Felaktigt registrerad personröst har inte räckt för att klara personröstspärren, även fråga om avrundning vid beräkning - avslag

Valprövningsnämndens beslut 239-2022

Länsstyrelsen i Värmlands län fastställde i ett beslut den 20 september 2022 utgången av valet till kommunfullmäktige i Kils kommun.

Redogörelse för överklagandet

Alexander Johansson har överklagat länsstyrelsens beslut. Till sitt överklagande har han bifogat en bild på en valsedel där han var uppförd som en av Sverigedemokraternas kandidater i valet till kommunfullmäktige. På valsedeln hade kryssmarkeringar gjorts vid både hans namn och en annan kandidats namn, men kryssmarkeringen framför den andra kandidatens namn hade strukits över med ett flertal streck.

Alexander Johansson har anfört i huvudsak följande. Vilken myndighet som helst skulle godkänna en liknande kryssmarkering i ett formulär. Det råder inga tvivel om att rutan vid den andra kandidatens namn är översuddad. Krysset är avgörande för hans del. Han fick 79 godkända personröster och behövde 80 för att nå 5 procent.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Värmlands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen har vid flera tillfällen under valet varit i kontakt med den klagande och även Sverigedemokraternas representant i Värmland Runar Filper, med anledning av aktuell valsedel.

Den klagande uppgav att det saknades en röst för att han skulle flyttas upp på listan och på så sätt bli invald. Personal i länsstyrelsens kontrollgrupp fick då till uppgift att kontrollera samtliga valsedlar i Kils kommun på nytt. Vid kontrollen återfanns tre valsedlar där personkryssen inte hade beaktats eftersom det på dessa valsedlar gjorts en markering i rutan för personkryss för två av kandidaterna. Foton av dessa skickades till den klagande och till partiets representant. []

Den klagande samt partiets representant har per telefon även upplysts om att när en markering i rutan för personkryss på en valsedel skett för mer än en kandidat är det inte möjligt att utröna vilken av kandidaterna som väljaren avsett att personrösta på. Vidare att valsedeln därför hanterats som om den varit utan personkryss och att partiet tillgodoräknats rösten. Det förhållande att en av markeringarna på aktuell valsedel inte är ett kryss ändrar inte denna bedömning. En markering i rutan för personkryss kan vara utformad på annat sätt än genom ett kryss och ändå beaktas som en personröst.

Länsstyrelsen har i telefonsamtal med Valmyndigheten uppgett att den kontroll som beskrivs i dess yttrande utfördes innan länsstyrelsen fattade beslut om att fastställa resultatet av valet samt att de tre valsedlarna alla bedömdes som röster på partiet.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Känslighetsanalys
Frågan är om en (1) personröst på Alexander Johansson i valet till kommunfullmäktige i Kils kommun kunnat påverka kandidatens möjlighet att bli invald.

Sverigedemokraterna fick 1 607 röster i valet till Kil kommunfullmäktige. För att klara personröstspärren på 5 % krävdes 81 personröster. Här kan ett förtydligande vara på sin plats då det i överklagan nämns antalet 80 personröster:
80/1607=0,0497822... mindre än 5%

81/1607=0,0504044... mer än 5%

Alexander Johansson fick 79 personröster och behövde (enligt ovan) få ytterligare två (2) personröster för att kunna bli utsedd till ledamot eller ersättare enligt personröstningsreglerna.

En (1) personröst i valet till Kil kommunfullmäktige påverkar därmed inte valresultatet, men två (2) skulle göra det.

Valmyndighetens bedömning
Valmyndigheten kan konstatera att vallagen ger väljarna ett stort antal alternativ att rösta på parti och kandidat. Av utredningen framgår att länsstyrelsen bedömt en valsedel där väljaren avgivit en röst på Sverigedemokraterna som en röst på partiet och bortsett från kandidatnamnen på grund av att väljaren markerat i rutorna framför såväl kandidat nr 1 som kandidat nr 20.

