Felaktig avprickning i röstlängd i Värmland har inte ansetts påverka valutgången - avslag

Valprövningsnämndens beslut 100-2022

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Hon är upprörd över att hennes rösträtt som svensk medborgare har förnekats henne. När hon skulle lämna sina valsedlar var hon redan markerad som att hon hade valt och fick inte välja. Både hon och hennes man blev upprörda, inte på personalen i vallokalen utan över att det inte finns något system för korrigering. Detta måste ändras. Dessutom har valnämnden inte gått att få tag på via telefon. Ordföranden för valnämnden stod i SVT Värmland och sade att de var välutbildade och visste precis vad de skulle göra. De visste inte alls vad de skulle göra. Det ringdes till A, som ringde till B, som ringde till C, som ringde tillbaka och förklarade att hon inte fick avge sin röst eftersom hon enligt protokollet redan hade röstat. I Nya Wermlands-Tidning har hon läst om att åtminstone ytterligare två personer i Karlstad har drabbats likadant. Om tre personer i lilla Karlstad har råkat ut för detta frågar hon sig hur många det har drabbat i hela riket, i ett val där det har stått och fallit med enstaka röster. Hon undrar hur många som har fått gå hem med oförrättat ärende och kräver att riksdagen tar upp detta och ser till att det finns korrigeringsmöjligheter åtminstone till nästa val.

Valnämnden i Karlstads kommuns yttrande

Valnämnden i Karlstads kommun har i yttrande till Valmyndigheten anfört i huvudsak följande.

Ärendet har uppstått till följd av att en väljare meddelats om att hon var markerad i röstlängden i samband med röstmottagning, trots att väljaren framförde att hon ännu inte avlagt sina röster. Händelsen uppstod i en av kommunens vallokaler under valdagen. Att väljaren var markerad i röstlängden fick till följd att hon nekades att avlägga sina röster till riksdagsvalet, kommunfullmäktigevalet och regionfullmäktigevalet.

I det fallet det är markerat i röstlängden att en person har avlagt sina röster enligt föreskriven ordning är valnämndens uppfattning att sådant endast i undantagsfall ska korrigeras i efterhand, oaktat om markeringen är inkorrekt. Det undantag som kan föranleda korrigering i efterhand är då båda av följande punkter är uppfyllda, i enlighet med Valmyndighetens ställningstagande (dnr VAL-391 punkt 4.1).

1. Den som ska rösta och felaktigt avprickats är i vallokalen och hävdar att denne inte har röstat, och
2. det föreligger någon ytterligare omständighet som talar för att det rör sig om en felmarkering, exempelvis att röstmottagaren minns vilken väljare som har markerats på den aktuella raden.
   
   Korrigering bör endast förekomma när det är uppenbart vilken väljare som har felmarkerats. För att det ska anses vara uppenbart ska antingen väljaren vara kvar i vallokalen eller vara känd av röstmottagaren som vet att det är den väljaren som har prickats av på fel rad. Är detta inte uppenbart skulle, enligt valnämnden, korrigeringar i röstlängden kunna leda till att rättssäkerheten eftersätts, då det skulle möjliggöra att samma person har möjlighet att avlägga sina röster fler än en gång.
   
   Det är valnämnden som bedömer om en korrigering eller ett nekande ska ske, vilket följaktligen rent praktiskt blir ordförande i vallokalen som genomför åtgärden efter avstämning med valkansliet. I det nu aktuella fallet var det, enligt undantagspunkterna, inte möjligt att korrigera röstlängden i efterhand.
   
   Vid genomförande av val har valnämnden ett antal rutiner dels för de som arbetar i vallokalerna, dels för valkansliet och valnämnden. Detta innefattar bl.a. upplägg för utbildningar, rutiner för hantering av frågor som uppstår i vallokalerna samt rutiner för eventuella misstag.
   
   Klaganden framför att det från vallokalen startades en telefonkedja i samband med upptäckten att personen redan var markerad i röstlängden. I enlighet med de instruktioner röstmottagarna fått är en sådan hantering således korrekt från ordförande och röstmottagarnas sida. Valkansliet kontaktades per telefon och informerades om händelsen och valnämnden tog beslutet om att korrigering i röstlängden inte kunde ske. Beslutet lämnades därefter till vederbörande genom ordförande i lokalen. Den aktuella händelsen har alltså enligt valnämnden hanterats korrekt.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Gällande regler

Enligt 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen ska röstmottagarna, innan valkuvert tas emot, kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekats att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation. En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Känslighetsanalys

Frågan är om en (1) valsedel i Värmland kunnat påverka valet till riksdagen.

Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:

1. Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
2. Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
3. Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
   
   Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Värmland i de tre olika stegen är:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet i riksdagen.
2. Samtliga partier hade behövt ytterligare 621 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i Värmland.
3. Samtliga partier hade behövt ytterligare 659 eller fler röster för att få det sista utjämningsmandatet i Värmland.
   
   Sannolikheten att en (1) röst i Värmland skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
   
   Valmyndighetens bedömning
   
   Av omständigheterna i ärendet framgår att klaganden har vägrats att rösta och att klaganden anser att en felaktig avprickning har skett i röstlängden. En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning.
   
   Som framgår av känslighetsanalysen kan avvikelsen dock inte med fog antas ha inverkat på valutgången.
   
   Klaganden har lyft att ytterligare två personer i Karlstad enligt massmedia har drabbats av felaktig avprickning. Som framgår av marginalerna i känslighetsanalysen skulle inte heller detta med fog kunna antas ha påverkat valutgången.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
   
   

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Bedömning

Det framgår av utredningen i ärendet att Ingella Arwidsson har förvägrats att rösta i valet på grund av att hon redan har varit avprickad i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att det har berott på att AA felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så har skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA.

Av Valmyndighetens känslighetsanalys framgår att den avvikelse som kan ha skett beträffande avprickningen av AA i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Det gäller även om det som AA har anfört om att ytterligare två personer i Karlstad enligt massmedia har drabbats av felaktig avprickning beaktas. AA överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.