Till innehåll på sidan

Bedömning av personkryss vid den slutliga rösträkningen samt saknade blanka valsedlar på röstmottagningsställe - avslag

Valprövningsnämndens beslut 181-2022, 187-2022, 204-2022

Beslut
Avslag
Beslutat
14 december 2022
Ämnesord
Röstningsförfarandet, Röstsammanräkning, Särskilda personröster, Valsedlar

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022. Länsstyrelsen i Västra Götalands län fastställde i beslut den 28 sep­tember respektive den 29 september 2022 utgången av valen till kommunfullmäktige i Göteborgs kommun och regionfullmäktige i Västra Götalands län.

Bedömning av personkryss (dnr 181 och 187-2022)

Redogörelse för överklagandena

AA har överklagat Valmyndighetens samt länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. Hon vill att alla personkryss ska räknas om i samtliga val i Västra Götaland. SVT:s Rapport har vid flera tillfällen visat valsedlar med personkryss där krysset har kommit lite utanför rutan eller där en liten del av krysset har kommit in på nästa ruta. För henne har det i alla exempel varit helt tydligt vilken kandidat som avsetts med krysset. Hon anser att denna bedömning är felaktig. SVT har också uppgett att Länsstyrelsen i Västra Götalands län under pågående räkning kommit med, som hon uppfattat det, ny information. Om detta stämmer bör samtliga personkryss räknas om med en mer positiv tolkning.

BB har också överklagat Valmyndighetens samt länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. I ett inslag i Aktuellt den 20 september 2022 fick man se hur en del personkryss på valsedlarna skulle ogiltigförklaras, bl.a. för att det råkat komma en linje utanför och för att det kryssats dubbelt i en ruta. För henne rådde det inga tvivel om vilken person som kryssen gällde. Rutorna står så tätt att det nästan är omöjligt att fylla i en ruta perfekt. Hon vill att alla kryss ska godkännas.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

[]

I syfte att upprätthålla vallagens krav har Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetat utifrån utbildningsmaterial, rutiner och manualer som tagits fram i samverkan med Valmyndigheten och övriga länsstyrelser. Samverkan genomförs även under den slutliga rösträkningen med Valmyndigheten och övriga länsstyrelser där vi bland annat pratar om bedömningsfrågor för att uppnå ensade bedömningar. Under den slutliga rösträkningen lämnas också kompletterande information, från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns valledning, till samtliga medarbetare vid den slutliga rösträkningen flera gånger varje dag. Informationen lämnas för att ytterligare understryka eller förtydliga olika delar i rutiner och manualer om vi märker att det finns otydligheter eller risk för skilda tolkningar. Detta sammantaget görs för att säkerställa ensade bedömningar i enlighet med vallagen. All information syftar till att resultatet ska bli korrekt och att avvikelser från föreskriven ordning inte ska förekomma.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tydliga rutiner för den slutliga rösträkningen. När valsedlarna kommer till länsstyrelsen görs en noggrann kontroll av dessa. Länsstyrelsens organisation av den slutliga rösträkningen innebär att samtliga valsedlar passerar flera kontrollfunktioner så som räknegrupp, kontrollanter, registrerare och valledning.

Räknegrupperna har till uppgift att räkna och bedöma alla valsedlar. De räknar bland annat personkryssen på samtliga valsedlar på såväl valsedlarnas framsida som baksida samt fyller i alla uppgifter på personröst- och listtypsförteckningar. Vid osäkerhet kan de även fråga kontrollanter eller tillkalla representant från valledningen för att få hjälp med bedömningar. Kontrollanterna kontrollerar det arbetet som gjorts av räknegrupperna och kontrollerar bland annat att personröster inte missats på namnvalsedlarna och att korrekta bedömningar av personkryss gjorts av räknarna.

Registrerarna registrerar in parti- och personröster utifrån arbetsblanketterna: listtypsförteckning och personröstförteckning. Arbetet görs i valdatasystemet Valid. Summorna för respektive kategori som registreras in ska stämma överens med den totala summan etc. Om summorna inte stämmer kontrolleras valsedlarna i aktuellt/aktuella omslag av räknare, kontrollanter eller valledningen.

Valledningen har bland annat till uppgift att godkänna resultatet för varje valdistrikt. Det inregistrerade valnattsresultatet stäms av mot det resultat som registrerats in under den slutliga sammanräkningen. Är det större differenser mellan valnattsresultatet och det slutliga resultatet görs extra kontroller för att se vad differensen beror på för att kontrollera att slutresultatet är korrekt. Även i andra fall kan valledningen gå in och göra extra kontroller för att kontrollera att arbetet följer föreskriven ordning och att inga avvikelser förekommit. Eftersom det är många personer involverade i den slutliga rösträkningen, för Länsstyrelsen i Västra Götalands län är det cirka 375 personer, så finns det alltid risk för avvikelser som beror på den mänskliga faktorn, men våra olika kontrollsteg ska säkerställa att det inte görs några avvikelser och att det slutliga resultatet är korrekt.

Vad gäller personkryss behöver en bedömning alltid göras i det enskilda fallet av om det är en giltig personröst för en kandidat eller om kandidatnamnen ska anses obefintliga. Ett personkryss ska inte räknas om det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser.

När vi gör våra bedömningar är det väljarens intention vi går efter. När väljarens intention inte entydigt går att tolka ska personrösten inte räknas, och rösten tillfaller då aktuellt parti.

Ibland kan det vara svårt att bedöma väljarens intention, till exempel när det gäller personkryss som inte är entydigt markerade. Då görs bedömningen av flera personer, enligt systematiken ovan och stöd finns i rutiner, manualer och kontinuerlig information som utgår från lagstiftningen. Att personkrysset går utanför en ruta behöver inte innebära en ogiltig personröst om det går att förstå vilken kandidat krysset avser. Att ogiltigförklara en personröst för att rösten är markerad på ett sätt så att det inte entydigt går att avgöra vem rösten är på, görs alltså av flera personer i flera olika kontrollmoment.