Det är en grundlagsskyddad rättighet att rösta och det är viktigt att länsstyrelsen vid rösträkningen omhändertar väljarnas viljeyttringar på ett korrekt sätt. Varje röst där väljarens vilja kommer till uttryck ska beaktas. Länsstyrelserna gör i samband med rösträkningen en rad bedömningar av om väljarens vilja går att uttyda. För att likrikta bedömningen har länsstyrelserna tillsammans med Valmyndigheten på förhand enats om vissa tolkningar, men det är omöjligt att i detalj förutse hur väljarnas markeringar ska tolkas. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Valmyndigheten instämmer emellertid inte i länsstyrelsens bedömning att markeringarna på valsedeln ska bedömas som att det lämnats mer än en personröst. Inte heller bedömer Valmyndigheten att det inte framgår vem personrösten avser. Valmyndigheten menar att valsedeln bör tolkas så att väljaren avsett att rösta på kandidat nr 20 och att markeringen i rutan framför kandidat nr 1 varit avsedd att utgöra en radering av ett kryss. Det har enligt Valmyndigheten därmed förekommit en avvikelse från föreskriven ordning.

Som framgår av känslighetsanalysen hade det emellertid krävts att klaganden fått ytterligare 2 röster för att uppnå spärren om 5 %.

En rättelse i form av förnyad sammanräkning eller annan åtgärd ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Det ska föreligga en positiv sannolikhet för att ett påvisat fel ska leda till rättelse. [] Valmyndigheten bedömer att det, trots att det endast saknas en röst för att klaganden skulle uppnå den aktuella spärren, inte med fog kan antas att avvikelsen inverkar på valresultatet.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

En väljare som vill lämna en särskild personröst ska, enligt 7 kap. 2 § andra stycket vallagen (2005:837), på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som finns vid den kandidat som han eller hon helst vill se vald. Av tredje och fjärde styckena framgår att det också finns vissa möjligheter att lämna en särskild personröst genom att skriva till ett namn på en kandidat på en valsedel.

Kandidatnamnen på en valsedel ska, enligt 13 kap. 8 § andra stycket 2 vallagen, anses obefintliga om det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem som personrösten avser.

Vid val till kommunfullmäktige ska personligt röstetal fastställas bara för kandidater som fått personröster motsvarande minst 5 procent av det antal röster som partiet fått i valkretsen, dock minst 50 röster. Det framgår av 14 kap. 13 § vallagen.

Valprövningsnämnden ska, enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen, upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1.       om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller

2.       om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden enligt bestämmelsens andra stycke i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. I tredje stycket anges att rättelse ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

BedömningDet framgår av handlingarna i ärendet att länsstyrelsen har bedömt att det inte gått att utröna vilken av kandidaterna på den valsedel som bifogats överklagandet som väljaren avsett att lämna en särskild personröst på. Länsstyrelsen har därför betraktat kandidatnamnen på valsedeln som obefintliga. I sitt yttrande har länsstyrelsen framhållit att en markering i rutan för personkryss kan vara utformad på ett annat sätt än som ett kryss och ändå ses som en personröst.

Det avgörande vid bedömningen av om det på en valsedel ska anses ha lämnats mer än en särskild personröst eller om det inte framgår vem personröster avser är, enligt Valprövningsnämndens uppfattning, om det kan dras en entydig slutsats om vilken kandidat som väljaren haft för avsikt att rösta på. På den aktuella valsedeln har det gjorts kryssmarkeringar i rutorna vid både Alexander Johanssons och en annan kandidats namn. Krysset i rutan bredvid den andra kandidatens namn har dock strukits över med flera streck. Vid sådana förhållanden kan valsedeln enligt Valprövningsnämnden inte tolkas på annat sätt än som att väljaren haft för avsikt att lämna en särskild personröst på Alexander Johansson. Det var därför en avvikelse från föreskriven ordning att betrakta kandidatnamnen på valsedeln som obefintliga.

Sverigedemokraterna fick 1 607 röster i valet till kommunfullmäktige i Kils kommun. Det innebär, som Valmyndigheten har påpekat i sin känslighetsanalys, att det krävs minst 81 personröster för att en kandidat ska nå upp till gränsen på 5 procent. Eftersom Alexander Johansson enligt länsstyrelsens beslut fick 79 personröster, skulle ytterligare en personröst på honom inte ha påverkat valresultatet. Däremot skulle ytterligare två personröster på honom göra det.

Den konstaterade avvikelsen från föreskriven ordning kan således inte ensam ha inverkat på valutgången. Mot bakgrund av det och med hänsyn till de kontroller av valsedlarna som länsstyrelsen har redogjort för i sitt yttrande, bedömer Valprövningsnämnden att avvikelsen inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Överklagandet ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.