Till innehåll på sidan

Fråga om ordning i vallokal ansetts utgöra avvikelse från föreskriven ordning

Valprövningsnämndens beslut 52-2014

Beslut
Avslag
Beslutat
10 december 2014
Ämnesord
Valsedlar
Rättsfallsbeteckning
2014:18

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 20 september 2014 utgången av valet till riksdagen den 14 september 2014. Valresultatet tillkännagavs genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 23 september 2014.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Han röstade den 12 september 2014 i röstningslokalen i Garnisonen i Stockholm. Där var valsedlar för de olika partierna utlagda på ett bord strax intill valbordet. Alla närvarande kunde därför se vilka valsedlar han tog. Vid röstningen i lokalen fanns inte något krav på att väljarna bakom en skärm skulle lägga sina valsedlar i ett kuvert. Röstmottagarna sa att väljarna fick göra som de ville. AA besökte även röstningslokalen vid Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där var en valskärm så placerad att var och en som kom in genom huvudentrén kunde se hur en väljare röstade bakom skärmen. Även i den röstningslokalen var bordet med valsedlar placerat så att de närvarande utan svårighet kunde se vilka valsedlar som varje väljare tog. AA anser att dessa iakttagelser visar att valet genomförts i strid med 3 kap. 1 § regeringsformen och vallagens (2005:837) bestämmelser. Han hänvisar till olika förarbetsuttalanden samt en artikel i Dagens Nyheter.

Valnämnden i Stockholms stads yttrande

Valnämnden i Stockholms stad har den 8 oktober 2014 yttrat sig till Valmyndigheten och anfört bl.a. följande. Garnisonen förvaltas av Vasakronan och valnämnden har disponerat en yta precis till höger innanför huvudentrén. Ytan har för valnämnden varit lämplig då den är lätt att avgränsa samtidigt som den är väl synlig och lätt att nå för väljarna. Vasakronan ansåg ytan vara lämplig därför att besökande till Garnisonen och de som arbetar i byggnaden inte blir störda eller hindrade av väljare.

Ingången till förtidsröstningslokalen var vid roll-upen, se bild 1. Där var en röstmottagare placerad för att ta emot väljaren, som sedan gick till valsedelstället bakom roll-upen, se bild 2. När väljare tagit sina valsedlar fanns valbåsen bakom väljaren, vilket framgår av både bild 1 och 3. När väljaren gjort i ordning sin röst gick denna fram till mottagningsbordet och därefter ut till vänster ut från ”lokalen”. Ytan avgränsades förutom av ett antal valbås också av avspärrningsband, vilket framgår av bifogade bilder.

Valnämnden har varit i kontakt med de röstmottagare som arbetade den aktuella dagen då AA förtidsröstade där. En av röstmottagarna minns det på följande sätt: ”jag minns en äldre man, som jag dock inte diskuterade med själv, som var övertygad om att lagen inte bara förordade utan även beordrade att alla skulle stå bakom skärm. Vi hänvisade vid tillfället till våra instruktioner, dvs. att vi inte kunde tvinga någon att ställa sig bakom en skärm, men att vi självfallet uppmanade alla att göra det”.

AA ringde därefter till valnämndens kansli och talade med en handläggare. Handläggaren är en av dem som utbildar röstmottagarna vid förtidsröstningen. Handläggaren upprepade i stort den information som ges till röstmottagarna vid utbildningen.

– – –

Valnämnden i Stockholm har sedan valet 2009 ordnat förtidsröstning i Kungliga bibliotekets (KB) lokaler. I samråd med KB:s lokalansvarig får valnämnden under förtidsröstningsperioden disponera de båda sidorna om entrétrappan in till biblioteket. Vid det aktuella tillfället då AA passerade lokalen var en av valskärmarna placerad så att den från entrétrappan gav insyn till besökare. Skärmen var placerad vid pelaren som syns i bild 4, vid sopkorgen mittemot roll-upen. Någon dag efter det att förtidsröstningen startat ringde en medborgare, och klagade över att det var insyn in i skärmen. Personal från kansliets personal åkte omedelbart till KB och möblerade om i lokalen. Skärmarna ställdes på det sätt som syns på bild 5. Enligt röstmottagarna hade någon gått emot skärmen så att den hade vridit sig så att det hade blivit insyn utan att röstmottagarna hade noterat detta.

Valnämnden hänvisar i sitt yttrande även till bilder från de aktuella förtidsröstningslokalerna.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har i yttrande till Valprövningsnämnden den 21 oktober 2014 anfört bl.a. följande. AA gör gällande att väljaren inte endast har en rätt att till skydd för valhemligheten gå bakom valskärmen för att göra i ordning sina röster utan att det är en skyldighet om rätten till fria val enligt 3 kap. 1 § regeringsformen ska kunna upprätthållas.

Med fria val avses att ingen annan än väljaren ska få bestämma vilket parti väljaren ska rösta på (se Regeringsformen – med kommentarer –, Eka m.fl, Karnov Group, 2012, s. 174). Valmyndigheten anser att principen om fria val upprätthålls genom bestämmelserna i 7 kap. 2 § och 3 § andra stycket vallagen om att väljaren själv ska göra i ordning sin röst. Till skydd för principen om fria val har också vissa former av påtryckningar straffbelagts, såsom otillbörligt verkande och tagande av otillbörlig belöning vid röstning enligt 17 kap. 8 § brottsbalken.