För att säkerställa att det inte har gjorts bedömningar av personröster som varit felaktiga och som påverkat det slutliga valresultatet har valledningen också gjort särskilda kontroller innan fastställande av valresultatet. Utifrån de kontrollerna har vi inte kunnat finna att avvikelser gjorts som skulle påverkat vilka kandidater som fått mandat.

Sammanfattningsvis saknas det, enligt länsstyrelsens uppfattning, skäl att ändra de överklagade besluten.


Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och gjort följande bedömning.

Det är Valmyndighetens bedömning att en röst ska tillfalla den kandidat väljaren markerat i det särskilda utrymme som finns vid kandidaten i alla de fall där väljarens intention är klar. En bedömning måste dock ske i varje enskilt fall och det är inte möjligt att göra generella uttalanden om huruvida en röst på en kandidat ska anses obefintlig om en markering exempelvis snuddar vid eller går in i en annan ruta.

Valmyndigheten bedömer att det inte går att utesluta att röster på enskilda kandidater, avgivna genom markering i det särskilda utrymme som är avsett för detta, vid den slutliga rösträkningen bedömts på ett sätt som avviker från föreskriven ordning. Valmyndigheten kan dock i detta sammanhang inte bedöma om någon faktisk avvikelse förekommit.

Avsaknad av ​​blanka valsedlar (dnr 204-2022)

Redogörelse för överklagandet

CC har överklagat Valmyndighetens samt länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. När han skulle ta för sig av valsedlar bakom avskärmningen i vallokalen på kulturhuset Kåken på valdagen saknades det blanka valsedlar.


Valnämndens yttrande

Valnämnden i Göteborgs stad har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Vid en kontroll av vallokalsprotokollen från respektive valdistrikt (0345 Strömmensberg Västra, 0330 Härlanda samt 0342 Bagaregården) finns inget skrivet om att blanka valsedlar skulle ha saknats.

Telefonsamtal har gjorts med ordförande samt vice ordförande i de tre valdistrikt som arbetat i Kulturhuset Kåken på valdagen.

Ingen av de sex intervjuade ordförandena känner igen att det skulle saknats några blanka valsedlar någon gång under dagen. Samtliga menar att de kontrollerat kontinuerligt och dessutom stoppat kön för att kontrollera valsedelställen emellanåt. Det är noggranna och detaljrika berättelser som lämnats. Exempelvis lämnas information om att Liberalernas riksdagsvalsedlar saknades i ett distrikt (Strömmensberg Västra 0345) när de höll på att förbereda vallokalen på morgonen, men att de då hämtade valsedlar direkt från granndistriktet i god tid innan öppning. I distrikt Härlanda 0330 berättas att partivalsedlar för Socialdemokraterna saknades i ett valsedelställ efter lunchtid och att ordföranden omgående såg till att hämta detta när det upptäcktes.

Det finns således inget skäl för Valkansliet att bedöma saken annorlunda.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört följande.

Det ska enligt vallagen finnas blanka valsedlar på alla röstmottagningsställen. Det har emellertid inte framkommit något som talar för att det saknats sådana valsedlar på det aktuella röstmottagningsstället.


Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

  1. ​om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.


Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt besluts­myndig­heten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Enligt 8 kap. 2 § vallagen ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. På denna plats ska väljarna ha tillgång till valsedlar med enbart valbeteckning och valsedlar med parti- och valbeteckning. De partier som deltar i valen ska också kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar (även så kallade namnvalsedlar).

I 7 kap. 2 § vallagen finns bestämmelser om hur man gör i ordning en röst. För att göra i ordning en röst ska väljarna, för varje slag av val de vill delta i, ta en valsedel, lägga in valsedeln i valkuvertet utan att vika den, och försluta valkuvertet. Väljare som vill lämna en särskild personröst ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme som finns vid den kandidat som de helst vill se vald. En väljare kan även skriva dit ett namn på en kandidat enligt särskilda regler i paragrafen.

Det är länsstyrelsen som, enligt 13 kap. 1 § vallagen, gör den slutliga rösträkningen. Enligt 13 kap. 2 § vallagen ska länsstyrelsen vid den slutliga rösträkningen bedöma bland annat om något namn på en valsedel ska anses vara obefintligt.

Ett kandidatnamn ska, enligt 13 kap. 8 § andra stycket vallagen, anses obefintligt om

  1. valsedeln upptar kandidater men inte är försedd med ett markerat utrymme för personröstning,
  2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser,
  3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt, eller
  4. ordningen mellan kandidaterna inte framgår klart.

Bedömning

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utförligt bemött och bestritt de invändningar som har framförts mot länsstyrelsens slutliga rösträkning, bl.a. genom en tydlig redogörelse för de olika kontrollfunktionerna vid rösträkningen. Enligt Valprövningsnämndens bedömning har det i ärendet inte framkommit någon omständighet som tyder på att det valresultat som länsstyrelsen redovisat inte skulle vara korrekt. Valprövningsnämnden finner därmed att utredningen i ärendet inte ger stöd för att det har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet i samband med länsstyrelsens slutliga rösträkning. AAs och BBs överklaganden ska därför avslås.

I vallagen finns bestämmelser om vilka valsedlar som väljarna ska ha tillgång till på röstmottagningsställena. Om det saknas valsedlar är detta en avvikelse från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden konstaterar dock att det inte har framkommit någonting i utredningen som ger stöd åt CCs iakttagelse om att så varit fallet på det aktuella röstmottagningsstället. CCs överklagande ska därför också avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.​

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.