Till innehåll på sidan

Nekande att ta del av rösträkning på nära håll har ansetts innebära en avvikelse från föreskriven ordning men har inte ansetts inverka på valutgången. Även fråga om påståenden om brister vid den preliminära rösträkningen m.m. - avslag

Valprövningsnämndens beslut 104-2022

Beslut
Avslag
Beslutat
18 januari 2023
Ämnesord
Röstningsförfarandet

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i ett beslut den 28 september 2022 utgången av valet till kommunfullmäktige i Höörs kommun den 11 september 2022.

​Redogörelse för överklagandet

Partiet för Rättvisa och Jämställdhet (PRJ) har överklagat valet till kommunfullmäktige i Höörs kommun. PRJ har framfört att väljare har klagat och framfört att partiets röster inte publicerats trots att de har röstat på kandidaten AA och PRJ. Partiet framhåller att under valdagen upptäckte en företrädare för partiet att valsedlar saknades i en vallokal trots att totalt 2 600 valsedlar hade lämnats av partiet till kommunen. Företrädaren för partiet kunde vidare konstatera brister vid rösträkningen i en vallokal. Företrädaren för partiet framhåller vidare att han endast fick följa rösträkningen på långt håll och när han försökte närma sig rösträkningen blev han tillsagd.

 

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandet och har i sin tur inhämtat yttranden i ärendet från Länsstyrelsen i Skåne län samt valnämnden i Höörs kommun. Av Valmyndighetens yttrande framgår följande. Länsstyrelsens och valnämndens yttranden redovisas under särskilda rubriker.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Skåne har i yttrande anfört att i valet till kommunfullmäktige i Höör har länsstyrelsen registrerat 14 röster på PRJ och 8 personröster på kandidaten AA.

Höör kommuns yttrande

Valnämnden i Höör har i yttrande i huvudsak anfört att Valnämnden valt att ange Partiet för Rättvisa och Jämställdhet som ett rapportparti, dvs. partiet har inte redovisats tillsammans med "övriga anmälda partier". Det har därför gått att följa hur många röster partiet har fått.

Valnämnden har rutiner för hantering av valsedlar och genomför utbildningar av alla röstmottagare för att säkerställa att rutinerna följs. Valkansliet har erfarenhet av flera val och valnämnden består av en blandning mellan mycket erfarna, erfarna och mer oerfarna ledamöter. På samma sätt består varje distrikt av röstmottagare som har en blandad bakgrund, dock fanns i varje team flera erfarna röstmottagare.

I årets val har samtliga partier, som anmält intresse för det och som distribuerat valsedlar till Höörs kommun, fått sina valsedlar distribuerade till förtidsröstningslokal, ambulerande röstmottagning samt till respektive vallokal. Så har även skett för de aktuella valsedlarna. Mindre partier har ofta färre valsedlar så det hushålls noga med dem så att de räcker till alla lokaler även om det inte blir så många valsedlar per lokal. Det har dock aldrig tidigare varit något parti som i efterhand begärt att valsedlarna ska protokollföras och återredovisas. Efter genomfört val slängs valsedlar som varit ute i distrikten omedelbart. Valnämnden behåller även en stor mängd valsedlar i reserv till dess valet vunnit laga kraft i arkiv för det fall det skulle bli omval, inträffa en brand eller en olycka. De återredovisas inte till partierna och så kommer inte heller ske i framtiden om vallagen inte ändras eller Länsstyrelsen lämnar sådana instruktioner.

Det går inte att säga hur många röster ett parti fått genom att kontrollera åtgången av valsedlar. Det är vanligt att en person tar flera valsedlar. Det är också vanligt att väljare är nyfikna på alla valsedlar de inte känner igen och därför tar med sig dem hem för att titta närmare på. Personer som hjälper anhöriga eller personer som behöver lite mer tid på sig kan ta en valsedel från varje parti och gå hem och titta på innan de återvänder för att rösta. Valnämnden menar att resonemanget att antalet utlagda valsedlar bör korrelera med antalet röster på ett parti är ogrundat.

