Allmänna pågåenden om kastade valsedlar med personkryss samt saknade och felplacerade valsedlar för visst parti vid röstmottagningsställe - avslag

Valprövningsnämndens beslut 69-2022

Länsstyrelsen i Kronobergs län fastställde i ett beslut den 22 september 2022 utgången av valet till kommunfullmäktige i Alvesta den 11 september 2022.

Redogörelse för överklagandet

Alvestademokraterna har överklagat valet. Partiet har anfört att många har ringt och klagat på att partiets valsedlar inte fanns på plats när kommunen skötte distribueringen av valsedlar. Partiet menar vidare att 428 röster som var ikryssade slängdes och räknades inte med i valresultatet. Företrädare för partiet har hört från flera ställen att valsedlarna för partiet var borta eller instuckna bland andra partiers valsedlar så att man inte kunde se dem.

Valmyndighetens, valnämndens och länsstyrelsens yttranden

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandet och har i sin tur inhämtat yttranden från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Valnämnden i Alvesta kommun. Yttrandena redovisas under särskilda rubriker nedan.

Valnämnden i Alvesta kommuns yttrande

Valnämnden i Alvesta kommun har yttrat sig och anfört bl.a. följande.

Alla förordnade röstmottagare har genomgått den obligatoriska utbildningen med information om de krav och regler som finns för att upprätthålla rättssäkerhet under valdagen, röstmottagarna har fått ett exemplar av Valmyndighetens handledning och valnämnden har tagit fram lokala rutiner m.m.

Med tanke på det antal röster partiet hävdar inte har räknats i valet till kommunfullmäktige bör det innefatta röster från kommunens samtliga valdistrikt. Det skulle i så fall i princip innebära att det fanns en konspiration mot partiet bland samtliga av de 106 röstmottagarna som tjänstgjorde i vallokalerna på valdagen, då rösträkningen sker med samtliga röstmottagare i valdistriktet närvarande. Det innebär att 8–12 röstmottagare, beroende på antalet väljare i valdistriktet, gemensamt utfört rösträkningen. I varje distrikt har röstmottagarna vidare utgjorts av både nya och erfarna röstmottagare som inte känner varandra sedan tidigare och som i vissa fall är bosatta i andra kommuner, vilket gör en sådan konspiration orimlig.

I resultatbilagorna från vallokalerna finns inga eller mycket små differenser mellan antalet markeringar i röstlängden, antalet valkuvert i valurnan och antalet röster från valurnan.

Transporter av rösterna till valnämndens mottagning på valnatten och vid valadministrationens transport till länsstyrelsens mottagning måndagen efter valnatten har skett i närvaro av två röstmottagare/medarbetare.

Valnämnden i Alvesta har varken genom skriftlig eller muntlig incidentrapportering fått kännedom om att riktlinjerna avseende hur valmaterial och valsedlar ska hanteras ska ha frångåtts i någon vallokal under valdagen eller valnatten.

Saknade valsedlar

Alla förordnade röstmottagare har genomgått den obligatoriska utbildningen med information om de krav och regler som finns för att upprätthålla rättssäkerhet under valdagen, röstmottagarna har fått ett exemplar av Valmyndighetens handledning och valnämnden har tagit fram lokala rutiner m.m.

Efter en incident i grannkommunen där det saknades valsedlar från ett parti i en röstningslokal påtalade valadministrationen via e-post den 9 september 2022 till ordförande och vice ordförande i valdistrikten vikten av att röstmottagarna helst efter varje väljare skulle kontrollera ordningen i valsedelsställen. Om det inte var möjligt att genomföra kontroller efter varje väljare skulle det genomföras väldigt kontinuerligt.

Valsedelsställen innehåller partivalsedlar, namnvalsedlar och blanka valsedlar. Det blir många valsedlar och därför kan upplevelsen vara att det är svårt att få en överblick över vilka valsedlar som är utplacerade. Valsedlarna har varit placerade i samma ordning i samtliga valsedelsstationer i vallokalerna, i den ordning valnämnden beslutat.

Valnämnden fattade inför valet beslut om central insamling av namnvalsedlar och Alvestademokraterna kom in med 16 000 valsedlar till namnvalsedlar. Vid packning av valsedlar har en checklista använts och valsedlar från alla partier som kommit in med valsedlar har distribuerats till alla vallokaler, så även från Alvestademokraterna.

Valnämnden eller valadministrationen har inte tagit emot några klagomål från väljare varken på valdagen eller därefter om att det skulle ha saknats valsedlar i valsedelsställen i vallokalerna eller att ett partis valsedlar skulle ha varit placerade bakom ett annat partis valsedlar i valsedelsställen.

