Utseende av ersättare i kommunfullmäktige

Valprövningsnämndens beslut 4-2008

Länsstyrelsen i Södermanlands län fastställde den 27 september 2006 utgången av valet till kommunfullmäktige i Gnesta kommun. Miljöpartiet de gröna fick då tre mandat.  Till ledamöter i kommunfullmäktige för partiet utsågs AA, BB och CC med DD och EE som ersättare. AA valdes in genom personröster.

Sedan AA avgått som ledamot av kommunfullmäktige utsåg länsstyrelsen genom beslut den 18 mars 2008 DD till ny ledamot. Någon ny ersättare utsågs inte.  

Miljöpartiet de gröna har genom BB överklagat beslutet att inte utse någon ny ersättare för partiet i kommunfullmäktige och i en lång inlaga anfört att vallagen inte ger något direkt stöd för att s.k. listtrohet måste tillämpas när ersättare utses i kommunfullmäktige under mandatperioden.

Vidare gör klaganden i överklagandet gällande att om listtrohet ska tillämpas har länsstyrelsen gjort en felaktig bedömning av valsedlarna och klaganden hävdar att en lista felaktigt redovisats som flera listor.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har i sitt yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande.

Hur ersättare ska utses föreskrivs i 14 kap. 16 § vallagen. Där sägs att ersättare i första hand ska utses på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 9 §. I 14 kap. 16 § andra stycket stadgas att ersättare i andra hand ska utses genom en beräkning inom det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje beräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som därför gällde för detta namn när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Röstvärdet ska tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln av dem som inte blivit utsedda till ledamot. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser.

Vid valet till kommunfullmäktige den 17 september 2006 fick Miljöpartiet de gröna tre mandat och som ledamöter utsåg länsstyrelsen AA, BB och CC. Som ersättare för ledamöterna utsågs DD och EE. AA blev invald på personröster och de övriga enligt heltalsmetoden.

När AA avgick som ledamot utsåg länsstyrelsen den 18 mars 2008 förste ersättaren DD till ny ledamot i hans ställe. Då den valsedel (lista) som gällde för AA när denne fick sin plats på personröster inte upptog fler kandidatnamn än de utsedda beslutade länsstyrelsen att någon ny ersättare inte kunde utses, även om det fanns ytterligare en lista med helt andra kandidatnamn att tillgå.

I 14 kap. 23 § vallagen finns bestämmelser om hur länsstyrelsen ska förfara när en ersättare i kommunfullmäktige har utsetts till ordinarie ledamot. Där sker en hänvisning till 14 kap. 18 och 19 §§. Valprövningsnämnden har i ett liknande ärende (VPN 2007:1) klargjort att dessa bestämmelser gäller vid val till riksdagen och att de därför inte torde vara tillämpliga vid val till kommunfullmäktige.

Frågan om det skulle vara möjligt att i vissa situationer utse ersättaren från en annan lista än den på vilken ledamoten står, om det annars inte blir möjligt att utse någon ersättare, har övervägts av 1993 års vallagskommitté (SOU 1994:30 s. 219). Kommittén avstod emellertid från att lägga ett sådant förslag, då det ”visat sig att en sådan regel inte kommer att uppfylla rimliga krav på enkelhet och förutsägbarhet.” Något sådant förslag har heller inte lagts fram i det fortsatta lagstiftningsarbetet eller under arbete med den nu gällande vallagen.

Länsstyrelsen anser därför att beslutet att inte utse någon ersättare inte strider mot gällande bestämmelser. Överklagandet ska enligt länsstyrelsens bedömning således inte bifallas.

Valmyndigheten avstyrker i sitt yttrande bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande.

Valmyndigheten anser att länsstyrelsen gjort rätt i sin bedömning att någon ny ersättare inte ska utses i det aktuella fallet. Anledningen är att den avgångne ledamoten valdes in på personröster och enligt 14 kap. 16 § vallagen ska vid beräkningen av ersättare hänsyn bara tas till de valsedlar som upptar ledamotens namn och därför gällde för detta namn när det tog plats i ordningen. Då några ytterligare namn inte finns att tillgå på de aktuella valsedlarna, har länsstyrelsen således fattat sitt beslut i enlighet med vallagens bestämmelser.

Valprövningsnämnden beslutar följande. 

I 15 kap. 14 § vallagen föreskrivs att om det vid sammanräkning för utseende av ny ledamot eller ersättare har förekommit avvikelse från föreskriven ordning och det inte är osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgången av sammanräkningen skall Valprövningsnämnden upphäva sammanräkningen och uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs. Frågan är då om länsstyrelsens beslut strider mot föreskriven ordning och om avvikelsen i så fall har inverkat på utgången av sammanräkningen.

