Nämnden har funnit att det fanns omständigheter i utredningen som talade för att en partifunktionärs åtgärder kunde ha utgjort otillbörligt verkande vid val. Nämnden ansåg emellertid att det otillbörliga verkande som skett inte hade inverkat på valutgånge

Valprövningsnämndens beslut 862-2018

Länsstyrelsen i Värmlands län fastställde i ett beslut den 19 september 2018 utgången av valet till kommunfullmäktige i Eda kommun den 9 september 2018. Valresultatet tillkännagavs genom att det lades fram för granskning den 19 september 2018.

Redogörelse för överklagandet

AA, kommunstyrelsens ordförande i Eda kommun (Hela Edas Lista) har överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande.

En socialdemokratisk kandidat har, iklädd partijacka, vid otaliga tillfällen befunnit sig i vallokalen för valdistrikt Charlottenberg tätort. Han har där hjälpt arabisktalande personer att rösta. Han har även lånat ut en penna för att kunna sätta kryss på valsedeln. Kandidaten fick flest personkryss av samtliga socialdemokrater i valdistrikt Charlottenberg tätort. Han fick inga kryss i något annat valdistrikt. Den som är första namn på Socialdemokraternas valsedel har i en lokaltidning bekräftat att kandidaten var utsänd på partiets uppdrag.

Valnämnden i Eda kommun har beslutat att aktiva politiker inte får vistas närmare vallokalens ytterdörr än tio meter. Det gick att få hjälp på arabiska såväl genom information i vallokalen som genom tillgängliga tolkar och en arabisktalande valförrättare.

AA vill att Valprövningsnämnden utreder om det skett otillåten valpåverkan i valdistrikt Charlottenberg, om valpåverkan skett på order av det socialdemokratiska partiet, om valresultatet för Eda kommun påverkats, om den socialdemokratiska kandidaten hjälpt de röstande att sätta kryss vid hans eget namn, om den socialdemokratiske kandidaten ska uteslutas ur valresultatet samt om ett omval behöver utlysas för att få fram ett rättvisande valresultat och för att återställa allmänhetens förtroende för valprocessen.

Eda kommun har den 11 september 2018 polisanmält händelsen.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Värmlands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Beskrivningen som ges i överklagandet ger intrycket av att det kan ha förekommit sådant som avviker från föreskriven ordning när den uppgivna personen uppehållit sig i lokalen och "hjälpt" arabisktalande personer att rösta. Då röstmottagarna tagit emot valkuverten talar detta för att kraven i 8 kap. 7 § vallagen har iakttagits för hur ett sådant kuvert ska göras i ordning. Valnämndens beslut att aktiva politiker inte får vistas närmare vallokalens ytterdörr än tio meter saknar rättsverkan då 8 kap. 3 § vallagen reglerar denna fråga uttömmande. Länsstyrelsen har inte tagit del av Eda kommuns polisanmälan.

Det kan inte uteslutas att det förekommit avvikelser som kan ha påverkat röstande. Länsstyrelsen anser inte att det framkommit sådana uppgifter att länsstyrelsen kan ta ställning till huruvida det som förevarit kan ha inverkat på utgången av valet.

Valnämnden i Eda kommuns yttrande

Valnämnden i Eda kommun har yttrat sig och anfört att kommunen inte har något att erinra och hänvisar till pågående polisutredning i ärendet.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har på begäran av Valprövningsnämnden yttrat sig över överklagandet och anfört att myndigheten inte har något ytterligare att tillägga utöver länsstyrelsens redogörelse. Valmyndigheten, som konstaterat att den aktuelle kandidaten fått 23 personröster, har redovisat en känslighetsanalys avseende valet till kommunfullmäktige i Eda kommun. Analysen visar följande.

Eda kommun är inte valkretsindelad, vilket betyder att småpartispärren är 2 procent av de giltiga rösterna i valområdet. I valet till kommunfullmäktige i Eda kommun 2018 uppgick antalet giltiga röster till 4 640. Bland de partier som inte klarade spärren låg Miljöpartiet närmast. Partiet fick 13 röster, vilket motsvarade 0,28 procent av de giltiga rösterna. Om man minskar antalet giltiga röster med 23 röster, kommer röstandelen för Miljöpartiet fortfarande att uppgå till 0,28 procent. Sannolikheten att 23 personröster för kandidaten har påverkat antalet partier som klarar småpartispärren är 0.