Trots att valnämnden ombesörjer distributionen har alla partier rätt att komma ut och kontrollera valsedelställen. De har dock inte rätt att själva fylla på med valsedlar, de ska istället kontakta ordföranden för vallokalen som tar emot valsedlar och fyller på valsedelsställen. Det har förekommit att partier haft svårt att följa den ordningen. Det är röstmottagarna i varje lokal som har ansvar för att kontrollera ordningen i valsedelställen. Så ofta de kan, eller helst efter varje röstande, ska de kontrollera ställen. Vid högt tryck sker kontrollen med några personers mellanrum. Det är inte ovanligt att någon sätter en valsedel fel och därför döljer valsedlarna i facket ovanför osv. Det är många olika valsedlar och ibland är det svårt att på ett kort ögonblick se just den valsedel man är ute efter. I Höör placeras valsedlarna i bokstavsordning. Med tanke på antalet väljare har det varit god ordning i valsedelställen under valet även om det varit mycket utmanande i och med att ställen ska vara skyddade med en skärm. Valnämnden har valt att ha minst två satser med ställ i lokalen och en extra sats vid sidan om för att underlätta sortering om oordning uppstått. På så sätt kan man stå och sortera ett valsedelställ och sedan bara byta ut det som finns på plats. Det har därför funnits god tillgång till valsedlar för alla partier även om en sats tillfälligt skulle vara drabbat av oordning så man kunnat gå till det andra. Om ett parti skulle upptäcka att valsedlar saknas skulle röstmottagarna självklart fylla på med valsedlarna omedelbart. Valnämndens ledamöter och valkansliet åkte löpande ut och stämde av med röstmottagarna i vallokalerna under valdagen och har på så sätt säkerställt att rutinerna har följts.

Den lämnade beskrivningen av rösträkningen visar att ordföranden och vice ordförande lett rösträkningen, röstmottagare har räknat kuvert som protokollförts av ordförande och sedan sprättats varefter ordförande eller vice ordförande räknat dem i avsedd sedelräknare osv. Inget i beskrivningen ger någon indikation på att något inte gått rätt till. Att ordförande eller vice ordförande tar en paus är normalt. Så länge en av dem är i lokalen är agerandet korrekt.

Rösträkningen är öppen för allmänheten men allmänheten får inte delta i rösträkningen eller röra sig fritt i lokalen. Den lämnade beskrivningen visar att röstmottagarna anvisat en plats för allmänheten och sedan säkerställt att rösträkningen inte påverkats. Röstmottagarna har följt rutinerna och den utbildning de fått och detta stärker bilden av att situationen hanterats korrekt.

Gällande regler

Enligt 8 kap. 2 § vallagen (2005:837) ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till valsedlar med enbart valbeteckning och valsedlar med parti- och valbeteckning. De partier som deltar i valen ska också kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Bestämmelsen om att det är valnämnden som lägger ut de valsedlar som de partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till, tillämpades för första gången vid valen 2022.

I förarbetena till bestämmelsen konstaterar regeringen att partierna även fortsättningsvis kommer att ansvara för distributionen till samtliga val- och röstningslokaler av sådana valsedlar som inte valadministrationen ansvarar för att tillhandahålla enligt 8 kap. 2 § första stycket vallagen, och för att leverera den mängd valsedlar som förväntas gå åt vid röstmottagningen. Partierna får dock lämna in sina valsedlar till val- och röstningslokalerna, t.ex. på en på förhand anvisad plats (prop. 2021/22:52, Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning, s. 20).

I Valmyndighetens handbok för kommuner, avsnitt 9.2.2 står följande om distribution och utläggning av valsedlar: "De partier som deltar i valen men som inte har rätt att få sina valsedlar utlagda av valnämnden, kan själva komma och lämna både sina namneller partivalsedlar på röstmottagningsstället. Oftast är det namnvalsedlar som levereras, men det kan också vara partivalsedlar.

Valnämnden kan också besluta att partierna kan lämna in sina valsedlar till en på förhand anvisad plats. Valnämnden behöver då informera samtliga deltagande partier inom kommunen att lämna valsedlarna på anvisad plats på röstmottagningsstället.