I 14 kap. 23 § vallagen finns bestämmelser om hur länsstyrelsen skall förfara när en ersättare i kommunfullmäktige avgår under valperioden. Utöver vissa formella och materiella bestämmelser innehåller paragrafen också en bestämmelse om att 14 kap. 18 och 19 §§ skall tillämpas vid uträkningen. Dessa paragrafer reglerar hur nya ledamöter och ersättare för ledamöter i riksdagen utses under valperioden. Vad denna hänvisning till 14 kap. 18 och 19 §§ innebär får anses oklart. Bestämmelserna i 14 kap. 18 § gäller utseende av ny ledamot i riksdagen och torde inte vara tillämpliga i fråga om ny ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelserna i 14 kap. 19 § första stycket gäller för det fall att en ny ersättare skall utses för en ny riksdagsledamot som tidigare varit ersättare enligt 14 kap. 14 § tredje stycket för den avgångne ledamoten. Inte heller dessa bestämmelser är tillämpliga i det nu aktuella ärendet. Detsamma gäller bestämmelserna i 14 kap. 19 § andra stycket.

Valprövningsnämnden har i ett tidigare ärende (2007:1) funnit att innebörden av gällande bestämmelser måste anses vara att frågor om att utse nya ersättare för ledamöter i kommunfullmäktige under valperioden skall avgöras med tillämpning av bestämmelserna i 14 kap. 23 § och bestämmelserna om utseende av ersättare i samband med val i 14 kap 16 §. 

Enligt 14 kap 16 § andra stycket vallagen skall vid beräkningar för att utse ersättare i kommunfullmäktige endast tas hänsyn till de valsedlar som gällde när den ordinarie ledamoten fick plats i ordningen.

I detta fall invaldes den ordinarie ledamoten genom personröster. Alla namn som fanns upptagna på de valsedlar som gällde för den ordinarie ledamoten när han fick sin plats har redan utsetts till ordinarie ledamöter eller ersättare. Några ytterligare namn fanns alltså inte upptagna på de valsedlar som gällde för den ordinarie ledamoten.

Det anförda leder till slutsatsen att länsstyrelsens beslut inte strider mot föreskriven ordning. Överklagandet kan därför inte bifallas.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

Skiljaktig mening av ledamoten FF

Valprövningsnämnden har ännu en gång haft att ta ställning till en överklagan gällande en länsstyrelses beslut att inte utse en ersättare för ledamot i kommunfullmäktige. Denna gång gäller det Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut att inte utse en ersättare för Miljöpartiet de gröna i Gnesta kommun. 

Valprövningsnämnden följer i detta beslut sin tolkning av lagstiftningen som gjordes i ärende (2007:1), varvid ersättare ska utses på det sätt som gäller för utseende av ersättare i samband med val till kommunfullmäktige.

Jag vidhåller dock min uppfattning från tidigare prövning, vad gäller att utse ersättare i fullmäktige under valperioden. Av det följer att jag anser att 14 kap. 23§ tredje styckets hänvisning till 14 kap. 19§ faktiskt skall tolkas så som det står, att ersättare skall utses på det sätt som gäller för riksdagsval. Skälet för detta är även denna gång min grundsyn, att lagstiftarens vilja torde vara att lagen så långt möjligt är avsedd att uppfylla väljarens vilja. På den grunden ser jag det rimligt att ett parti som enligt valet har säte i kommunfullmäktige så långt möjligt ska bemanna stolarna utifrån de kandidater som upptagits på partiets listor. Av det följer att en ersättarstol ska bemannas så långt det finns godkända kandidater kvar på partiets listor.

Valprövningsnämndens beslut i detta ärende, likväl som i andra, innebär att kandidater som finns på godkända listor inte kan utses till ersättare men väl kunna utses till ledamot av samma fullmäktige. Denna tolkning innebär de facto en nyinför ”spärr” och vald lagtolkning anser jag strida mot vad som torde ha varit lagstiftarens mening.

Jag kan samtidigt med detta konstatera att lagstiftningen i denna del inte är helt entydig. Det ger utrymme för tolkning på det sätt som Valprövningsnämnden gjort. Det kan visserligen synas rimligt att ersättare till kommunfullmäktige utses på samma sätt under valperioden som vid val. Dock vidhåller jag att detta sätt att uttolka lagrummet leder till orimliga konsekvenser som aldrig kan ha avsetts. Tolkningen baseras på tidigare gällande vallagstiftning och dess förarbeten, men har då inte beaktat de nya moment som tillkommit sedan dess. Detta anser jag inte heller att Valprövningsnämnden beaktat i sin uttolkning. Detta få nu till följd att Miljöpartiet de Grönas väljare i Gnesta inte får den ersättare i fullmäktige som de har rätt till.

Mot bakgrund av vad som här anförts anser jag att Valprövningsnämnden borde beslutat bifalla överklagandet och förnyad uträkning genomföras.