I protokollet från en vallokal anges att en väljare klagat på att alla partiers valsedlar inte fanns tillgängliga men att röstmottagaren inte fick någon ytterligare förklaring till vilket parti som åsyftades saknas.

Valadministrationens egen utvärdering visar att det stundtals varit långa köer i vallokalerna och att det har varit svårt för röstmottagarna att efter varje väljare kontrollera ordningen i valsedelsställen.

Valnämndens samlade bedömning är att samtliga partiers valsedlar har funnits och varit korrekt placerade vid samtliga valsedelsstationer i kommunens vallokaler under valdagen.

Länsstyrelsen i Kronobergs läns yttrande

Länsstyrelsen i Kronobergs län har yttrat sig och anfört bl.a. följande.

Som länsstyrelsen förstår det menar den klagande att de valsedlar som hittats utomhus den 12 september 2022 var avgivna röster på partiet Alvestademokraterna och att dessa inte blivit räknade i valet.

Om den klagande menar att de upphittade rösterna skulle vara avgivna, men inte räknade, så bör väljarna vara avprickade i röstlängden och rösterna nedlagda i valurnan.

Länsstyrelsen har gått igenom samtliga vallokalsprotokoll och resultatbilagor från Alvesta kommun för valet 2022. Av dessa framgår att det inte förekommit några större differenser mellan avprickningar i röstlängd och nedlagda valkuvert i urnan jämfört med det preliminära och det slutliga resultatet.

Under rösträkningen har länsstyrelsen gjort extra kontroll i de fall det slutliga resultatet och det preliminära resultatet skiljt sig åt med tre röster eller fler i något distrikt. Länsstyrelsen gjorde sådan extra kontroll gällande tre distrikt i kommunfullmäktigevalet i Alvesta. I samtliga dessa fall var det ett fåtal fler röster i det slutliga resultatet jämfört med det preliminära resultatet. Att differenserna var små och positiva talar emot klagandens påstående. Om röster skulle ha försvunnit efter att de avgivits skulle differensen vara negativ jämfört med avprickningar i röstlängd, valkuvert i urnan och resultatet.

Det finns enligt länsstyrelsen inget som tyder på att de upphittade valsedlarna skulle ha varit avgivna röster.

Gällande oordning bland valsedlarna i vallokal har länsstyrelsen noterat att det i vallokalsprotokollen finns en anteckning om klagomål i ett distrikt. Länsstyrelsen har inget ytterligare att tillföra i den frågan utan överlåter till valnämnden i Alvesta kommun att yttra sig om det.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandet och har anfört bl.a. följande.

Gällande regler

I vallagen finns flera bestämmelser om hur avgivna röster ska hanteras. I 7–10 kap. vallagen regleras mottagningen av röster och i 11–13 kap. rösträkningen. Sammantaget innebär reglerna att avgivna röster aldrig får skiljas från det samlade valmaterialet.

Av 8 kap. 2 § första stycket vallagen framgår att det i anslutning till ett röstmottagningsställe ska ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Enligt tredje stycket ska valsedlarna presenteras på ett likformigt sätt.

Bestämmelsen om en likformig presentation av valsedlarna anses vara ett förtydligande av vad som i praktiken redan har ansetts gälla (prop. 2021/22:52 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning s. 22). Enligt lagstiftaren ska det inte göras någon åtskillnad mellan placeringen av partiernas valsedlar. Alla valsedlar ska tillhandahållas på ett likformigt sätt, på en och samma plats. På vilket sätt detta ska ske är en praktisk fråga (s. 64). JO har konstaterat att det ur objektivitetssynpunkt är angeläget att någon åtskillnad inte görs mellan partier vid utläggning av valsedlar. Alla valsedlar ska tillhandahållas på ett likformigt sätt på en och samma plats (JO:s dnr 3270-2009. Se även dnr 5127-2010, 5260-2010 och 5668-2010).

Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om valsedlarnas ordning i valsedelsställen den 17 juni 2022 (VAL-393) uttalat att det är lämpligt att skilja mellan de olika typerna av valsedlar för att underlätta överblicken. De partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två senaste valen till riksdagen har rätt att få partivalsedlar, dvs. valsedlar med parti- och valbeteckning, för valen till riksdag samt kommun- och regionfullmäktige upptryckta och utlagda av valadministrationen om de begär det. Övriga partier som har mandat i kommun- och regionfullmäktige har på motsvarande sätt rätt att få partivalsedlar upptryckta och utlagda inom den region eller den kommun där de är representerade om de begär det. Det är valnämnden och röstmottagarna som ansvarar för utläggning av dessa valsedlar. Även partier som inte har rätt att få valsedlar upptryckta kan beställa partivalsedlar och distribuera dem till röstmottagningsställen. Valnämnden och röstmottagarna ansvarar för att lägga ut även dessa valsedlar, förutsatt att partiet anmält deltagande i de aktuella valen. Partivalsedlar för samtliga partier som deltar i valen ska ställas i ett eget valsedelställ. Valsedlarna för varje val ska ställas i varsin rad (helst lodrät) i ordningen riksdag (gul), kommunfullmäktige (vit) och regionfullmäktige (blå). Valsedlarna ska stå i bokstavsordning utifrån den partibeteckning under vilken partiet har anmält deltagande i val. Blanka valsedlar ska stå väl synliga nedanför övriga valsedlar i valsedelstället. Alla partier ska behandlas likvärdigt. Det innebär att alla partier som deltar i valen ska få sina namnvalsedlar ställda i de följande valsedelställen i bokstavsordning uppifrån och ner utifrån fullständig partibeteckning. Valsedlarna ska ställas i samma ordning som partivalsedlarna; riksdag (gula valsedlar), kommunfullmäktige (vita) och regionfullmäktige (blåa). Valsedlar för varje valtyp ska alltid börja ställas i en egen rad.

Känslighetsanalys

Valmyndigheten saknar underlag för att kunna genomföra en känslighetsanalys ifråga om eventuell inverkan på valresultatet men finner anledning att utreda hur många ytterligare röster som skulle krävas för att Alvestademokraterna skulle kunna ta ett mandat i kommunfullmäktige i Alvesta.

I valet till kommunfullmäktige i Alvesta lämnades 12 329 giltiga röster. Alvesta är inte valkretsindelad varför det krävs att ett parti får 2 % av de giltiga rösterna, vilket motsvarar 247 röster, för att kunna ta ett mandat.

Partiet Alvestademokraterna fick enligt länsstyrelsens slutliga rösträkning 113 röster i valet till kommunfullmäktige i Alvesta.

Om ytterligare röster ska anses ha lämnats för ett parti måste de även läggas till det totala antalet giltiga röster vilket påverkar antalet röster som krävs för att ta sig över aktuell spärr om 2 %. Valmyndigheten finner, med anledning av de i ärendet redogjorda omständigheterna, inte skäl att anta att röster på Alvestademokraterna felaktigt registrerats på något parti, varför det är korrekt att öka totalt antal röster om något partis röstetal ökas.

Det lägsta antalet röster Alvestademokraterna skulle ha behövt för att kunna ta ett mandat i Alvesta kommunfullmäktige är med anledning av ovan 250 röster, vilket motsvarar 137 (dvs. + 121 %) fler röster än de bedömts ha fått vid länsstyrelsens slutliga rösträkning.

Valmyndighetens bedömning

Klaganden menar att det fastställda valresultatet för valet till kommunfullmäktige i Alvesta är felaktigt och att fler röster än som redovisats lämnats på Alvestademokraterna.

I ärendet har, enligt Valmyndighetens bedömning, inte framkommit något som tyder på att avvikelse från föreskriven ordning förekommit. Det är snarare så att det underlag som presenterats, såsom avprickningar i röstlängd och antal valkuvert samt det preliminära valresultatet stödjer att resultatet från den slutliga rösträkningen är korrekt.

Valmyndigheten menar att det inte är rimligt att anta att Alvestademokraterna skulle ha kunnat få 137 fler röster om deras valsedlar funnits tillgängliga eller att ett så stort antal röster efter att de avgivits från väljare skulle ha sorterats bort från övriga röster. Om en avvikelse trots allt hade förekommit skulle den alltså inte kunna antas ha inverkat på valresultatet.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen 

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
   
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
   
   

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Relevanta bestämmelser i övrigt framgår av Valmyndighetens yttrande.

Valprövningsnämndens bedömning

Alvestademokraterna har uppgett att avgivna röster på partiet har slängts och att partiets valsedlar har saknats eller varit felaktigt placerade. Om så varit fallet skulle det vara en avvikelse från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden anser dock inte att utredningen i ärendet tyder på att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning på det sätt som partiet framfört. Nämnden konstaterar också att utredningen i ärendet visar att det lägsta antalet röster Alvestademokraterna skulle ha behövt för att kunna ta ett mandat i Alvesta kommunfullmäktige är 250 röster, vilket motsvarar 137 fler röster än de bedömts ha fått vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Valprövningsnämnden anser att det inte med fog kan antas att Alvestademokraterna skulle ha kunnat få 137 fler röster även om omständigheterna varit sådana som klaganden uppgett. Valprövningsnämndens bedömning är därför att om en avvikelse trots allt skulle ha förekommit så skulle den alltså inte med fog ha kunnat antas ha inverkat på valresultatet. Överklagandet ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

På Valprövningsnämndens vägnar