Uppgift om att väljare nekats att rösta, ingen anteckning om detsamma i röstmottagningsställets protokoll - avslag

Valprövningsnämndens beslut 195-2022

Länsstyrelsen i Västernorrlands län fastställde i beslut den 26 september respektive den 21 september 2022 utgången av valen till regionfullmäktige i Västernorrlands län och kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun.

Valprövningsnämnden har i beslut den 14 december 2022 prövat AA överklagande i den del det rör riksdagsvalet.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. Han vill veta vad han ska göra då hans röster inte accepterades. Någon i vallokalen hade använt hans röst och noterat honom i röstlängden. Det är alltså någon som jobbade i vallokalen som slarvat. 

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Valmyndigheten har efterfrågat yttrande hos valnämnden i Sundsvalls kommun. Valnämnden har anfört att enligt väljaren nekades han att rösta då han redan var felaktigt avprickad i röstlängden. När dylika händelser sker noteras detta i protokollet, efter att försök till rättelse görs om möjligt. Ordförande/vice kontaktar enligt överenskommelse vid utbildningen även ansvarig vid valkansliet för att fråga då det är ytterst olyckligt när dylikt inträffar. Detta har inte skett, personen är inte noterad i protokollet som nekad röstad och i samtal med ansvariga i vallokalen känner de inte igen att en sådan händelse inträffat. Utan uppgifter på personens nummer i röstlängd eller personnummer kan inte en fortsatt utredning genomföras för att se om noteringar gjorts i röstlängden.

Gällande regler

Enligt 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen ska röstmottagarna, innan valkuvert tas emot, kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekats att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation. En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Känslighetsanalys – valet till regionfullmäktige

Känslighetsanalysen avser frågan om ytterligare en (1) röst i valet till regionfullmäktige hade kunnat inverka på valresultatet.

Region Västernorrland är inte valkretsindelad. Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Region Västernorrland var:

1. samtliga partier hade behövt ytterligare 198 eller fler röster för att få det sista mandatet i regionfullmäktige.
   
   Sannolikheten för att en (1) röst i valet till regionfullmäktige i Region Västernorrland skulle kunnat ha inverka på valresultatet är därmed 0 procent.
   
   Känslighetsanalys – valet kommunfullmäktige
   
   Känslighetsanalysen avser frågan om ytterligare en (1) röst i valet till kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun hade kunnat inverka på valresultatet.
   
   Sundsvalls kommun är inte valkretsindelad. Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Sundsvalls kommun var:

1. samtliga partier hade behövt ytterligare 58 eller fler röster för att få det sista mandatet i kommunfullmäktige, och
2. samtliga partier hade behövt ytterligare 103 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i kommunfullmäktige.
   
   Sannolikheten att en (1) röst i valet till kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun skulle kunnat ha inverka på valresultatet är därmed 0 procent.
   
   Valmyndighetens bedömning
   
   Klaganden har framfört att han vägrats att rösta och att det skett en felaktig avprickning i röstlängden. Av valnämndens yttrande framgår dock att de inte har några uppgifter som stöder att klaganden skulle ha nekats att rösta.
   
   En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning. Här går dock inte med säkerhet att konstatera att klaganden nekats att rösta och Valmyndigheten anser därmed inte att det går att konstatera att det skett en avvikelse från föreskriven ordning. Som framgår av känslighetsanalysen kan emellertid en eventuell avvikelse från föreskriven ordning oavsett inte med fog antas ha inverkat på valutgången. 

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
   
   

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Valprövningsnämndens bedömning

Det saknas uppgifter från valnämnden om att Mats Nyström nekats att rösta. I det fall AA felaktigt varit avprickad är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för honom. Detsamma gäller om röstmottagarna inte noterat i protokollet att han nekats att rösta. Valprövningsnämnden finner dock att utredningen i ärendet inte ger entydigt stöd för att AA varit felaktigt avprickad, nekats att rösta eller att uppgifter om ett eventuellt nekande inte antecknats i protokollet. Av Valmyndighetens känslighetsanalys framgår därutöver att den avvikelse AA hävdar har skett beträffande avprickningen i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

Överklagandet ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.