga valdeltagandet vid de kyrkliga valen medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Antalet röstande vid närmast föregående val utgör den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten komma att äventyras. Indragning av ett valdistrikt i glesbygd kan medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägning mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

Vid de kyrkliga valen 1994 var antalet röstande i Blybergs valdistrikt 35, Brunnsbergs 27, Evertsbergs 53, Klittens 54, Kyrkbyns 286, Nornäs 33, Rots 123, Väster-Myckelängs 64 och Åsens valdistrikt 67.

De försämringar för väljarna som en sammanläggning orsakar mildras genom det utbud av valskjutsar (bussar) som valnämnden beslutat om. Möjlighet kommer dessutom att finnas till poströstning genom bl.a. lantbrevbärare.

Vid en samlad bedömning finner länsstyrelsen att valnämndens förslag till sammanläggning av valdistrikt vid kyrkofullmäktigval bör genomföras.

Kyrkorådet i Älvdalens församling överklagade länsstyrelsens beslut. Kyrkorådet befarade att de byinnevånare, som får sitt valdistrikt indraget, inte skulle komma att utnyttja busserbjudandet för att rösta i Kyrkbyn respektive Rot och att valdeltagandet därför skulle sjunka katastrofalt.

Riksskatteverket (RSV) avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.

RSV anser att länsstyrelsen vid sin bedömning har tagit den hänsyn som krävs till de avgörande faktorerna i ett ärende av denna typ; valdeltagandet vid förra valet, behovet att bevara valhemligheten, alternativen till röstning som uppväger den försämring som en minskning av antalet valdistrikt otvivelaktigt innebär.

RSV anser därmed att länsstyrelsens beslut att efter förslag av valnämnden lägga samman valdistrikten är välgrundat.

I propositionen med förslag till ny vallagstiftning, som regeringen 1997-01-09 beslutade överlämna till riksdagen kommer i fortsättningen även möjligheter att finnas för att inrätta s.k. särskilda röstmottagningsställen. Förslaget kommenteras för övrigt i propositionen som betydelsefullt "för kommunens valdistriktsindelning eftersom det kan vara möjligt att inrätta ett särskilt röstmottagningsställe för t.ex. de väljare i ett valdistrikt som får långt till vallokalen efter en ändrad indelning."

Valprövningsnämnden yttrade: Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200–1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt Valprövningsnämndens bedömning bör kravet på skydd av valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det låga valdeltagandet i dessa val medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I överensstämmelse med nämndens tidigare praxis utgör antalet röstande vid närmast föregående val en bättre grund vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen. Propositionen med förslag till ny vallag, avsedd att träda i kraft den 1 juni 1997, innebär för kyrkofullmäktigvalen ingen ändring i dessa hänseenden. Trots möjligheterna till poströstning före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägningen av sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

På grund av det anförda avslår Valprövningsnämnden överklagandet.