En nyhet i vallagen inför valen 2022 är att det är valnämnden som övertar ansvaret för att lägga ut samtliga valsedlar i valsedelställen, även de valsedlar som partierna tidigare ansvarat för att lägga ut. Syftet med lagändringen är att ge valnämnderna bättre möjligheter att planera kontrollen av valsedelställen samt påfyllnaden av valsedlarna. Observera dock att det är partiernas ansvar att leverera valsedlarna till röstmottagningsstället samt att se till så de inte tar slut under tiden då röstmottagningen pågår. Om kommunen ändå väljer att ta på sig distributionsansvar för namnvalsedlar måste kommunen säkerställa att alla partier behandlas lika."

Valmyndigheten har även i nyhetsbrev till valnämnderna den 12 augusti 2022 lämnat följande information. "Partierna ansvarar även fortsatt för distributionen av namnvalsedlar till val- och röstningslokaler. Valnämnden har ansvaret för att lägga ut de valsedlar som partierna distribuerar under förutsättning att partiet anmält sitt deltagande i det aktuella valet. Valmyndigheten vill betona vikten av att tillämpa likabehandlingsprincipen i alla frågor. Det är Valmyndighetens uppfattning att alla partier ska inkluderas om kommunen ändå erbjuder distribution av valsedlar. Även partier som beställer valsedlar sent ska ha den möjligheten."

Bestämmelsen om hur en väljare gör i ordning sin röst återfinns i 7 kap. 2 § vallagen. För att göra i ordning en röst ska väljarna för varje slag av val de vill delta i ta en valsedel, lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och försluta valkuvertet. Enligt 11 kap. 1 § är rösträkningen i vallokal offentlig och ska genomföras utan avbrott. (prop. 2021/22:52, Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning, s. 20).

Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om besök, fotografering och filmande på röstmottagningsställe och vid rösträkning (VAL-156 ) lämnat vägledning till valadministrationen om hanteringen av besökare vid rösträkning. Den som besöker rösträkningen får inte störa ordningen och kan hänvisas och vid behov ledsagas till en lämplig plats. Ställningstagandet hänvisar även till Valprövningsnämndens avgöranden (VPN 1991:29 och 1991:34) av vilka framgår att offentligheten innebär att allmänheten har tillträde till hanteringen av valmaterialet, det vill säga rösträkningen av valsedlarna och bedömningen av deras giltighet samt att det ska finnas en reell möjlighet att iaktta vad som sker vid rösträkningen, vilket i sin tur måste innefatta möjlighet såväl att fortlöpande följa rösträkningen vid visst bord som att efter eget val observera vissa moment i rösträkningsproceduren. Att allmänheten får röra sig i lokalen under uppsikt av någon funktionär kan däremot inte i sig anses som en begränsning av offentligheten.

Valmyndighetens bedömning

Av uppgifterna i ärendet framgår att valnämnden i Höörs kommun erbjudit samtliga partier, som anmält intresse för det och som distribuerat valsedlar till kommunen, att få sina valsedlar distribuerade till förtidsröstningslokal, ambulerande röstmottagning samt till respektive vallokal. I de fall kommuner väljer att ta på sig ett ansvar för distribution som går utöver vallagens krav enligt 8 kap. 2 § första stycket vallagen måste de förhålla sig till likabehandlingsprincipen. Det har Höörs kommun gjort. Vidare har partier haft möjlighet att lämna valsedlar till röstmottagarna för utläggning på röstmottagnings-ställen. Det har inte framkommit annat än att väljarna haft tillgång till valsedlar för PRJ. Det finns i vallagen inte något hinder mot att en väljare kan ta fler valsedlar än dem som väljaren avser använda för att rösta. Några slutsatser om hur många röster ett parti bör ha fått i ett val utifrån åtgången av valsedlar kan därför inte dras.

Enligt Valmyndighetens bedömning har, ifråga om valnämndens och röstmottagarnas hantering av valsedlar för Partiet för Rättvisa och Jämställdhet, någon avvikelse inte skett från föreskriven ordning.