Mandatfördelningen mellan partierna som klarade småpartispärren resulterade i att sista mandatet gick till Kristdemokraterna. Det parti som låg närmast att ta sista mandatet från Kristdemokraterna var Socialdemokraterna. Partiet behövde ytterligare två röster. Socialdemokraterna fick sitt sista mandat vid fördelning av mandat nummer 32 med jämförelsetal 73,21 och delningstal 19. Reduceringen av Socialdemokraternas röstetal med 23 röster medför att mandat nummer 32 fortfarande kommer att tillfalla Socialdemokraterna med jämförelsetalet 72,00. Sannolikheten att 23 personröster för kandidaten har påverkat mandatfördelningen mellan partierna är 0.

I valet till kommunfullmäktige i Eda kommun fick Socialdemokraterna 1 391 röster, vilket resulterade i 10 mandat. Två av partiets kandidater, Sofia Andersson och Hans-Peter Jessen, utsågs till ledamöter på grundval av personligt röstetal. De resterande ledamöterna utsågs på grundval av sina platser i vallista 0002-12131. Kandidaten som fick 23 personröster klarade inte spärren för att bli personvald. Kandidatens plats i lista 0002-12131 räckte inte heller för att kandidaten skulle utses till ledamot. Sannolikheten att 23 personröster för kandidaten har påverkat utseende av Socialdemokraternas ledamöter i valet till kommunfullmäktige i Eda kommun är 0.

Valprövningsnämnden har inhämtat att det pågår en förundersökning med anledning av den polisanmälan Eda kommun gjort.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 15 kap. 13 § vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Enligt samma paragraf ska nämnden, om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. Rättelse ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Väljarna ska för att göra i ordning sin röst, för varje slag av val de vill delta i, ta en valsedel, lägga den i ett valkuvert utan att vika den och försluta kuvertet (7 kap. 2 § första stycket). Väljare som vill lämna en personröst ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme som finns vid den kandidat de helst vill se vald (7 kap. 2 § andra stycket). Om röstningen sker på ett röstmottagningsställe ska väljarna göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuvertet till röstmottagarna (7 kap. 3 § första stycket). Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster ska på begäran få hjälp av röstmottagarna eller får anlita någon annan som hjälper honom eller henne vid röstningen (7 kap. 3 § andra stycket).

Röstmottagarna ska sedan kontrollera att kraven på hur valkuvertet ska ha gjorts i ordning är uppfyllda (9 kap. 6 § 1). De får inte ta emot valkuvert som inte uppfyller dessa krav (9 kap. 7 § första stycket).

Partirepresentanter får uppehålla sig utanför vallokalerna för att dela ut valsedlar men inte i själva röstningslokalen eller i anslutande utrymme, se bl.a. VPN 1994:25, 38 och 41-43.

På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val (8 kap. 3 §). Detta propagandaförbud är också straffsanktionerat. Enligt 17 kap. 8 § brottsbalken döms den som vid utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Det åtgärder som den aktuelle partifunktionären vidtagit genom att uppehålla sig i vallokalen och där hjälpa arabisktalande personer att rösta skulle, enligt Valprövningsnämndens mening, kunna utgöra otillbörligt verkande vid röstning, både i brottsbalkens och vallagens mening.

Det följer av 8 kap. 4 § vallagen att röstmottagarna ansvarar för ordningen på röstmottagningsstället.

Om röstmottagarna inte ingripit enligt 8 kap. 4 § för att förhindra att en partifunktionär uppehållit sig i vallokalen och där hjälpt arabisktalande personer att rösta utgör det således en avvikelse från föreskriven ordning i vallagens mening. Utredningen i ärendet ger emellertid inte klart stöd för att konstatera att en sådan avvikelse förekommit, även om detta inte kan uteslutas.

Frågan om den aktuelle partifunktionären gjort sig skyldig till brottet otillbörligt verkande vid röstning utreds för närvarande av polismyndigheten. Valprövningsnämnden ska emellertid göra sin bedömning av om det förekommit otillbörligt verkande vid valet oberoende av den straffrättsliga bedömningen (prop. 1981/82:222 s. 21). Nämnden anser att det finns omständigheter i utredningen som talar för att partifunktionärens åtgärder kan ha utgjort otillbörligt verkande vid val.

Nästa fråga är då om den avvikelse från föreskriven ordning och det otillbörliga verkande som kan ha förekommit med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Valmyndighetens utredning visar, som ovan framgått, att sannolikheten för att den aktuelle kandidatens personröster har påverkat valresultatet är 0. Det kan alltså inte med fog antas att det som skett har inverkat på valutgången. AA överklagande, inklusive hans yrkanden om att Valprövningsnämnden ska utreda de frågor som hänger samman med otillåten valpåverkan, ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.