Mot bakgrund av förarbetena (prop. 2004/05:163 s. 119) till den aktuella bestämmelsen och Valprövningsnämndens beslut 1994:30 delar Valmyndigheten valnämndens bedömning att det inte kan anses föreligga skyldighet för väljaren att gå bakom valskärmen för att göra i ordning sin röst.

– – –

Valmyndigheten anser att utredningen i ärendet visar att valskärmar i röstningslokalen i KB i varje fall under en viss tidsperiod har varit placerade på ett sätt som strider mot föreskriven ordning enligt 15 kap. 13 § vallagen. Det har däremot inte framkommit något som tyder på att avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

– – –

Bestämmelsen i 8 kap. 2 § vallagen om var valsedlar kan läggas ut tar sikte på tillgängligheten av valsedlar för väljarna och inte för att skydda valhemligheten. Valhemligheten får fortfarande anses vara tillgodosedd genom möjligheten att ta valsedlar för flera partier eller genom att väljaren tar med sig valsedlar som man fått från partierna före valet. Valmyndigheten anser att valsedlarnas placering i röstmottagningsställena Garnisonen och KB inte kan anses vara en avvikelse från föreskriven ordning.

– – –

Sammanfattningsvis anser Valmyndigheten att det genom överklagandet inte framkommit omständigheter som ger anledning till någon rättelseåtgärd enligt 15 kap. 13 § vallagen. Valmyndigheten avstyrker därför bifall till överklagandet

Klagandens kommentar till yttrandena

AA har kommenterat valnämndens och Valmyndighetens yttranden och vidhållit att den tillämpade ordningen strider mot 3 kap. 1 § regeringsformen.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Av 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen framgår att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen
  1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Enligt 7 kap. 3 § första stycket vallagen ska väljare göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Enligt 8 kap. 2 § första stycket vallagen ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till olika typer av valsedlar. De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.

Enligt 8 kap. 7 § vallagen får röstmottagarna bl.a. inte ta emot valkuvert som inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning.

Valprövningsnämnden finner inte de nu angivna bestämmelserna oförenliga med 3 kap. 1 § regeringsformen.

I förarbetena (prop. 2004/05:163 s. 119) till vallagen anges att bestämmelsen i 7 kap. 3 § inte innebär att röster som inte har gjorts i ordning bakom en valskärm skulle vara ogiltiga. Fråga är i stället i första hand om en föreskrift av ordningskaraktär. Väljarna disponerar själva över sin valhemlighet. Den som vill avslöja hur han eller hon röstar är alltså fri att göra så. Vidare anges i propositionen att det i sammanhanget dock bör erinras om att det enligt 8 kap. 3 § på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta inte får förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Valprövningsnämnden har i avgörande 1994:30, som avsåg motsvarande bestämmelser i 1972 års vallag, uttalat följande.

Föreskriften att väljaren skall uppsöka en av de avskilda platserna och lägga sina valsedlar i valkuvert där innebär inte att valförrättaren/röstmottagaren kan vägra att ta emot ett valkuvert från en väljare som vill lägga sina valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och inte, trots uppmaning från valförrättarna, rösta avskilt. Föreskriften är till för att skydda väljarens valhemlighet. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet kan valförrättarna inte vägra ta emot väljarens valkuvert av detta skäl. Om väljarens beteende kan uppfattas som agitation har valförrättarna rätt att uppmana väljaren att lämna lokalen. Ett sådant beteende är dock i och för sig inte skäl för att vägra att ta emot rösten. Som Valprövningsnämnden tidigare funnit och som framgår av förarbetena till vallagen är bestämmelserna i vallagen om att väljare ska göra i ordning sina röster bakom en valskärm till för att skydda väljarens valhemlighet. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet och inte har gjort i ordning sina valkuvert bakom en skärm kan valförrättarna inte vägra ta emot väljarens valkuvert av detta skäl. Valprövningsnämnden anser därför att det inte förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning i detta avseende.

Det har inte framkommit annat än att valnämnden har anordnat plats för valsedlar vid de aktuella röstningslokalerna enligt bestämmelserna i vallagen. Valprövningsnämnden anser därför att någon avvikelse från föreskriven ordning inte heller förekommit vad gäller platsen för utläggning av valsedlar i de aktuella röstningslokalerna.

Av 7 kap. 3 § vallagen följer att väljare alltid ska ha möjlighet att göra i ordning sin röst bakom en valskärm och därmed kunna behålla sin valhemlighet. Utredningen visar att skärmar i röstningslokalen i Kungliga biblioteket åtminstone under en viss tidsperiod varit placerade på ett sätt som enligt Valprövningsmyndigheten innebär att det förekommit en avvikelse från föreskriven ordning.

Det har dock inte framkommit några omständigheter som tyder på att detta lett att valresultatet påverkats. Den avvikelse som har förekommit från föreskriven ordning kan därför inte med fog antas ha inverkat på valutgången. AA:s överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.