Partiet för Rättvisa och Jämställdhet har erhållit 14 röster och AA 8 personröster. Valmyndigheten finner inte att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning gällande antal röster för partiet eller kandidaten.

Klaganden menar att han i samband med den preliminära rösträkningen i en vallokal hänvisats till särskild plats för att se hanteringen av valmaterialet. Han har försökt att närma sig bordet där rösträkningen skedde men hänvisades åter till den anvisade platsen. Valnämnden har anfört att den av klaganden lämnade beskrivningen visar att röstmottagarna anvisat en plats och sedan säkerställt att rösträkningen inte påverkas. Röstmottagarna har följt rutinerna och den utbildning de fått och detta stärker bilden av att situationen hanterats korrekt.

Den som önskar ta del av enskilt moment i rösträkningen eller iaktta rösträkningen vid särskilt bord ska få göra det. Det kan emellertid krävas att personen ledsagas. Klaganden menar att han fått ta del av rösträkningen på långt håll och önskat komma närmare. Det framstår inte som att röstmottagarna hörsammat denna begäran och visat särskilt bord eller moment. Det kan enligt Valmyndighetens bedömning anses utgöra en avvikelse från föreskriven ordning. Avvikelsen kan dock inte med fog antas ha inverkat på utgången av valet.

Valmyndigheten finner inte anledning att genomföra en känslighetsanalys i detta ärende.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

  1. ​om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

     Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

    Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

    Av 7 kap. 2 § vallagen framgår bl.a. att väljare som vill lämna en särskild personröst ska markera detta på valsedeln i det särskilda utrymme för personröst som finns vid den kandidat som de helst vill se vald.

    Enligt 8 kap. 2 § vallagen ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till valsedlar med enbart valbeteckning och valsedlar med parti- och valbeteckning.

    Enligt 11 kap. 1 § vallagen är rösträkningen i vallokal offentlig och ska genomföras utan avbrott.

    Av 13 § 1 valförordningen (2005:874) framgår att länsstyrelsen vid sin slutliga rösträkning i protokollet ska anteckna bl.a. antalet godkända personröster och fördelningen av dessa.
     
Valprövningsnämndens bedömning

PRJ har av valnämnden utsetts till rapportparti. Av det preliminära valresultatet framgår att valnämnden har räknat och redovisat PRJs röster på det sätt som gäller för rapportpartier och uppgifterna har därefter publicerats. Av utredningen i ärendet i övrigt har det inte heller framkommit annat än att väljarna haft tillgång till valsedlar för PRJ och att rösträkningen har skett enligt föreskriven ordning. Valprövningsnämnden anser således att det i ärendet inte framkommit entydiga uppgifter om avvikelser från föreskriven ordning i något av de avseenden som klagande påtalar vad gäller rösträkning och redovisning.

I den del det rör möjligheten att observera rösträkningen konstaterar Valprövningsnämnden att rösträkningen i en vallokal är offentlig. Den som önskar ta del av enskilt moment i rösträkningen eller iaktta rösträkningen vid särskilt bord ska således få göra det. Det ska finnas en reell möjlighet att iaktta vad som sker vid rösträkningen, vilket i sin tur måste innefatta möjlighet såväl att fortlöpande följa rösträkningen vid visst bord som att efter eget val observera vissa moment i rösträkningsproceduren. Att allmänheten får röra sig i lokalen under uppsikt av någon funktionär kan däremot inte i sig anses som en begränsning av offentligheten. PRJ har framfört att en företrädare för partiet har fått ta del av rösträkningen på långt håll men har önskat att komma närmare. Skulle någon som önskar iaktta rösträkningen på närmare håll inte få tillfälle till detta kan det enligt Valprövningsnämndens bedömning anses utgöra en avvikelse från föreskriven ordning. Nämnden finner dock inte att avvikelsen i detta fall med fog kan antas ha inverkat på utgången av valet.

Partiet för Rättvisa och Jämställdhets överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

På Valprövningsnämndens vägnar


Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.